Är så trött på allt daltande

[LIA]

Sv: Är så trött på allt daltande

Önskar ibland att jag hade en sån individ, som kom gnäggande i galopp mot mig när jag kommer i hagen. Som följer mig helt utan minsta rep in i stallet och flyttar bogen (den vänstra) bara med en blick. Hästen till och med sänker ryggen när jag ska lägga på sadeln (öronen framåt såklart!) eller sadel o sadel...här behövs varken sadel eller träns! Hästen står helt still när jag sitter upp och vi far iväg i kontollerad galopp över ängarna.

Slutet på Tires inlägg tycker jag på ett komiskt sätt visar hur den ena av dessa extrema sidor ser på hantering av hästar.

Våra hästar gnäggar alltid till svar när vi ropar till dom, dom kommer oss alltid till mötes i hagen (sällan i galopp iofs), dom följer med dit vi ska utan grimma etc, dom flyttar på sig om vi ber om det med vårt kroppsspråk, dom står stilla vid sadling/uppsittning resp påselning/förspänning (med öronen spretandes åt olika håll), ibland rids och körs det i bara grimma och vi rider/kör kontrollerat i olika gångarter inkl galopp.
Dvs allt förutom ryggsänkningen, den har vi inte haft fantasi nog att lära in.

Gör detta oss till extremister?
Jag trodde att det var något de flesta skulle vilja uppnå?

Eftersom citatet inte var slutet men väl början på Tires inlägg, så kanske vi rör ihop det nu?

LIA

 

[LIA]

Sv: Är så trött på allt daltande

För det första, så var jag noga med att påpeka att jag inte kritiserade i mitt svar!! Jag kan heller inte se någon anledning för dig att "höja rösten" p g av det jag skrivit.

För det andra, så ställde jag ett antal frågor (inte bara dom numrerade) vilka jag tycker var relevanta mot bakgrund av dina inlägg. Tycker i denna diskussion (för det ÄR ju ett diskussionsforum!) att det vore intressant med svar på dom.

Betr fråga nr 5 så är den nog så intressant att få besvarad. Detta eftersom det framställs lite här och där att man "daltar om man inte slår sin häst". Dvs om man anser sig ha andra vägar att gå.

Jag hoppas att du härmed läser mina inlägg med andra ögon och utan att känna dig sngripen på något sätt.

Min definition av drömhästen är vad jag känner att en del här inne målar upp och som jag skrev, det är lätt att känna sig värdelös om man tvingas ta till spöt på sin något envise (men o så härlige!) hårfagre pålle. Kommentera gärna detta sistnämnda!

Om jag visste vad jag ska kommentera?
"Tvingas ta till spöt" är ju något relativt, eftersom det finns andra alternativ. Du får gärna utveckla.

Kanske är det det här:

Han flyttar även vänsterbogen utan egentliga problem. Det som han gör är att han ALLTID flyttar mig med sin bog när jag kommer över på den sidan och ska tex borsta på vänsterbogen. Observera alltså, detta problem är bara på vänstersidans bog. Det har lixom satt sig i huvvet på honom. Risken med hans flyttande är att min fot kan hamna under = direkt fara med hans beteende. Därav mitt handlande efter att ha försökt med mitt kroppsspråk i ett år.

Visa klart och tydligt att du inte accepterar hans tryckande, dvs innan han ens hinner börja! Här måste du läsa hästen och förekomma honom. Vad och hur du ska göra är svårt att säga så här, men varför inte flytta hans bog istället, definitivt och glasklart vid minsta tecken på att han vill försöka! Gör det upprepade gånger om så behövs. Din mentala inställning måste vara att "jag bestämmer och du är en liten skit som gör som jag säger!!!". Du måste m a o tro på det själv.
Avvakta hans reaktion på flytten och upprepa om så behövs. Annars gör du ingenting alls en stund, allt efter principen "tryck och släpp". När han gör som du vill, dvs står still och inte pressar, visa din uppskattning tydligt med kroppsspråk (gå ner från energisk till avkopplad).

LIA

 

[zeus]

Sv: Är så trött på allt daltande

Våra hästar gnäggar alltid till svar när vi ropar till dom, dom kommer oss alltid till mötes i hagen (sällan i galopp iofs), dom följer med dit vi ska utan grimma etc, dom flyttar på sig om vi ber om det med vårt kroppsspråk, dom står stilla vid sadling/uppsittning resp påselning/förspänning (med öronen spretandes åt olika håll), ibland rids och körs det i bara grimma och vi rider/kör kontrollerat i olika gångarter inkl galopp.
Dvs allt förutom ryggsänkningen, den har vi inte haft fantasi nog att lära in.

Gör detta oss till extremister?
Jag trodde att det var något de flesta skulle vilja uppnå?

Eftersom citatet inte var slutet men väl början på Tires inlägg, så kanske vi rör ihop det nu?

LIA

Mina hästar gnäggar oxå när jag kommer, ena damen kommer alltid till mig! Den andra kommer ibland, ibland inte, men jag tar inte illa upp. Förstår att hon ibland känner för att softa med polarna i hagen! Lillpluttan följer mig utan grimma (görs givetvis bara inom inhägnade områden pga av säkerhetsskäl). Står stilla vid den dagliga hanteringen gör de oxå.

För att förtydliga så menade jag alltså slutet på Tires inlägg av det som var med i citatet av mitt inlägg. Alltså den delen som tar upp att sadel och träns inte behövs... galoppera bort över ängarna i kontrollerad galopp... alltså utan utrustning.

Tråkigt att du tar illa vid dig av min humor. Jag tyckte iaf att ovan nämnda rader på ett roligt, men givetvis tillspetsat sätt, pekar på den ena extrema sidan. Med de extrema sidorna menar jag och ena sidan de som utan betänkligheter slår och bankar på sina hästar för minsta lilla felsteg (även om de inte brukar skriva öppet om det här på buke). Den andra sidan ser jag som de som ser det som våld att klatscha till en häst på bogen då den försöker tränga sig förbi den som leder. Ibland tycker jag det känns som en del ser hästar som porslinsfigurer, som inte tål minsta fysiska beröring. Även om man inte gillar det så innehåller hästarnas kommunikation sinsemellan hot och verkställande av hot då det behövs. Med detta menar jag inte att man ska gå omkring och drämma till hästar bara för att hästarna gör så (sparkar/biter) mot varandra (för att slippa ev påhopp angående den meningen...). Men de hästar jag hanterat genom åren har inte blivit rädda för mig eller inte förstått vad som menats då jag verkställt ett hot. De har snarare insett att de inte fått ta över ledningen och accepterat det.


Men detta är bara min åsikt och den är inte mer rätt än någon annans. Jag har hittat ett sätt som jag har framgång med, och du har hittat ett sätt som funkar för dig och dina hästar. Så egentligen borde vi ju båda ha en eloge!

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

Tack så mycket för dina fina ord! Jag är väldigt förvånad att nån kan få ut något av mitt ordbajsande..

Nej, som jag skrev innan går det längre - SÖK HJÄLP! Mina tips var ju för oss "normala" hästägare.. *fniss* som itne har hästar som ränner över oss i tid och otid...


OM hästen har lärt sig att du är en flugskit som är fullkomligt flyttbar så har man ett väldigt stort problem som är svårt att "prata" bort. Som grundar sig i a) förre ägarens dumhet/lathet/bristande kunskap alt b) din egen dumhet/lathet/bristande kunskap.


Vad jag har gjort i sådana situationer har varierat... men mycket morrande, viftande och skuttande har det blivit. Om man ska se det rent krasst så har vi haft en hel del "knöiga" hästar på de ställen där jag arbetat... men vi har mest hanterat dom som vilken som helst.. Dom har ALDRIG fått komma så pass nära oss att vi inte har haft den magiska bromssträckan/bubblans effekt. Ibland ÄR det berättigat att dra till en häst - åter igen, studera hur hästarna i flocken beter sig. 1) Lätt varning 2) TYDLIG varning 3) BAM. En gång, TYDLIGT, släpp det sen. Återgå till första varningen. Oftast - inte alltid - men oftast kommer man aldrig längre än andra varningen. Går det så pass långt att hästen TOTALT skiter i dig - Hur hade en ledarhäst betett sig? Den backar INTE, den säger INTE "Fyyyyyy lilla bubben Sååå FÅååååååår man faktiskt inte göra...!" Ledarhästen säger; BAM. BORT. Mycket enkelt, rättframt och koncist. Vi vill ogärna göra oss "ovän" med vår häst.. men hästar blir inte ovänner - de skiftar rang eller tar upp en strid. FÖRHOPPNINGSVIS behöver man aldrig ta striden, men rätt som det är så måste man svara upp. Jag är ABSOLUT den sista till att säga; SLÅ din häst. Men i vissa situationer där det faktiskt är en fara för din och hästens säkerhet är det berättigat. Korrigeringen skall vara baserat på det man korrigerar. Man käftar inte till en häst som grinar illa, mjukt och fint korrigerar man det MEN om den gör ett regelrätt hugg så får den ett hugg tillbaka. Då har hästen gjort VALET att ta en dust med dig och då får du inte, under några som helst omständigheter backa. (OBS att jag nu pratar om uppenbara problemhästar.. inte Brunte i grannstallet)


I en situation som Understruken talar om... STÄNG stalldörren. Se till att hästen FÖLJER dig till sin position. Var TYDLIG med att den ska stanna där. Det ska vara trevligt, lungt, tryggt där du ställer den. I en sån situation kan du ryta och röja och skutta bäst tusan du vill - har inte din häst respekt för dig och du låter den stå med hvuudet mot det som lockar så ta migtusan är det givet at hästen tar chansen att knalla iväg. Du är ju varken intressant, rolig, trevlig eller ledande. Den söker sig per automatik ut - troligen till flocken med den verkliga ledaren. Skulle gissa på att du troligen inte heller kunde ställa dig mellan hästen och maten utan att bli bortskuffad/ignorerad?

När det brister i respekten i den dagliga hanteringen är det småsaker man får jobba med. De små, små byggstenarna som tillslut kommer ge både hästen och dig en solid grund i er relation.


Att ge konkreta tips på ett forum är otroligt svårt, att formulera sig förståeligt är också otroligt svårt.. eftersom så mycket av responsen på en hästs beteende måste nyanseras efter hästens nyanser.

Åter igen; Felicia är ett bra exempel.. När hon är i "trimm" har hon väldigt mkt go i sig, hon struttar rundor i stallgången,fjamsar och tramsar, Inte för att hon är ouppfostrad utanför att hon helt enkelt försöker säga till sin sjukt tröga matte att "Haaaallåååå! Vi ska faktiskt JOBBA nu!! sluuuta dryga dig!" Det finns inte i hennes värld att knalla rakt över mig, sträcka grimskaftet eller vara "olydig" hon försöker bara helt enkelt få mig att förstå att hon vill jobba - och det NU. Dom dagar hon är som värst i stallet är de dagar hon är en gud att rida Det beteendet bör jag inte korrigera då det är sk. arbetsglädje. Att jämföra med en brukshund som slår knut på sig själv för att den äntligen ska få träna! Det handlar så mkt om att ta hästens personlighet i åtanke, samt situationen som helhet.

...det är en väldig skillnad mellan ouppfostrad och farlig, MEN den gränsen går fort att passera.. därför den kommentaren jag skrev tidigare; SÖK HJÄLP I TID!

Lia *S* I mångt och mycket tänker du och jag nog väldigt lika, och det du skrev har jag inget att invända emot

Det alla vill uppnå är väl en harmonisk och trevlig relation med sin häst där båda parter kan känna sig trygga?

 

[zeus]

Sv: Är så trött på allt daltande

Vad jag har gjort i sådana situationer har varierat... men mycket morrande, viftande och skuttande har det blivit. Om man ska se det rent krasst så har vi haft en hel del "knöiga" hästar på de ställen där jag arbetat... men vi har mest hanterat dom som vilken som helst.. Dom har ALDRIG fått komma så pass nära oss att vi inte har haft den magiska bromssträckan/bubblans effekt. Ibland ÄR det berättigat att dra till en häst - åter igen, studera hur hästarna i flocken beter sig. 1) Lätt varning 2) TYDLIG varning 3) BAM. En gång, TYDLIGT, släpp det sen. Återgå till första varningen. Oftast - inte alltid - men oftast kommer man aldrig längre än andra varningen. Går det så pass långt att hästen TOTALT skiter i dig - Hur hade en ledarhäst betett sig? Den backar INTE, den säger INTE "Fyyyyyy lilla bubben Sååå FÅååååååår man faktiskt inte göra...!" Ledarhästen säger; BAM. BORT. Mycket enkelt, rättframt och koncist. Vi vill ogärna göra oss "ovän" med vår häst.. men hästar blir inte ovänner - de skiftar rang eller tar upp en strid. FÖRHOPPNINGSVIS behöver man aldrig ta striden, men rätt som det är så måste man svara upp. Jag är ABSOLUT den sista till att säga; SLÅ din häst. Men i vissa situationer där det faktiskt är en fara för din och hästens säkerhet är det berättigat. Korrigeringen skall vara baserat på det man korrigerar. Man käftar inte till en häst som grinar illa, mjukt och fint korrigerar man det MEN om den gör ett regelrätt hugg så får den ett hugg tillbaka. Då har hästen gjort VALET att ta en dust med dig och då får du inte, under några som helst omständigheter backa. (OBS att jag nu pratar om uppenbara problemhästar.. inte Brunte i grannstallet)

Du uttrycker det jag menar, fast på ett mycket bättre sätt!

 

[LIA]

Sv: Är så trött på allt daltande

Jag är väl en tråkmåns som inte ser eller såg det roliga i citatet. För mig var det ännu ett i raden av hånfulla och överdrivna rader mot den typ av hästhållning jag föredrar.

Så vad jag undrar är... är vi "daltare" för att beskrivningen på extremisterna stämmer in på oss?
"Daltar" vi om vi använder oss av andra medel än våldets och hotets för att uppnå det vi vill med våra hästar? Är vi sämre hästmänniskor för att hästarna frivilligt och gärna gör det vi ber dom om? Vore vi bättre hästmänniskor med en annan, mer macho, stil inkluderande den som TS förordar?

Även om man inte gillar det så innehåller hästarnas kommunikation sinsemellan hot och verkställande av hot då det behövs. Med detta menar jag inte att man ska gå omkring och drämma till hästar bara för att hästarna gör så (sparkar/biter) mot varandra (för att slippa ev påhopp angående den meningen...).

Jag svarar som jag alltid gör när det här argumentet kommer på tapeten. Den dagen man behärskar och använder även resten av hästarnas kommunikationer sins emellan, är det OK. Om man då fortfarande anser att man behöver det!
Men när den dagen kommer, bör vår högre intellektuella nivå innebära att vi klarar oss ändå.

LIA

 

[zeus]

Sv: Är så trött på allt daltande

För mig är en daltare en som inte säger ifrån då hästen utför ett felaktigt beteende. Så nej en extremist behöver absolut inte vara en daltare så länge h*n hanterar situationen. Som jag tidigare skrivit så ska man enligt mig i alla situationer börja med små varningar. Att gå på hästen fysiskt sker först efter hot, alltså om hästen inte svarar på varningarna. Så om tex du ger din häst en varning och hästen svarar på detta så är du i mina ögon inte en daltare. Tolkar du att en daltare är en person som inte använder "våld" eller ser du det ungefär som jag?

En annan sak som jag är lite undrande och ledsen över är dina kommentarer tex:

"Är vi sämre hästmänniskor bara för att hästarna frivilligt gör det vi ber dem om?"

Innebär detta att du tror att mina, och andras som verkställer hot vid behov, är hästar med en enorm rädsla för människan som enbart gör det den blir tillsagd på grund av att den är rädd för vad som kan hända annars? Ibland låter det nästan som du tror att jag "tuktar" mina hästar var och varannan dag. I verkligheten är det väldigt sällan, men det förändrar inte det faktum att om situationen kräver att jag drämmer till hästen så gör jag det. Däremot så använder jag mig hellre av principen: är du olydig så får du arbeta (som tex situationen jag beskrev med uppsittning på häst som inte vill står still).

Har haft båda mina 2 i 2 år, och har aldrig behövt lägga på spöt under denna tid. Förutom som en dutt på rumpan för att göra hästen uppmärksam på att det är rumpan som ska flyttas om hästen inte förstår det. Jag är inget monster som kräver att mina hästar ska utföra stordåd jämt. Känns gammeltanten lite trött/off, så tar jag en joggingtur i skogen istället för det planerade dressyrpasset tex. Jag läser mina hästar och är mån om att de ska vara nöjda med livet. Däremot så finns det vissa regler som ska följas jämt, tex inte tränga sig vid ledning, stå still vid hantering...

Jag tycker man måste respektera andra förhållningssätt än sina egna, så länge inte djuret lider av en osund hästhållning. Jag vet att mina hästar mår bra (lider inte av orättvis behandling) och jag tror att dina hästar mår bra). Anser du att ditt sätt att hantera hästar är det enda rätta? Ibland får man nästan känslan av det eftersom du verkar anta att de som inte följer dina förhållningssätt tvingar hästarna att utföra saker mot deras vilja.

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

Zeus, LIA,
Jag Tror ni missuppfattat varandra igen.. Och snälla, bryt "DU"diskutionen innan den löper amok och tråden blir varnad

Ni har bara lite olika "mål" och jag Misstänker att ni pratar med olika definitioner helt enkelt.

Det ÄR en stor skillnad i målen mellan någon som tränar Dressyr och någon om tränar "Frihetsridning". Det betyder INTE att den ena piskar upp sin häst och den andra snuttigullar... Jaa... jag polisar lite, jag ber om ursäkt, men tråden har varit på g att spåra ur tidigare och berör ett ämne som är ganska känsligt. Så, snälla ni, inga mer "Är jag En SÅN?!" och hintar på att "Du e en såååån..." Det kan bli så fel.

Peace Love and Understanding, man

 

[Tires]

Sv: Är så trött på allt daltande

För det första, så var jag noga med att påpeka att jag inte kritiserade i mitt svar!! Jag kan heller inte se någon anledning för dig att "höja rösten" p g av det jag skrivit.

För det andra, så ställde jag ett antal frågor (inte bara dom numrerade) vilka jag tycker var relevanta mot bakgrund av dina inlägg. Tycker i denna diskussion (för det ÄR ju ett diskussionsforum!) att det vore intressant med svar på dom.

Betr fråga nr 5 så är den nog så intressant att få besvarad. Detta eftersom det framställs lite här och där att man "daltar om man inte slår sin häst". Dvs om man anser sig ha andra vägar att gå.

Jag hoppas att du härmed läser mina inlägg med andra ögon och utan att känna dig sngripen på något sätt.


Om jag visste vad jag ska kommentera?
"Tvingas ta till spöt" är ju något relativt, eftersom det finns andra alternativ. Du får gärna utveckla.

Kanske är det det här:
Visa klart och tydligt att du inte accepterar hans tryckande, dvs innan han ens hinner börja! Här måste du läsa hästen och förekomma honom. Vad och hur du ska göra är svårt att säga så här, men varför inte flytta hans bog istället, definitivt och glasklart vid minsta tecken på att han vill försöka! Gör det upprepade gånger om så behövs. Din mentala inställning måste vara att "jag bestämmer och du är en liten skit som gör som jag säger!!!". Du måste m a o tro på det själv.
Avvakta hans reaktion på flytten och upprepa om så behövs. Annars gör du ingenting alls en stund, allt efter principen "tryck och släpp". När han gör som du vill, dvs står still och inte pressar, visa din uppskattning tydligt med kroppsspråk (gå ner från energisk till avkopplad).

LIA

Tror jag vet varför jag tog åt mig så av ditt inlägg och det är därför att jag gör som du. Jag hanterar min häst PRECIS som du förstår jag nu. Men denna bogflyttning verkar ha blivit en fix idé hos honom. Kan lägga till att den bara sker i stallgången när han är uppbunden. Därav, efter att ha gjort PRECIS som du oxå föreslog (skriver med stora bokstäver för att just poängtera, inget annat) använde mig av spöt, EN gång. Jag har som sagt ägt hästen i 13 månader nu och jag är väldigt konsekvent vad gäller rätt och fel, dvs hästen borde inte kunna misstolka mig vad som är okej eller inte. Men det går ju bara inte in! Spöt använde jag för ca 3 veckor sedan, sedan dess har hans respekt ökat. Han är inte rädd, det kan jag lova. Kan lägga till att jag aldrig rider med spö.

(Läste nr 5 igen)

Näe att dalta är inte att INTE slå sin häst. Att dalta är enligt mig att låta sig domineras av sin häst och aldrig utmana dess ranghöghet gentemot människan. En del kanske inte ens vet att de är dominerade och det är än värre. Vill säga en gång till att jag inte kritiserar DIN metod (jag gör ju likadant själv) men jag anser att en skarpare tillsägelse än kroppsspråket kan ibland vara befogat. Jag hade gärna sluppit men efter att hållt på ett år med samma sak och nästintill enda sak, så fick det vara nog. Barn får ibland utegångsförbud men något sådant kan man ju inte ta till när det gäller hästen. Man är ju lite begränsad.

 

[LIA]

Sv: Är så trött på allt daltande

Det är nog som Bewildered säger, vi missuppfattar varandra.

Ingenstans har jag skrivit något mot dig! Vad jag reagerar på var och är det avsnitt ur Tires inlägg som du citerade. Dvs, egentligen borde mina frågor riktats dit i st f till dig, men eftersom du var den enda som återkom i det sammanhanget, så blev det som det blev.

Jag menar alltså att för mig visar innehållet i citatet på en sund hästhållning och inte på något extremt eller negativt. Jag har därmed inte på något sätt förmedlat åsikter om din eller någon annan specifik persons hästhållning.

Jag anser mig inte vara en extremist (och vill inte bli kallad det), för att hästarna beter sig som jag beskrev för några inlägg sedan. Jag anser heller inte att dom som har liknande hästhållning som jag är extremister. Jag tycker tvärtom att vi har en sund syn på detta med hästar! Därmed inte sagt att allt annat är osunt!

Jag föreslår att vi drar ett streck här och håller oss till ämnet utan att bli alltför personligt inriktade. Peace?


Tro mig när jag säger, att jag är allt annat än daltare när det kommer till uppfostran av häst eller korrigering av dess beteenden. Dock väljer jag inte att reagera med slag och våld, i motsats till trådens tema, t ex: "Det första han gör är att ställa sig på bakbenen och jag blir så jävla arg så jag drar spöt på honom en gång och han går ner."
Jag skulle heller inte tolererat detta, men valt annan väg att gå. Mest troligt hade vi aldrig kommit till situationen. Vilket för in på problemet med diskussioner av den här typen. För min inställning är: frågan är inte vad ska man göra istället (för att slå), den är snarare hur skulle man gjort från början?

LIA

 

[LIA]

Sv: Är så trött på allt daltande

Men denna bogflyttning verkar ha blivit en fix idé hos honom. Kan lägga till att den bara sker i stallgången när han är uppbunden.

Man kan undra över varför? Enligt min erfarenhet gör hästar sällan något utan bakomliggande orsak. Denna kan ibland vara "korkad och obegriplig" ur vårt sätt att se och förstå, men är högst logisk ur deras. Med detta vill jag ha sagt att orsaken till beteendet inte behöver vara riktat mot eller bero på dig, utan kan ha andra orsaker.

Hittar man denna orsak, brukar problemet därmed vara löst, men i annat fall kan det bli att söka sig fram. Har du t ex provat att vända hästen 180 grader i stallgången? Vad händer? Trycker med samma bog, byter bog eller slutar trycka?
Är hästen liksidig ur olika aspekter? Min körhäst är exempelvis klådigare på högra halssidan, varför hon gärna kör fram den mot mig för att bli kliad. Detta skulle man lätt kunnat ta som ett försök att "trycka undan" om man inte visste orsaken.

Nu menar jag inte att hästar ska få bete sig som dom vill bara för dom tycker sig ha en anledning till det, men jag går hellre på orsak än symtom. Det är ju ägnat att fundera över varför din häst fortsätter sitt beteende trots korrigeringar.


Jag ser dalt som att inte våga/vilja säga ifrån när så behövs, att hellre blunda än korrigera, att hellre ge godis än säga nej. Vilket inte behöver inkludera våld. Alltså en annan mening än den som TS förmedlar.

LIA

 

[Tires]

Sv: Är så trött på allt daltande

Jag ser dalt som att inte våga/vilja säga ifrån när så behövs, att hellre blunda än korrigera, att hellre ge godis än säga nej. Vilket inte behöver inkludera våld. Alltså en annan mening än den som TS förmedlar.

LIA

Då har vi så gott som samma syn på dalt. Och jag tolkar ditt inlägg som att våld ibland kan vara befogat? Eller...jag har lite svårt att utläsa vad du säger! Att jag undrar är därför att det vart så tvärstopp när jag sa att jag använde spöt 1 gång i korrigeringssyfte. Jag anser mig nämligen inte utöva direkt våld på mina nära och kära. Lite därför med jag tog åt mig av dina svar...

Angående bogen är det enbart vänstra sidan innan ridning eller annan aktivitet. Efter ridning är han fin och avslappnad och fokuserad på mathinken skulle jag tro. Den kan inte komma nog fort.

Har aldrig provat att vända på honom i gången förutom när han är klar för att gå ut i lösdriften och då har han inget visat (se ovan), men haft honom ute ibland på stallplan utan att han har suttit fast i grimskaftet och då ska han fortfarande flytta mig med vänsterbogen. Står still för övrigt. Denna flyttning är även vanlig vid sadling och om jag bara gör den vanliga rutinen flyttar han mig, men om jag går o gör något annat innan sadeln ska spännas tex klappar katten, kommer han av sig och glömmer bort att han skulle flytta mig. En rutinhäst, enligt mig. En fix idé.

Tror inte det beror på någon svagare/starkare sida då det har varierat lite under tiden jag har haft honom. Det jag tror är ju att man av rutin gör det mesta av hanteringen på vänstersidan och det är där man lättast kan bli dominerad. En smygdominering i form av en vänsterbog/vänsterben som flyttas emot dig kanske inte ens uppfattas som en dominant handling av en del. Märk väl oxå att han ägdes av ett par 10-åriga flickor ett tag tills han tog över fullständigt. Han var nog inte elak även om han kan se elak ut ibland, men ville han någonting så fullföljde han nog det. Hästen är 12 år och alltid lågrangad utmanar iaf aldrig en annan häst på något sätt)

 

[zeus]

Sv: Är så trött på allt daltande

Jag kan bara hålla med, vi drar ett strek över det hela! Jag uppfattade det som att du ogillade andra förhållningssätt, vilket jag bara inte tål, hos någon! Men förmodligen bygger det hela på missuppfattningar och nu skrev du ju att du föredrar ditt sätt, men respekterar andras. Så allt är lugnt! Peace

 

[Torun]

Sv: Är så trött på allt daltande

Är precis med dig i det där! Man lär sig massor på att studera en flock.

Frågan är bara hur mycket man kan säga att metoden är icke-våldsam när den (om än bara i extrema fall) leder till våld? Det har iofs ingen relevant koppling till hur man hanterar hästen utan är väl mer än språklig fråga, men det var bara en fundering jag fick. Hur pass icke-våldsam "får" en metod vara för att definieras som "icke-våldsam"?

LIA: Jag tror nog jag glömde det där.. Tänkte mig ett extremt fall av respektlöshet men frågan är om det kan gå så långt om man är duktig på att hantera och läsa hästar. Kan det gå så långt att hästen slutar se oss människor som individer, det borde det väl inte? Btw ser man ju aldrig Hempfling, Parelli, mfl använda fysiskt våld ens när de hanterar "problemhästar" så uppenbarligen är det ju möjligt att klara sig utan.

 

[Understruken]

Sv: Är så trött på allt daltande

Tack för alla dina kloka tankar!!
I det fallet som jag tog upp innan så var det inte så att hästen i fråga skulle in i boxen till maten (hennes box var längre iväg och hon stod uppställd mot en annan stängd box) utan hon respekterade helt enkelt att jag ställde upp henne i gången utan hon gick iväg,ut i gången och sen fick jag stopp på henne. Funderade på om det kunde vara så att hon var rädd för kranen eller något bakom henne, så lät henne gå och nosa på de innan jag vände runt men det hjälpte inte.
Det som tillslut fungerade var när jag ställde mig framför bringan på hästen och knuffade till (rejält, efter att jag hade varnat henne) och när en annan samtidigt stod och viftade framför henne med ett spö! Efter det blev hon snabbt bättre och tillslut kunde jag ställa upp henne genom att bara gå med henne i grimman...

nåja, ville bara höra hur du täntke lite också då jag först fick intrycket av att du inte tyckte att man skulle använda "våld" överhuvudtaget, men bra att få höra vad du tycker!

Erfarenheter är bra att dela! Tack än en gång!

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

Mjeam, jag räknar mig inte eg. som en "ickevåldsam"grupperings medlem.. jag tillhör mellanskiktet. (Medelklassen? )

Uhm, ska se om jag kan förklara hur jag tänker... Man kan inte lära en häst något genom att slå den, det går inte att spöa fram samarbete/galoppombyten/whatever. Men om jag i en situation då jag försöker lära hästen något får ett "Fuck you - Helvete heller!" i form av att den kliver över mig/sparkar/biter/dyl så har hästen valt att ist för att lyssna ge mig ett långfinger i näsan och då får den ett tillbaka.

Man måste hålla isär Träningen/Inlärandet med rangdiskutioner.. Hänger du med? Nu ska man ju helst aldrig komma till den sitsen att hästen ger en det där långfingret utan ha som mål att successivt bygga upp rangen och samspelet. I mångt och mycket sitter rangspelet i den mentala biten hos hanteraren - men man kan missa de små tecknen och får man en större reaktion så får man svara. Dock gäller det att bryta beteendet. Man sätter ner foten, Där går Gränsen! men sen måste man släppa det och fortsätta lika lungt och sansat.

Jag är varken horsemanshipmänniska eller "klassisk".. jag försöker anpassa mig till hästen jag håller på med, att vara lyhörd och inte "fastna" i ett visst tankemönster. Visst har jag jobbat med hästar och fått mycket kunskap via mina chefer - men de flesta av mina tankegångar satts igång av vår gammelman, utvecklades där efter när Felicia kom in i bilden och sen har det bara fortsatt. De bästa lärarna man kan ha är Hästarna och Erfarenheten. Hur många böcker och kurser man än går, hur mkt man än betalar, är det i slutänden Hästen man lär sig av.

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

mjeam, att spöa sönder sin häst är jag väldigt mkt emot.. En snabb korrigering räcker, som jag skrev varning ett till tre.

Det väsentliga i hästhantering/problemlösning är att båda parter känner sig lugna och trygga i slutänden. Säger som min mor; Du kan aldrig skrika en häst lugn. Men däremot är rösttryck och vettiga korrigeringar alltid att rekommendera. Så länge hästen och hanteraren inte far illa brukar jag inte opponera mig.

En annan mkt intelligent sak som en gammal ridlärare sa; Jag kan aldrig säga till dig hur du ska prata med din häst, det är en kommunikation ni får fixa själva.. men jag kan ge dig en knuff i rätt riktning. Känner man inte hästen är det ofta väldigt svårt att ge ett korrekt och anpassat råd eftersom vi alla har olika referensramar...

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

LIA: Jag tror nog jag glömde det där.. Tänkte mig ett extremt fall av respektlöshet men frågan är om det kan gå så långt om man är duktig på att hantera och läsa hästar. Kan det gå så långt att hästen slutar se oss människor som individer, det borde det väl inte? Btw ser man ju aldrig Hempfling, Parelli, mfl använda fysiskt våld ens när de hanterar "problemhästar" så uppenbarligen är det ju möjligt att klara sig utan.

Här tänker jag hoppa in igen.. (reflekterade inte över det först.. sorry)

Hur ofta får man se dom hantera regelrätta "As" till hästar? Som inte bara är rädda och stressade utan aggressiva och "hatiska"? Många av de problem jag upplevt att dom "fixat" till lite snyggt är mer baserade i osäkerhet än egentlig aggressivitet.
Även på häst finns det psykiskt våld - tex viss corallträning. Man fråntar hästen tryggheten, "föser" runt den, fråntar hästen sin flyktmöjlighet då man kan med två-tre steg stänga vägen både frammåt och bakåt för hästen. Det kan vara nog så knäckande om man inte slutar i tid. Det finns hästar som anfaller, därför de flesta coraller har "nödutgångar" för tränaren, tex byggd av galler/hål i de hela väggarna.

Ett flockdjur strävar ju efter att tillhöra en flock, precis som vi människor utan vår familj/våra vänner är vi utlämnade och nervösa. Hästar funkar likadant, kommer det då någon och säger "nejmen Hej! Ska du med dit? Ska vi ha sällskap?" så hakar man ofta på - vilket de flesta hästar också gör. När valet står mellan att vara ensam, runtföst och osäker eller att stå ut med dumheterna en människa kan komma på - men få vara med i en flock är valet oftast ganska givet.. Eller?

 

[Understruken]

Sv: Är så trött på allt daltande

Syftade inte på våld i den bemärkelsen att man spöar sönder sin häst Det hoppas jag alla är emot! Utan att man får säga ifrån när man har varnat 1-3

 

[Bewildered]

Sv: Är så trött på allt daltande

Hehe, jodå, säga ifrån måste man.. annars blir man bara en våt fläck i stallgolvet rätt som det är. Mycket kan man lösa med kommunikation och lite vanligt j*vla bonnvett..