Är jag helt dum i huvudet...

[SannaMark]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Köp honom och om det inte funkar så låter du honom somna in. Då har du gjort vad du har kunnat och behöver inte tänka på hur det gick för honom etc. Men inget fodervärdskontrakt, funkar han inte hos dig så är det inte rätt att skicka ut honom på Blocket osv.

Man har väldigt olika krav på hur en hund ska funka. Själv skulle jag inte ens komma på tanken att släppa in en främmande hund till mina tre här hemma, skulle aldrig lämna dem till en hundvakt med egen hund (om inte den personen hade hundgårdar), skulle aldrig komma på tanken att släppa in dem i en allmän rastgård och jag stänger oftast undan dem även när det kommer tvåbent besök eftersom det är lugnast så.Folk som tycker det är viktigt att en hund ska funka med främmande hundar skulle väl tycka att mina hundar är rena rama problemhundarna men de är för mig tre mkt väl fungerande familje- och tävlingshundar Två av dem är mkt bra mentalt, den tredje är väl lite rasslig

Man får tänka igenom själv vilka egenskaper man tycker är viktiga hos en hund, och vilka nackdelar man kan stå ut med En hel del går ju även att förändra med träning.

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Om man inte bor mitt ute i ödemarken är det nog tyvärr omöjligt att garantera att hunden aldrig kommer vara nära någon icke hundkunnig.

Nej det är ju inte det...

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Precis vad jag tänkte skriva.

Maira: Vad är din mammas omdöme gällande hunden?

Mycket positivt först. Innan hon blev biten... Hon hade träffat honom två ggr innan och då hände inget.

Hon tycker nog inte att jag ska ta hunden. Men har inte pratat med henne ordentligt om det.

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Ja, jag tycker det verkar enfaldigt att testa igen. Om du inte kan hålla hunden borta från andra människor helt, för då är det bara du som drabbas om något går fel igen. Då kan du ju vara hur enfaldig du vill

Fast enfaldigheten får ju en gräns också.

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Köp honom och om det inte funkar så låter du honom somna in. Har tänkt på det. Då har du gjort vad du har kunnat och behöver inte tänka på hur det gick för honom etc. Men inget fodervärdskontrakt, funkar han inte hos dig så är det inte rätt att skicka ut honom på Blocket osv.

Man har väldigt olika krav på hur en hund ska funka. Själv skulle jag inte ens komma på tanken att släppa in en främmande hund till mina tre här hemma, skulle aldrig lämna dem till en hundvakt med egen hund (om inte den personen hade hundgårdar), skulle aldrig komma på tanken att släppa in dem i en allmän rastgård och jag stänger oftast undan dem även när det kommer tvåbent besök eftersom det är lugnast så.Folk som tycker det är viktigt att en hund ska funka med främmande hundar skulle väl tycka att mina hundar är rena rama problemhundarna men de är för mig tre mkt väl fungerande familje- och tävlingshundar Två av dem är mkt bra mentalt, den tredje är väl lite rasslig Ja det är ju så, man har helt olika inställning och syn på hur hunden ska fungera. Hunden måste ju inte vara med överallt.

Man får tänka igenom själv vilka egenskaper man tycker är viktiga hos en hund, och vilka nackdelar man kan stå ut med En hel del går ju även att förändra med träning. Funderar ju på det, men om det inte går, om det eä något fel i mentalitet och inte socialt betingat så blir det ju väldigt ledsamt.

Mycket tänkvärt det du skriver. Tack!

 

[Philosophia]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Funderar ju på det, men om det inte går, om det eä något fel i mentalitet och inte socialt betingat så blir det ju väldigt ledsamt.

Det SannaMark skriver i sista stycket är ju det som jag är inne på också. Vad för slags egenskaper vill man ha hos en hund och är de sådana att de väger över de problem som man ser hos hunden?

Jag tycker inte att du ska fundera så mycket på om hundens problem är socialt betingade eller inte. Hunden är som den är och alla beteenden, medfödda eller inlärda är svåra att förändra. Det är hur hunden är nu som du kan utgå från. Inte hur hunden kan bli under rätt förutsättningar.

Jag skulle inte skaffa en hund som jag inte var beredd att leva med om den inte ändrade sig. Antingen är jag beredd att leva med egenheterna eller så är jag det inte. Så skulle jag resonera om jag tog en omplacering i varje fall.

 

[lady_mike]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Jag tycker alla hundar förtjänar att få en chans. Men då ska den som tar sej an hunden vara kunnig. Och då inte självutnämnd som kunnig utan med utbildning i bagaget.
Jag är inte helt bakom flötet i hur man bemöter hundar. Men har bara haft en egen hund som var snällaste på jorden. Men jag har vuxit upp med hundar och hundmänniskor. Jag skulle inte ta mej an en problemhund (dels pga att jag har småbarn). Och även om jag inte hade barn så skulle jag backa trots att jag har väldigt kunniga männsikor i släkten och vänskapskretsen som hade kunnat backa upp mej rent kunskapsmässigt.

Tror det kan bli väldigt farligt när en person med bara "kunskap" om hundar tar sej an en svår hund.
Gällande raserna i den ska jag inte uttala mej. Är inte mitt område.

Men tar du dej an hunden så kan kurser hos en ba hundtränare och en hel del påläsning vara en bra väg att gå

Hoppas mitt inlägg har nån betydelse

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Som hunden är som den är nu - skulle jag lätt kunna leva med om det bara var mig själv det handlade om. Mot mig var han helt underbar. Däremot skulle jag inte kunna begära av hunden att den skulle klara av att vara bland andra människor utan att jag var med och hade koll. Det är såklart begränsande.

Fasen... jobbigare det här än att hitta en partner...

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

ALLA inlägg har betydelse! Ju fler tankar desto bättre! Tack! Har också tänkt på det där med att ta hjälp av någon.

 

[Migo]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Jag håller med dig. Det finns massor av trevliga och sunda hundar som behöver hem, varför välja att köpa på sig en som man med stor säkerhet kommer ha en hel del besvär med, och dessutom utsätter sin omgivning för fara?

/Migo

 

[prinsessfeminist]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

ALLA inlägg har betydelse! Ju fler tankar desto bättre! Tack! Har också tänkt på det där med att ta hjälp av någon.

Jag ställer mig frågan vad du vill ha hunden till? Bara sällskap? Aktivering i form av lydnad/agility? Långapromenader-kompis?

Jag hade inte tagit den hunden. Han är bara 1,5 år och du får kanske fatta beslut om att avliva honom i förtid om du tex träffar en parter som han inte går ihop med. Eller så visar det sig att han fungerar, men bara med en massa extraordinära insatser och bara med dig...

Jag hade en schäfer som var helt matte-fixerad. Hon var absolut ingen fara för andra, men hennes ängslighet och förmåga att vara ett plåster på mig och hennes omöjlighet att lämnas bort gjorde livet väldigt jobbigt.

Jag fick trots allt lämna henne ibland, men då kunde jag aldrig slappna av utan kände skuld och skam. När jag hämtade henne var hon än mer efterhängsen och ängslig.

Det var till en början smickrande att ha en hund som var så hängiven, men det blev en belastning och till sist var det mer jobb än glädje att ha hunden.

Nu kanske inte "din" hund blir som min schäfer, utan jag vill bara ta upp hur det kan vara att ha en hund med inre problem.

Tänk efter ordentligt - och när du vet vilket slags hundägande du vill ha - sök rätt hund. Det är mitt råd.

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Jag tänker mig mitt hundägande såhär:

En hund för soffmys, långa promenader och sällskap. Annan aktivering skulle kunna vara upplet eller spår, men då bara hemma för att det är kul.

Är inte intresserad av att tävla varken lydnad eller agility.

Jag är inte så jättesocial när jag är ledig och har inget jättestort umgänge och får inte så ofta besök.

Jag har inget stall jag åker till där hunden behöver uppföra sig eller vara social.

 

[Migo]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Fast nån gång kanske du vill skaffa dig ett aktivt sällskapsliv? Med en sån hund får man anpassa livet för en lång tid framöver. Jag vet, jag hade också en väldigt krävande hund i flera år. Det var först efter hans död som jag insåg hur mycket hans stress och rädslor styrt mitt liv...

/Migo

 

[kamomillo]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Jag är inte så jättesocial när jag är ledig och har inget jättestort umgänge och får inte så ofta besök.

Hunden ska ju vara med dej i 10 år till, alltså kommer du kanske inte kunna bli jättesocial, eller få ett stort umgänge.
Vill du tacka nej till besök i 10 år, för att du inte litar på hunden?
Är du beredd på att hunden får styra ditt liv så länge?

* Jenny Ä

 

[lady_vip]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Fast jag fattar inte vad du ska med den hunden till..??

Hunden har alltså bitit en av dina anhöriga, mitt minsta krav hade nog faktiskt varit att just inte bita min familj. Vuxna hundar har alltid ett bagage, som är positivt eller negativt och det är sällan det inte finns någon egenskap som man måste jobba med, men i detta fallet är det en ganska stor grej.

Det finns ju massor av hundar som behöver hem, en hund är inte svår att hitta.

 

[Maira]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Till alla:

Jag tror jag börjar bli rehabiliterad. När jag vaknade i morse var min första tanke "jag ska inte ha honom" därefter kom det lite sentimentalt dravel "men han är ju mysig... osv"

Dagarna innan har det ju varit "Han är mysig och jag vill ha honom, men jag borde inte"

Det måste väl vara ett framsteg?

Vill bara ge er alla ett stort tack för alla råd och tankar Det har betytt väldigt mycket för mig.

 

[Jenka]

Sv: Är jag helt dum i huvudet...

Låter väldigt klokt! Man vill ju gärna hjälpa, och man fäster sig lätt. Men det är ofta smart att inte bara låta hjärtat styra.

En hund lever rätt länge. Inom 10 år kanske du har/vill ha ett helt annat socialt liv. Fått barn eller barnbarn. Bytt jobb och måste kunna ha hunden på dagis. Osv osv.

Dessutom har jag för mig att det var rätt aktiva raser i honom, och din egen teori var att han behöver mer aktivering., samtidigt som du inte är så intressad av träning.

Jag hade inte tagit honom.