Att förlora ett barn... Min son är död....

[Lejonelle]

Hur är det med er?

 

[Texaz]

Leos begravning blev så enormt vacker
Massor med ungdomar som hedrade honom med sin närvaro och en präst som var alldeles underbar. Det var ljust och vackert med sol och värme.
Jobbigast blev att höra Saknade vänner, samt att se ungdomar som bröt ihop totalt Men på det stora hela en vacker dag, och sången gick enormt bra, samt berörde, precis som jag ville.
Väntar nu på att dotter med fästman ska komma ut och sova här, innan de åker tillbaka till Oslo i morgon förmiddag
Stort tack för ert stöd!
Får se nu hur kommande tid utvecklar sig, tar en dag i taget...

 

[athena_arabians]

Så skönt att höra att ni fick en fin dag, trots allt *stor kram*

 

[Philosophia]

Varma kramar till dig! Jag går sönder bara av tanken på att förlora ett barn som jag inte ens har. Jag gläds med dig att begravningen blev en ljus och vacker stund och jag beundrar verkligen din styrka och klokhet.

 

[Angua]

Har också tänkt på dig idag och är glad att läsa att begravningen blev som ni ville.

 

[TinyWiny]

Ja du får ta en dag i taget och som jag skrev till whwycd så ska du bara tänka på dig själv nu och göra det du vill och det som ger dig kraft och energi.

Jag är verkligen stolt över dig att du klarade av att sjunga. Det är verkligen starkt gjort och jag vet att Leo är stolt över dig.

Vad fint att så många ungdomar kom och även om det var jobbigt att se dem bryta ihop så innebär det ju att han betydde och betyder mycket för många. Ni är inte ensamma i er sorg och jag hoppas att alla dina nära och kära, dina nyfunna likaväl som dina gamla vänner finns där för dig nu när sorgebearbetningen går in i nästa fas. Ni behöver varandra.

Jag är så glad för din skull att begravningen blev som du ville och att den blev en hyllning till Leo med ljus och värme

Många varma kramar

 

[Lejonelle]

Fint att höra att dagen blev så fin som möjligt. Att ni kände att ni fick dela en stund som blev betydelsefull och fira Leos liv, och allt han har betytt och fortsätter att betyda. Du kanske kommer känna tomhet nu till en början så om du vill ha ett råd, försök att ha något att göra de närmaste dagarna. Fortsätter tänka på dig och jag finns här om du behöver.

 

[Texaz]

Kvällen igår blev faktiskt riktigt rolig och nostalgisk. Dottern letade reda på gamla videoband och vi satt och tittade på filmer från när barnen var små. Kändes inte alls konstigt att se den lilla Leo, bara befriande att få skratta åt dem och deras upptåg/påhitt
Härligt att ha henne och hennes fina kille här, sorgligt dock att Leo aldrig fick träffa honom

Fick även ett brev av en av Leos kompisar efter begravningen. Ett brev som Leo hade skrivit till honom kort innan han gick bort (kompisen satt då i häkte)
Det var fyllt av framtidstro och hopp om att fixa drogfriheten, men var skönt att läsa hur hoppfull han ändå varit...

Än så länge är det ju massor kvar att fixa, både mer samtal att ringa och så lägenheten att tömma och sälja... Skulle allt ha varit skönt om allt sånt vore klart, men det borde inte vara så mycket pyssel, Leos kompisar kommer att hjälpa till att tömma lägenheten så det borde gå rätt fort.

Har idag varit fullt sysselsatt. In till stan en sväng, sen blev det att sova en stund (NÄR kommer orken tillbaka????). Spenderade sen resten av dan ute, klippte gräs och planterad om växter.
Känns skönt att ha och göra, bara det blir svalare ska jag ta tag i rídningen igen. Ska även börja måla igen (gör jag hellre än bra) samt återuppta sången.
Livet är för kort för att INTE göra sånt man mår bra av

 

[Texaz]

Idag åker mamma hem, ska bli skönt att få rå sig själv. Känner att jag inte släpper fram sorgen när hon (och andra) är närvarande
Ska åka och rösta, eftersom det är vid kyrkan där Leo ligger begravd, så då kan jag få gå till graven, ensam för första gången. Plockar nog med mig blommor och tänder ett ljus, så kan jag sitta ensam och prata med honom

Är jobbigt nu eftersom barnens farfar är svårt sjuk och antagligen inte har långt kvar. Han tappade gnistan helt när Leo gick bort, de stod varandra väldigt nära och Leo var där en hel del. Nu har han iofs varit svårt sjuk en längre tid och enbart varit sängliggande, men det känns ändå som att det blir för mycket just nu.... Är dock inte mycket till liv han har nu, andas med hjälp av syrgas och kan endast sitta upp korta stunder. Behöver assistans med allt, så jag kan förstå att det inte finns många glädjepunkter kvar för honom.

Undrar om det någonsin tar slut??? Känns som att det mest är elände just nu, fast vi har en del glädjeämnen att se framemot, yngsta sonen ska på studentbal idag och tar studenten den 5 juni, måtte farfar leva så pass länge! Vill ju att sonen ska få uppleva sin dag med glada människor omkring sig, och inte bara död och elände.

 

[Lejonelle]

Man kan inte säga hur länge tröttheten sitter i, det går kanske lite fram och tillbaka men det du har varit med om orsakat en enorm stress i hela din kropp. Bra om du har möjlighet att låta dig själv vila när det känns som det behövs.

 

[Texaz]

Var till graven idag, det kändes tungt att gå samma väg som vi följde kistan
Satt en stund i gräset vid graven och grät, behövde jag nog. Har svårt att släppa efter när jag har folk omkring mig, så det blir befriande när jag väl låter tårarna komma.

Fick meddelande på fb idag från en av hans kompisar som flyttat till Luleå. Vet att Leo ibland pratade om att flytta efter, för att komma bort från stan. Han skrev bl a att han var ren nu och livet började ordna upp sig, och att Leo hade hjälpt honom ur missbruket. Det värmer mitt hjärta oerhört trots att det känns så tragiskt att han lyckades hjälpa andra men inte sig själv...

Imorgon väntar mer praktiska bestyr, hoppas att det snart är klart med den biten, och att vi får flytta ur lägenheten och sälja den. Vill få ett avslut nu och lite tid att tänka efter. Måste också fixa förlängd sjukskrivning, varken kroppen eller hjärnan fixar att jobba än, klarar ju bara korta stunder av koncentration och intryck...

Positivt idag var sonens studentbal, jisses vad vacker han var Ser ju honom mest i arbetskläder annars Damen hans var urfin med såå snygg klänning. Hennes pappa var visst fotograf och hade full utrustning med, och tog kort på dem i parken. Tog såklart själv med, men gissar att hans blev snäppet bättre! Planera för studenten nu, pust!!!

 

[athena_arabians]

@Texaz: Min bästa väninna skickar sina varmaste tankar till dig. Jag berättade om dig och Leo och det gick rakt in i hjärtat på henne, hennes son har precis fyllt 21. Visserligen har jag inga barn men han är som en gudson för mig och blotta tanken på att något skulle hända honom får mig att må illa.

Lycka till-hälsningar till den unge studenten! Det måste vara skönt ändå med några ljusa saker som händer också.

*stor kram*

 

[Lejonelle]

Fint att du fick en fin stund vid graven. Din son verkar ha betytt mycket för människor. Tycker det känns bra att de hör av sig till dig och berättar sånt.

 

[mariposa]

Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men tänker på dig och er.
Tycker att det var starkt gjort att kunna sjunga på begravningen, skönt att den vart fin.

Tillåt dig att vara ledsen och gråta. Jag är lite som dig när det gäller att gråta öppet bland människor, även om det är familj. Jag har ett ställe dit jag åker när jag vill tänka och/eller gråta, där jag kan vara, bara jag.

Yngsta och hans dam var fina på bilderna, såg dom på fb.
Skönt med några stunder av lycka, det behöver man, även fast allt känns blää, så är det ganska skönt att få le en stund och hämta lite kraft och luft.

Vet av egen erfarenhet att en olycklig situation aldrig kommer ensam, hade ett sådant år förra året.

Tänker på er och skickar en massa kramar

 

[GotAsecret]

Mammas begravning beskrev jag som "sorgligt, ofattbart och tragiskt. Men ändå så starkt vackert och magiskt"
Känner du kanske igen det också?
Jag tänker så mycket på dig, fina du! Kram!
Ps. Löste det sig med musiken?

 

[Texaz]

Ja det kan jag känna igen! Det var så enormt vackert, och ändå så sorgligt.... Vart dock den finaste begravningen jag någonsin varit med om, mycket tack vare prästen och att graven ligger så otroligt vackert, det är fint att kunna gå dit

Musiken fixade brorsan, mailade över låtarna till honom, men fick ju även mail från J Hult kvällen innan som erbjöd sig att skicka låten om det inte löst sig, all heder åt såna artister. Och nej, den fanns inte i handeln än, släpps på onsdag...
Musiken var så enormt passande, och jag fick en otrolig kraft att sjunga, vilket berörde många, precis som jag ville. "Forgiven" var som klippt och skuren för just denna begravning. Kommer förresten att ta upp sången igen, liksom andra saker jag drömt om. Livet är för kort för att INTE göra det.

Athena, ta hand om och älska vännens son, det känns gott att ha den kärleken med sig OM något händer! Mariposa, ja jag upplever det som att "otur" kommer i klump, men efter ett tungt år hoppas jag att det nu vänder. Känns så, och även om barnens farfar kommer att gå bort inom en snar framtid så är ju det inte oväntat, han är ju svårt sjuk. Hoppas bara att yngsta får hinna ta studenten först och få stå i fokus, det behöver han!

Stort tack till alla som stöttar!! Ni är guld värda, och på något sätt känns ni som vänner, trots att vi inte känner varandra...

 

[TinyWiny]

Jag tänkte just på det förut att din yngsta verkligen behöver få stå i centrum nu när han tar studenten också skriver du precis det. Du är så oändligt klok som tänker så. Som orkar tänka så just nu. Du är verkligen fantastisk. Just hans studentdag behöver få gå i glädjens tecken. Jag vet egentligen inte ens om det är möjligt men det är nog så man får försöka göra så att din yngsta son får känna att han är viktigast just då. Självklart vet han att han är viktig men jag tror att du förstår hur jag menar. Han behöver få känna extra mycket hur viktig han är nu.

Jag hoppas verkligen att farfar får hänga med ett tag till. Iallafall över studenten. Det bara måste få bli så. Någon rättvisa måste det ändå finnas. Jag förstår att det har tagit hårt på farfar. Särskilt om han och Leo hade en nära relation och han var sängliggande redan innan.

Jag blir glad av att läsa att du ska ta upp sången igen. Jag tror att du behöver det. Att hitta glädje i livet och att inte sluta leva.

Jag är glad för din skull att mitt i all sorg så blev begravningen precis så fin som du ville att den skulle bli och att graven ligger vackert och att du kan släppa ut din sorg där är väldigt positivt för den behöver ju verkligen ut. Du behöver få vara ifred och sörja också.

Precis som du skriver så känns det som att jag känner dig. Det är märkligt hur nära man kan komma en människa genom att skriva och ändå skulle man inte ens känna igen varandra om man möttes på stan då man inte vet hur den man skriver med ser ut eller vem det är man skriver med.

Jag hoppas verkligen att det inte blir något krångel utan att du får bli sjukskriven tills du känner dig redo att komma tillbaka till arbetet. Som du skriver så tar ju allt så enorm energi och så länge det är så så kan man omöjligt sköta ett jobb också.

Ta hand om dig själv nu och fira din yngsta sons student ordentligt.

Många varma kramar.

 

[Texaz]

Jag tänkte just på det förut att din yngsta verkligen behöver få stå i centrum nu när han tar studenten också skriver du precis det. Du är så oändligt klok som tänker så. Som orkar tänka så just nu. Du är verkligen fantastisk. Just hans studentdag behöver få gå i glädjens tecken. Jag vet egentligen inte ens om det är möjligt men det är nog så man får försöka göra så att din yngsta son får känna att han är viktigast just då. Självklart vet han att han är viktig men jag tror att du förstår hur jag menar. Han behöver få känna extra mycket hur viktig han är nu.

Jag hoppas verkligen att farfar får hänga med ett tag till. Iallafall över studenten. Det bara måste få bli så. Någon rättvisa måste det ändå finnas. Jag förstår att det har tagit hårt på farfar. Särskilt om han och Leo hade en nära relation och han var sängliggande redan innan.

Jag blir glad av att läsa att du ska ta upp sången igen. Jag tror att du behöver det. Att hitta glädje i livet och att inte sluta leva.

Jag är glad för din skull att mitt i all sorg så blev begravningen precis så fin som du ville att den skulle bli och att graven ligger vackert och att du kan släppa ut din sorg där är väldigt positivt för den behöver ju verkligen ut. Du behöver få vara ifred och sörja också.

Precis som du skriver så känns det som att jag känner dig. Det är märkligt hur nära man kan komma en människa genom att skriva och ändå skulle man inte ens känna igen varandra om man möttes på stan då man inte vet hur den man skriver med ser ut eller vem det är man skriver med.

Jag hoppas verkligen att det inte blir något krångel utan att du får bli sjukskriven tills du känner dig redo att komma tillbaka till arbetet. Som du skriver så tar ju allt så enorm energi och så länge det är så så kan man omöjligt sköta ett jobb också.

Ta hand om dig själv nu och fira din yngsta sons student ordentligt.

Många varma kramar.

Underbar du är Tiny Winy!!!

Ja sonen behöver verkligen få ha SINA dagar just nu! Och det ska han få
Han säger inte mycket men har det såklart jobbigt nu, låter honom vara och tar det när han själv vill prata. Försöker att fokusera på honom och håller kanske min sorg lite för mycket för mig själv, men säger dock att jag gråter ibland och svarar ärligt på hans frågor.

Dottern kommer nog tidigare än beräknat pga osympatisk chef, som önskade henne (surt) en trevlig vistelse i Sverige när hon skulle på begravningen Hon slutar dock på det stället om en månad och blir förhoppningsvis sjukskriven fram tills dess. För henne startade nog den riktiga sorgeprocessen först när hon kom hem, ca två veckor efter broderns död (de stod varandra enormt nära!). Jobbigt att inte ha henne nära, men hon har ett bra stöd i sin underbara sambo (som träffade oss första gången efter att Leo dött, tuff start!!).

Idag har det varit rätt bra!! Har ju lyckats få över favoritlåtarna på usb så jag kan lyssna på dem i bilen, det gör jag och gråter. Har även haft kontakt med en av hans vänner ikväll, de hade köpt en så otroligt fin lykta till minnesplatsen och vi vill ha en likadan till graven. Fick veta var den kom ifrån och ska åka och köpa en i morgon. Tydligen får man inte tända ljus efter 30 april, men lyktan kan ju stå där ändå

Blir nog tidig kväll, har fixat klart och släppt hästarna på bete, blev ju dessutom lite sömn då sonen skulle hämtas från studentbalen (kan inte sova länge på morgonen, oavsett när jag lägger mig!).
Lär nog sova gott, inatt drömde jag något om Leo och att han var borta, men lyckades inte komma ihåg vad.... Mycket som bearbetas på natten tror jag!!!

Kram till er alla därute!!!

 

[athena_arabians]

@Texaz: Kram på dig med!

 

[Texaz]

KRAM tillbaka Athena
Idag har varit en USEL dag... Tror att mycket börjar komma ikapp mig. Har nog inte fattat riktigt än att Leo verkligen är borta, för alltid!!
Noll ork, och har det inte varit för att jag skulle fixa en vacker lykta till graven (en likadan som hans vänner satt på minnesplatsen ) så har jag nog inte ens tagit mig ur sängen idag.
Fick dock tag på den på handelsträdgården (där en av mina finaste vänner jobbar) och var ut och satte den vid graven. Blev fint!!

Hade igår kontakt med en av Leos vänner som tyckte att begravningen var så fin eftersom prästen beskrev Leo precis som den har var, det har jag hört från fler! Var ju så vi ville ha det, så det känns så fint. Han skrev även att minnesplatsen inte bara för vännernas skull, utan även för Leos och VÅRAN skull, det värmde enormt!!! Underbara ungdomar, dom håller mig verkligen uppe!

Har iaf pallrat mig ut och fixat lite i landen, men sen tog orken slut...

Positivt dock att dottern antagligen kommer redan i helgen Hennes chef var synnerligen osympatisk när hon skulle åka på begravningen (sur för att hon skulle vara ledig!) och sa att han önskade henne en "trevlig resa till Sverige"

Ja säkert JÄTTETREVLIGT att vara ledig för sin brors begravning.... Behöver jag säga att hon är glad att hon ska sluta där sista juni???

Ska dock bli skönt att få rå om henne lite extra, ut och rida och så... Idag blir det dock tidig kväll, med förhoppning att ha mer ork i morgon