Är skolan diskriminerande mot pojkar? (utbruten från Kan vi prata lite mer om incels och i allmänhet avvisande av män)

[fejt]

Fast nu var det angående det här jag undrade hur det påverkar

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tjejer-far-fler-snallbetyg-an-killar

Ok. Jag måste läsa mer om det där innan jag vågar uttala mig. En första reflektion är att nationella proven ska vara vägledande i betygssättning. Slutbetyget ska vara grundat på en samlad bild av elevens tidigare prestationer. Det nationella provet är en av många faktorer som ska vägas samman.

 

[durachiny]

Ok. Jag måste läsa mer om det där innan jag vågar uttala mig. En första reflektion är att nationella proven ska vara vägledande i betygssättning. Slutbetyget ska vara grundat på en samlad bild av elevens tidigare prestationer. Det nationella provet är en av många faktorer som ska vägas samman.

https://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2019/1263

Det där är intressant eftersom matematik är enklare att analysera på många sätt.

 

[fejt]

https://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2019/1263

Det där är intressant eftersom matematik är enklare att analysera på många sätt.

Som jag tolkar det har man översatt skillnaden i överensstämmelse mellan flickors och pojkars slutbetyg respektive resultat med 7 %. Om jag tolkar det rätt är skillnaden så pass liten att man inte säkert kan dra slutsatsen att det handlar om diskriminering pga kön. Det är en tes de driver baserad på en förhållandevis liten undersökning. Tecken finns men tillräckliga vetenskapliga bevis saknas.

 

[durachiny]

Som jag tolkar det har man översatt skillnaden i överensstämmelse mellan flickors och pojkars slutbetyg respektive resultat med 7 %. Om jag tolkar det rätt är skillnaden så pass liten att man inte säkert kan dra slutsatsen att det handlar om diskriminering pga kön. Det är en tes de driver baserad på en förhållandevis liten undersökning. Tecken finns men tillräckliga vetenskapliga bevis saknas.

Är i princip omöjligt att bevisa att det är könsdiskriminering oavsett man kan bara se trender och tendenser. Det kommer inte vara avsiktlig diskriminering oavsett om den existerar eller inte men det är intressant att se hur många användare tycks se det som stört omöjligt att det skulle kunna förekomma när jag ser det som som mer otroligt att det inte skulle förekomma alls.

 

[Snurrfian]

Är i princip omöjligt att bevisa att det är könsdiskriminering oavsett man kan bara se trender och tendenser. Det kommer inte vara avsiktlig diskriminering oavsett om den existerar eller inte men det är intressant att se hur många användare tycks se det som stört omöjligt att det skulle kunna förekomma när jag ser det som som mer otroligt att det inte skulle förekomma alls.

Skillnaden ligger nog i att du verkar vilja se nationella proven som enda prov och andra konstaterar att det är en del av betygssättning. Nationella proven är ett problem i och med att fusk har visat sig vanligt, det kan heller inte täcka allt eleven ska kunna.
Det kan visa sig med mer forskning att killar kanske är bättre att skriva prov under press än tjejer men betyder det att killarna har mer kunskaper?

Det nationella provet visar enbart en sumativ bedömning medans Skolverket menar att eleverna ska bedömas formativt, det kan också vara en förklaring till varför det finns en liten skillnad mellan killar och tjejer.

Sen kommer det ytterligheter, elever som inte skriver prov i skolan, inte lämnar in arbeten men skriver ett bra nationellt prov, hur ska en sån elev bedömas? Om man säger att nationella provet slå gälla, vad skickar det för signaler till övriga elever?

Bedömning och betygssättning är svårt och svårtolkat, det handlar om individer som får bedömning och det handlar om individer som sätter bedömningen.

 

[Lingon]

Det är möjligt att det du säger stämmer angående att pojkar läser mindre men det är mer oklart hur det påverkar skillnaden i betyg på nationella prov och slutbetyg.

Är man bättre på att utrycka sig så kan man bättre förmedla sin kunskap till läraren.

När jag gick på gymnasiet så var jag och en annan tjej rätt lika i snittpoäng på proven i biologi (som enligt läraren avghorde den största delen av betyget). Om MVG var 20 p så hade vi båda 19,5 p i snitt. Jag fick MVG och hon VG. Hon (eller rättare sagt hennes vänner) var väldigt upprörda över detta. Läraren förklarade det med att jag deltog aktivt på lektionerna och svarade på frågor. Den andra tjejen var en otroligt blyg och tystlåten person och hade inte förmedlat tillräckligt bra att hon hade kunskapen. Rättvist? Kanske inte... men för att läraren ska kunna sätta ett högt betyg så måste hen veta att man kan det man ska kunna.

Kanske är det där flickor är bättre? Kanske är det för att flickor/kvinnor så länge jobbat i uppförsbacke som gör att flickor anstränger sig mer i skolarbetet utanför proven? Kanske är det för att det är så många kvinnliga lärare? De kanske förstår sig på flickorna bättre än pojkarna? Eller är skolan upplagd väldigt feminint? Eller så finns det en stark antipluggkultur bland killar. Där man kan komma undan med att skriva ett bra prov men inte vara aktiv på lektionerna utan att bli retad av andra killar?

Jag tror inte att en tillbakagång till mer fakta är en bra väg att gå. Fakta är så lätt att hitta nu men svår att tolka. Mer analys och speciellt analys av källan behövs!

 

[fejt]

Är i princip omöjligt att bevisa att det är könsdiskriminering oavsett man kan bara se trender och tendenser. Det kommer inte vara avsiktlig diskriminering oavsett om den existerar eller inte men det är intressant att se hur många användare tycks se det som stört omöjligt att det skulle kunna förekomma när jag ser det som som mer otroligt att det inte skulle förekomma alls.

Nja. Är skillnaderna tillräckligt stora går det att bevisa. Löneskillnad mellan män och kvinnor i arbetslivet t ex. Jag har inte läst den tidigare tråden tyvärr så jag vet inte vad andra har att säga i frågan men jag motsätter mig inte att diskriminering mot pojkar kan förekomma. Dock har jag ännu inte hittat bevis för att problemet är så stort att det är värt att dra några växlar på. Att använda ord som "snällbetyg" i tidningsrubriker är helt förkastligt, tycker jag. Det är överdrivet och stjäl fokus från annan, mer angelägen, problematik.

 

[durachiny]

Är man bättre på att utrycka sig så kan man bättre förmedla sin kunskap till läraren.

När jag gick på gymnasiet så var jag och en annan tjej rätt lika i snittpoäng på proven i biologi (som enligt läraren avghorde den största delen av betyget). Om MVG var 20 p så hade vi båda 19,5 p i snitt. Jag fick MVG och hon VG. Hon (eller rättare sagt hennes vänner) var väldigt upprörda över detta. Läraren förklarade det med att jag deltog aktivt på lektionerna och svarade på frågor. Den andra tjejen var en otroligt blyg och tystlåten person och hade inte förmedlat tillräckligt bra att hon hade kunskapen. Rättvist? Kanske inte... men för att läraren ska kunna sätta ett högt betyg så måste hen veta att man kan det man ska kunna.

Kanske är det där flickor är bättre? Kanske är det för att flickor/kvinnor så länge jobbat i uppförsbacke som gör att flickor anstränger sig mer i skolarbetet utanför proven? Kanske är det för att det är så många kvinnliga lärare? De kanske förstår sig på flickorna bättre än pojkarna? Eller är skolan upplagd väldigt feminint? Eller så finns det en stark antipluggkultur bland killar. Där man kan komma undan med att skriva ett bra prov men inte vara aktiv på lektionerna utan att bli retad av andra killar?

Jag tror inte att en tillbakagång till mer fakta är en bra väg att gå. Fakta är så lätt att hitta nu men svår att tolka. Mer analys och speciellt analys av källan behövs!

Det är mycket möjligt att flickor är bättre på att skapa relationer och bli omtyckta av läraren och därför får bättre betyg.

 

[Sedna]

Nja. Är skillnaderna tillräckligt stora går det att bevisa. Löneskillnad mellan män och kvinnor i arbetslivet t ex. Jag har inte läst den tidigare tråden tyvärr så jag vet inte vad andra har att säga i frågan men jag motsätter mig inte att diskriminering mot pojkar kan förekomma. Dock har jag ännu inte hittat bevis för att problemet är så stort att det är värt att dra några växlar på. Att använda ord som "snällbetyg" i tidningsrubriker är helt förkastligt, tycker jag. Det är överdrivet och stjäl fokus från annan, mer angelägen, problematik.

Håller med! Och vad är ”snällbetyg” för hittepå-begrepp? Klart relevant att prata om strukturer i skolan, men den där artikeln var ett riktigt bottennapp.

 

[mandalaki]

Håller med! Och vad är ”snällbetyg” för hittepå-begrepp? Klart relevant att prata om strukturer i skolan, men den där artikeln var ett riktigt bottennapp.

Det användes tydligen inom skolvärlden redan 2011: https://lararnastidning.se/snallbetyg-inte-langre-mojligt-att-ge/

Tidigaste träffen jag får vid en mycket slarvig googling är 2008.

 

[cirkus]

Det är mycket möjligt att flickor är bättre på att skapa relationer och bli omtyckta av läraren och därför får bättre betyg.

Vilken konstig tolkning du gör av @Lingon s inlägg.
Det handlade ju inte alls om relationer och att bli omtyckt utan om att delta på lektioner och inte bara visa kunskap via skriftliga prov utan även muntligt

 

[durachiny]

Vilken konstig tolkning du gör av @Lingon s inlägg.
Det handlade ju inte alls om relationer och att bli omtyckt utan om att delta på lektioner och inte bara visa kunskap via skriftliga prov utan även muntligt

Absolut och det var avsiktligt för att visa att man kan välja vilka faktorer man tycker är rimliga men det betyder inte att det är därför eller att man har belägg för det. Det är i princip samma argument som används för att förklara löneskillnader/lönediskriminering om man tror/inte tror att det finns giltiga skäl.

 

[Sharpless]

Jag som kille, med relativt dåliga resultat på de prov vi hade i en kurs ("bara" VG), fick MVG i betyg för att jag visat på lektioner och labbar att jag fattat.

 

[Scata]

Är man bättre på att utrycka sig så kan man bättre förmedla sin kunskap till läraren.

När jag gick på gymnasiet så var jag och en annan tjej rätt lika i snittpoäng på proven i biologi (som enligt läraren avghorde den största delen av betyget). Om MVG var 20 p så hade vi båda 19,5 p i snitt. Jag fick MVG och hon VG. Hon (eller rättare sagt hennes vänner) var väldigt upprörda över detta. Läraren förklarade det med att jag deltog aktivt på lektionerna och svarade på frågor. Den andra tjejen var en otroligt blyg och tystlåten person och hade inte förmedlat tillräckligt bra att hon hade kunskapen. Rättvist? Kanske inte... men för att läraren ska kunna sätta ett högt betyg så måste hen veta att man kan det man ska kunna.

Kanske är det där flickor är bättre? Kanske är det för att flickor/kvinnor så länge jobbat i uppförsbacke som gör att flickor anstränger sig mer i skolarbetet utanför proven? Kanske är det för att det är så många kvinnliga lärare? De kanske förstår sig på flickorna bättre än pojkarna? Eller är skolan upplagd väldigt feminint? Eller så finns det en stark antipluggkultur bland killar. Där man kan komma undan med att skriva ett bra prov men inte vara aktiv på lektionerna utan att bli retad av andra killar?

Jag tror inte att en tillbakagång till mer fakta är en bra väg att gå. Fakta är så lätt att hitta nu men svår att tolka. Mer analys och speciellt analys av källan behövs!

Just det du skriver fick vi faktiskt med oss vid senaste utvecklingssamtalet av mitt barns mentor. Att det inte räcker att skriva bra på prov eller ligga bra till i själva skolarbetet utan man måste "synas" och delta aktivt på lektionerna, t.ex räcka upp handen och svara på de frågor som ställs till klassen.

Mitt barn gillar inte att prata själv inför klassen, typ muntliga redovisningar eller svara på frågor när alla andra är tysta. Däremot om det är en aktiv diskussion med flera inblandade så deltar h*n aktivt med liv och lust.
MEN mentorn tryckte på det som en del i förbättringspotentialen och det är väl rätt och riktigt, men det stödjer bilden att de som "syns" får högre betyg.

 

[SaraMara]

Jurister klarar av (och har gjort det länge) att konkretisera och tolka lagboken. Varför skulle inte lärare klara samma sak?

Med hjälp av förarbeten, praxis från både svenska och i förekommande fall europeiska domstolar samt genom att i slutändan överlämna till domstolarna att uttolka de kvarstående oklarheterna. En kostsam och inte alltid så ”rättvis” affär alltså. Ganska långt ifrån hur jag vill att mitt barns skolgång ska vara.

Jag orkar knappt inte ens läsa igenom de där kriterierna, trots mycket god vana att läsa och tolka texter. Hur ska gemene man kunna förstå, tillämpa och veta vad som krävs av sig själv eller sitt barn för att nå målen?

Själv hade jag genomgående mycket höga resultat i skolan, både på grund- och högskolenivå, men hade oerhört svårt för allt som avsåg egen arbetsledning. Med dagens skolsystem hade en sådan som jag sorterats bort, vilket gör mig riktigt orolig inför avkommans skolgång om hon brås minsta lilla på mig som vill ha klara direktiv om vad som krävs, vad som gäller och hur det kommer bedömas. Kraven på barn idag vad gäller eget ansvar, analys och argumentation omfattar fler sådana moment än vad min universitetsutbildning inom juridik gjorde, där vi långsamt och försiktigt fostrades in i analystänket i takt med att utbildningen fortskred.

 

[Petruska]

Med hjälp av förarbeten, praxis från både svenska och i förekommande fall europeiska domstolar samt genom att i slutändan överlämna till domstolarna att uttolka de kvarstående oklarheterna. En kostsam och inte alltid så ”rättvis” affär alltså. Ganska långt ifrån hur jag vill att mitt barns skolgång ska vara.

Jag orkar knappt inte ens läsa igenom de där kriterierna, trots mycket god vana att läsa och tolka texter. Hur ska gemene man kunna förstå, tillämpa och veta vad som krävs av sig själv eller sitt barn för att nå målen?

Själv hade jag genomgående mycket höga resultat i skolan, både på grund- och högskolenivå, men hade oerhört svårt för allt som avsåg egen arbetsledning. Med dagens skolsystem hade en sådan som jag sorterats bort, vilket gör mig riktigt orolig inför avkommans skolgång om hon brås minsta lilla på mig som vill ha klara direktiv om vad som krävs, vad som gäller och hur det kommer bedömas. Kraven på barn idag vad gäller eget ansvar, analys och argumentation omfattar fler sådana moment än vad min universitetsutbildning inom juridik gjorde, där vi långsamt och försiktigt fostrades in i analystänket i takt med att utbildningen fortskred.

I någon studie lät man forskare i historia skriva uppgifter som förhöll sig till läroplanens mål. De misslyckades. Det säger en del om målen.

 

[fejt]

Med hjälp av förarbeten, praxis från både svenska och i förekommande fall europeiska domstolar samt genom att i slutändan överlämna till domstolarna att uttolka de kvarstående oklarheterna. En kostsam och inte alltid så ”rättvis” affär alltså. Ganska långt ifrån hur jag vill att mitt barns skolgång ska vara.

Jag orkar knappt inte ens läsa igenom de där kriterierna, trots mycket god vana att läsa och tolka texter. Hur ska gemene man kunna förstå, tillämpa och veta vad som krävs av sig själv eller sitt barn för att nå målen?

Själv hade jag genomgående mycket höga resultat i skolan, både på grund- och högskolenivå, men hade oerhört svårt för allt som avsåg egen arbetsledning. Med dagens skolsystem hade en sådan som jag sorterats bort, vilket gör mig riktigt orolig inför avkommans skolgång om hon brås minsta lilla på mig som vill ha klara direktiv om vad som krävs, vad som gäller och hur det kommer bedömas. Kraven på barn idag vad gäller eget ansvar, analys och argumentation omfattar fler sådana moment än vad min universitetsutbildning inom juridik gjorde, där vi långsamt och försiktigt fostrades in i analystänket i takt med att utbildningen fortskred.
[/

Med hjälp av förarbeten, praxis från både svenska och i förekommande fall europeiska domstolar samt genom att i slutändan överlämna till domstolarna att uttolka de kvarstående oklarheterna. En kostsam och inte alltid så ”rättvis” affär alltså. Ganska långt ifrån hur jag vill att mitt barns skolgång ska vara.

Jag orkar knappt inte ens läsa igenom de där kriterierna, trots mycket god vana att läsa och tolka texter. Hur ska gemene man kunna förstå, tillämpa och veta vad som krävs av sig själv eller sitt barn för att nå målen?

Själv hade jag genomgående mycket höga resultat i skolan, både på grund- och högskolenivå, men hade oerhört svårt för allt som avsåg egen arbetsledning. Med dagens skolsystem hade en sådan som jag sorterats bort, vilket gör mig riktigt orolig inför avkommans skolgång om hon brås minsta lilla på mig som vill ha klara direktiv om vad som krävs, vad som gäller och hur det kommer bedömas. Kraven på barn idag vad gäller eget ansvar, analys och argumentation omfattar fler sådana moment än vad min universitetsutbildning inom juridik gjorde, där vi långsamt och försiktigt fostrades in i analystänket i takt med att utbildningen fortskred.

Nu blir det långt och tråkigt men jag fattar inte varför texten i läroplanen skulle förstöra barns skolgång. Det handlar om hur lärare omsätter läroplanen i undervisningen. Jag är historielärare och här kommer en snabb genomgång över hur det kan se ut. Den innehåller många luckor eftersom den är skriven på 10 minuter men jag vill ändå försöka illustrera hur det kan se ut.

Kunkapskraven i historia för betyget E i slutet av årskurs 6:
"Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna."

1. Lärare tillsammans, eller på egen hand, beroende på hur man samarbetar definierar begrepp i texten och sorterar dem utefter vilka eleverna behöver kunna, respektive vilka lärarna själva behöver ha i huvudet och sikta mot. Exempel ur denna text: Eleverna måste förstå och kunna använda sig av begreppet levnadsvillkor men begreppet utvecklingslinjer är något som endast jag som lärare har i huvudet när jag planerar, genomför och bedömer.

2. Lärare presenterar mål och uppgifter som eleverna kan förstå. Baserat på ovanstående skulle en uppgift kunna vara att berätta om liknader och skillnader mellan svenskarnas utvandring till USA på 1800-talet och dagens flyktingar från Syrien.
En sådan uppgift skulle kunna genomföras genom att man först arbetar gemensamt. Lärare förklarar begrepp, man tittar på Lilla Aktuellt eller nåt program från UR tillsammans, läser lärobokstexter, urdrag ur skönlitteratur osv. Läraren ställer frågor som uppmuntrar till öppen reflektion, diskussion och samtal. Stakar ut riktningen aktivt så att säga.

3. Eleverna arbetar i mindre grupper med specifika frågor som de löser med hjälp av tidigare undervisning och annat material. Här är det lärarens arbete att organisera och övervaka så att alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver för att klara uppgiften.

4. Eleverna ska nu, på de sätt man väljer tillsammans, visa att se kan se samband mellan historia och nutid samt har de faktakunskaper som krävs för att kunna göra detta . Varför flyr människor? Hur kan det kännas att tvinga lämna sitt hem? Hur blev flyktingarna mottagna i det nya landet? Hur tror du att du i din vardag påverkas av att människor flyr till Sverige? Vad menar man med begreppet klimatflykting? Hur kan framtiden se ut, tror du?

Slutligen:
Eleverna har nu hittat samband, lärt sig nya begrepp och kan sätta in dem i rätt sammanhang, reflekterat över hur kulturmöten kan påverka dem själva i vardagen osv osv.

Läraren har bedömt elevernas kunskaper under hela processen genom att observera, fråga, utmana och undervisa.

 

[fejt]

I någon studie lät man forskare i historia skriva uppgifter som förhöll sig till läroplanens mål. De misslyckades. Det säger en del om målen.

Det låter verkligen jättekonstigt. Kanske skulle de behöva göra skolbesök då.

 

[fejt]

I någon studie lät man forskare i historia skriva uppgifter som förhöll sig till läroplanens mål. De misslyckades. Det säger en del om målen.

Och varför förutsätter man att forskare i historia ska kunna skriva uppgifter som passar elever i exempelvis årskurs fyra? Det säger en del om hierarkier. Om en forskare i historia inte kan så kan naturligtvis inte en mellanstadielärare.

 

[Petruska]

Och varför förutsätter man att forskare i historia ska kunna skriva uppgifter som passar elever i exempelvis årskurs fyra? Det säger en del om hierarkier. Om en forskare i historia inte kan så kan naturligtvis inte en mellanstadielärare.

Hela grejen handlade om de där sambanden mellan snart sagt allting, som skolbarnen ska identifiera.

Det finns ju minst två svagheter med det
1. Existerar ens de där sambanden?
2. Är de inte en smula svåra att spåra ens om de existerar, för skolbarn?

Jag orkar inte riktigt leta upp texten åt dig, men det är där omkring som professorerna går bet.