Häftigt kan tyckas. Vi har varg runt knuten vid vår sommarstuga där vi ofta är, och alla gånger är det inte så kul. Som när jag för något år sedan skulle ut och jogga en sväng och helt plötsligt känner mig iakttagen. Jag stannar upp och tittar mig omkring men ser ingenting. Obehagskänslan är däremot stor och nackhåren reste sig. Låter konstigt men det var precis så det var. Jag springer vidare och intalar mig själv att jag har tittat på för mycket skräckfilmer
Kommer ungefär hundra meter där jag hittar ett får som har fått strupen uppriven/biten. Den lever fortfarande.
Det konstaterades vara varg som hade tagit sig in i fårhagen och på något sätt drivit ut, tror det var sex får. Fem hittades, det sjätte försvann. Med detta sagt, jag har absolut inget emot varg, men tycker det är oerhört läskigt. Är också någon ensamvarg som har tagit sig in mot byn och blir mer och mer närgången. Jag accepterar att vargen har etablerat sig i vår skog, därför rör jag mig inte lika mycket i den. Fånigt av mig kanske, men efter den där obehagskänslan (och ha sett en varg springa på vår gård förra hösten) så vågar jag inte riktigt.
