Sv: Är detta att hänga ut elever?
För att kunna hålla gemensamma genomgångar som alla förstår och är intresserade utav.
Men det är ju också att peka ut de svaga eleverna som måste göra matte när de andra pysslar med annat.
Vad är föresten det där andra som de där andra skall pyssla med självständigt?
Berätta gärna!
Jag tror att i alla fall min dotters högstadieskola skulle ta emot alla bra ideér som de kan få.
Och jag kommer omgående att vidarebefodra dem.
De har haft några fasansfulla år med att försöka att lösa sådana här problem i min dotters klass.
Och jag lovar, de har verkligen försökt på alla sätt som kan tänkas.
Inklusive kallat in extra experter utifrån.
Lösningen blev olika mattegrupper och olika engelskagrupper för att över huvud taget eleverna skulle ha en chans att ta sig igenom nationella proven.
Och jag lovar - ingen, absolut ingen har klagat.
OK! Angående genomgångar så MÅSTE man ju inte hålla dessa för en hel/halv klass i taget. Man kan ju ta 5 elever en gång, 15 andra gånger, 10 en annan om man har bra koll på hur eleverna ligger till. Eller hela klassen.
Sen har du misstolkat mig lite angående att de svaga gör matte och andra får pyssla med annat. Här är exempel:
en lärare på lågstadiet delade upp klassen i smågrupper. Hon hade genomgång/satt med en grupp i taget när de räknade matte medan de andra tex hade bild/läste/skrev berättelser/annat och hjälpte dem vid behov. Det var inte nivågrupperade grupper. Hon kunde också låta kanske två grupper räkna matte medan 3 gjorde annat. Där handlar det inte om att sitta med de svaga medan de duktiga gör annat, dvs utpekande av de svaga. Kanske dåligt beskrivet men hon satt alltså inte fastklistrad vid en grupp i taget och sket i de andra eleverna, det vet vi att det inte fungerar i dagens skola (i allmänhet) UTAN HON UPPLEVDE DET LÄTTARE ATT FÅ TID FÖR ELEVERNA OM INTE ALLA GJORDE SAMMA SAK SAMTIDIGT. tEX (ursäkta fel bokstavsstorlek, orkar ej sudda) var hennes klass inkörda på att ha läsgrupper där ca 4-5 elever läste högt för varandra (alla har samma bok, turas om att läsa högt och följer med i sin bok). Då kan det ju räcka med att en grupp i taget går iväg och har läsgrupp så underlättar det mattesituationen för alla. Om man alltid turas om så "missar" ju ingen mattetiden men man kanske har genomgången först när alla är med sen går några iväg. Detta var en ganska lärartät skola bla då det är stor andel invandrarbarn och därav hade man relativt ofta tillgång till en till pedagog (fritidspedagog/svenska2lärare/speclärare) som man kan ta hjälp av vid delning av klass. Tänk tex att en grupp läser med svenska2-läraren (utmärkt tillfälle, diskutera innehållet i boken för att se hur förståelsen är).
Montessoriskola:
eleverna har planeringsschema som upprättas delvis i helklass och delvis individuellt. Där finns veckans uppgifter uppskrivna men valfritt när man utför dessa (undantaget vissa styrda tider för tex musik, idrott, etc). Detta innebär att alla inte räknar matte samtidigt och då har man chans att hjälpa på ett helt annat sätt (liknande läraren ovan). Man kan även styra så att "Kalle, Pelle, Lisa och Lotta, kan ni komma hit så diskuterar vi matte" dvs genomgångar i mindre grupper. Klassen har även genomgångar i helklass men då det är åldersblandat år 3-5 är helklasserna egentligen inte helklasser utan tex år 3 som är 13 elever, dvs ändå en förhållandevis liten grupp.
Samma skolas högstadium:
Jag är inte helt insatt i detta men de har genomgångar x antal tillfällen i veckan (schemalagda) och eleverna räknar vid dessa tillfällen samt enligt modellen ovan (dvs vid arbetspass då exakta lektioner ej är specifiserade utan vid arbetspassen ska man ansvara för att planeringen görs). Tror dock att de har två olika slags böcker, en röd svårare samt en grön lättare och att genomgångarna är skilda. detta känns ju som en variant av allmän/särskild kurs.
Man kan visst köra med mattegrupper som andra nämnt men då inte ha dem statiska utan flytta elever som det passar. Tex om man håller sig till olika arbestområden i matten så kan ju Pelle ha jättelätt för geometri men ursvårt tycker han att statistik är. Där borde han ingå i olika grupper för de olika momenten. Svårt att ha koll på detta? Ja, men så är det med mycket annat i skolan. man får försöka samt prioritera eller gå efter nationella proven och göra grupperna utefter vad som visades vid dessa prov. Tex.
Jag tycker inte att alla elever i samma klass behöver ha samma mattebok tex. Då är det inte lika lätt att jämföra och veta vem som är "sämst" eller "bäst". Olika böcker passar olika barn (och lärare). Man kan ändå ha gemensamma genomgångar om man tar upp allmänna metoder och inte enstaka tal. Eller så väljer man att ha olika genomgångar "nu ska Räkneresan ha genomgång och sedan Mattestegen".
ÄR det så viktigt att ha gemensamma genomgångar?
Det finns fler varianter men dessa kom jag på nu och kanske kan andra fylla i.