Är det värt?

Sv: Är det värt?

När vi la om våra lån för någon månad sedan tyckte banktjänstemannen att vi var helt vansinniga som lade 50 % på längre tid (och 25/25 på kortare respektive rörlig). Personligen tycker jag det är vansinne att göra något annat, jag vill kunna överblicka min månadskostnad.

Tänker inte folk själv längre?
 
Sv: Är det värt?

När vi la om våra lån för någon månad sedan tyckte banktjänstemannen att vi var helt vansinniga som lade 50 % på längre tid (och 25/25 på kortare respektive rörlig). Personligen tycker jag det är vansinne att göra något annat, jag vill kunna överblicka min månadskostnad.

Tänker inte folk själv längre?

Ang lån.

När vi pratar o lån med bekanta så kommer det på tal om hur man har upplagt.

Vi har valt att ha halva lånet som bottenlån och hälften som topplån, vi är nästan klara med amorteringen av topplånet nu, nästa år och då kommer bottenlånet att läggas om så det amorteras lika mycket som vi betalar idag, på det viset så har vi ju betalat av vår gård inom ca 10 år ungefär, vilket jag tycker är bra.

MEN, många tycker att man är tokig som amorterar så mycket, de har det mesta på bottenlån, men visst måste det ju vara en fördel att amortera i snabb takt?

Varför tycker så många att det är galet?
 
Sv: Är det värt?

Varför tycker så många att det är galet?

Det är inte galet att amortera. Om värdet på fastigheten stiger har man en rejäl tillgång. Om värdet på fastigheten sjunker klarar man sig undan skulder.

Däremot är det ingen motsättning i att ha bottenlån eller topplån. Det går lika bra att amortera rejält på ett bottenlån. Har man bunden ränta måste man dock bestämma sig för vad man ska amortera redan vid tecknandet.
 
Sv: Är det värt?

Det är inte galet att amortera. Om värdet på fastigheten stiger har man en rejäl tillgång. Om värdet på fastigheten sjunker klarar man sig undan skulder.

Däremot är det ingen motsättning i att ha bottenlån eller topplån. Det går lika bra att amortera rejält på ett bottenlån. Har man bunden ränta måste man dock bestämma sig för vad man ska amortera redan vid tecknandet.

Känns ju skönt att höra att vi inte tänkt helt åt fanders i alla fall, man kan lätt få den uppfattningen av vissa man pratar med, att man är knäpp som betalar av lånet.. :confused:

Vi är av den uppfattningen att det bästa är att äga sin egen fastighet, så fort som möjligt och därför betalar vi av så fort vi kan.

Då behöver man ju inte oroa sig för lånekostnader som pensionär tex..
 
Sv: Är det värt?

En sak bör man dock tänka på när det gäller amortering av bostadslån. Bostadslån är billiga lån.

Så om man håller på och jämt tar en massa dåliga konsumentkrediter (avbetalning, smålån osv.) är det tiofalt bättre att låta bli att amortera.

Fast ännu bättre att helt och hållet alltid låta bli de dåliga konsumentkrediterna. Och konsumentkrediterna är alltid dåliga i förhållande till bostadslån i botten.....
 
Sv: Är det värt?

En sak bör man dock tänka på när det gäller amortering av bostadslån. Bostadslån är billiga lån.

Så om man håller på och jämt tar en massa dåliga konsumentkrediter (avbetalning, smålån osv.) är det tiofalt bättre att låta bli att amortera.

Fast ännu bättre att helt och hållet alltid låta bli de dåliga konsumentkrediterna. Och konsumentkrediterna är alltid dåliga i förhållande till bostadslån i botten.....

Kan vara bra att veta.
Är faktiskt stolt över att säga att det enda lån i övrigt är på bilen, som det är ca ett år kvar på, inga övriga krediter alls..

Det känns skönt faktiskt.. Räcker gott och väl med övriga kostnader som blir när man bor på landet..

Elen tycker jag var väl dyr i vintras, tur att vi har egen skog och kan värma huset med ved..
 
Sv: Är det värt?

Ja visst skulle jag gjort det.

Men jag stod med en sjuk häst och orkade knappt hålla ihop mig själv. Och jo jag var tvungen att försöka få henne att överleva, inkl föl i magen.

En sak i taget hade gått bra men inte allt samtidigt.

Och det betalar jag för nu.

Och det är trist. Men sånt är livet.

Nu har jag ett annat jobb. Ingen häst. Egen igen lär det inte bli på många långa år.
 
Sv: Är det värt?

Det är liksom försent att göra något alls. Jag har varit utan kreditvärdighet sedan mitten av 2008. Häste togs bort i maj 2008. Hade kvar hennes halvsyster till oktober/nov men sen såldes hon vidare.

Sedan dess rätt bränd med hästeriet.

Att jag betalat stallhyra nu är för att jag har fått möjlighet att roa mig med en snäll persons häst så länge jag har råd. Om det blir en månad eller tio får framtiden utvisa. Jag kan lämna tillbaka hästen med omedelbar verkan.
 
Sv: Är det värt?

Och inte tusan skiter man bara i den man är skyldig pengar.
:rofl::rofl::rofl::rofl:
Och vilken värld lever du i??

Är det inte just detta som har hänt TS? Precis det som har hänt mig? Precis det som har hänt massor med andra personer. Någon är skyldig pengar, men skiter i att betala eller höra av sig!
 
Sv: Är det värt?

Ja, det drabbar oss alla någongång, att inte få betalt. Självklart menar jag den moraliska aspekten, eftersom det finns folk i tråden som försvarar att det blir så här. Att det är något som händer, att man inte behöver ursäkta sig - alla skiter förr eller senare i att betala. Att det är fullt normalt och ursäktligt att inte göra rätt för sig.

Och jag menar att det inte är något som bara händer, det är något man styr - hur man hanterar att man hamnat i skiten.
 
Sv: Är det värt?

Och jag menar att det inte är något som bara händer, det är något man styr - hur man hanterar att man hamnat i skiten.

Nej det är det inte alla gånger. Jag sitter i en twist mot en person som jag fick en anmärkning på trotts en skriftlig bestridelse på både personens faktura sakt KFMs faktura med de struntade dom fullständigt i. Jag har idag fått rätt 1 gång och väntar på överklagan från den personen. Är jag en dålig kund då?
En faktura på skit och ingenting (1500:-)

Idag har jag försäkrat mig mot sånt här igenom att anlita ett inkasso/fakturaköps företag jag får mina pengar direkt och behöver inte oroa mig över "jönsepellar" som inte vill betala för sig. Kan tillägga att jag har flera fakturor som jag själv skickat till KFM och man får inte ett skit av dom som liten företagare man måste anlita ett större inkasso kontor eller liknande för att få något.

Dock så har jag varit en :devil: och inte godkände en avskrivning på en faktura då jag inte anser att det finns någon anledning att göra det jag hade fått betala för varan (foder) som denna köparen inte kunde betala. Hade det rört sig om tex uppsägnings tid på boxar eller liknande vilket inte hade kostat mig något hade jag varit mer upphjärtad för en överenskommelse.
 
Sv: Är det värt?

Hur man hanterar att man hamnat i skiten styr man helt själv, det kan ingen annan göra åt en. Man får ju spela den hand man får s a s. Själv betalar jag till KFM och strider sedan, skulle jag förlora kreditvärdigheten förändras mitt liv på ett sådant sätt att jag är beredd att betala först och sedan lägga ner pengar på att eventuellt kräva tillbaka dem.

Man bestämmer helt ensam över hur man väljer att hantera olika situationer i livet.
 
Sv: Är det värt?

Jag bestrider med rekomenderat brev med kvitto så att inga oklarheter råder, ingen kan då säga att de inte fått bestridelsen tex. Det skulle aldrig falla mig in i att betala något jag inte anser vara rätt.

Misstaget var nog i mitt fall att inte ta in advokat direkt utan att förlita mig på min 35 år i branchen revisor. Hädan efter ringer jag advokat/jurist direkt när något inte står rätt till.

Jag tycker att ni här på buke skulle tipsa om (google) på företag som köper fakturor efter som det är SÅÅÅ många som blivit "lurade" av folk som inte vill betala som det så fint skall heta.
 
Sv: Är det värt?

kl

Jag vill gärna ha rekommendationer från er på inkassoföretag som funkar bra och inte kostar skjortan. Vet inte om man får skriva dem i tråden men PMa i annat fall.

Inser att det måste vara vettigaste vägen att gå.
 
Sv: Är det värt?

Åhh, kan inte låta bli att lägga mig i...

Du brukar ge så vettiga råd och verkar vara en bra människa på många sätt, så jag blir förvånad (och lite besviken...) över den i min mening naiva inställning till människor i nöd...

Hamnar jag i så djup skit så får jag ju ta ansvar för det, det är ju mig det gäller. Precis som du säger är det bara att göra det svåra och försöka komma till överenskommelser.

Hoppas du slipper hamna i "så djup skit", att du slipper erfara att du då inte HAR all energi, ork, koll och mentalt välmående för att "bara göra det svåra och försöka komma till överenskommelser". Väldigt många skuldsatta mår väldigt psykiskt dåligt över sina skulder och annat i livet, som troligtvis är det som fört dem dit. Kanhända måste de samla sig i dagar för att ringa ETT samtal. Verkligen inte ovanligt. Sedan lämnar man det då upp till den man står i skuld till att känna sympati och gå med på att skjuta upp skulden. Det är många som går med på det, men det är verkligen inget undantag att vilja driva in pengarna ändå.
Det finns få saker som retar mig så som de som åker till Nisses trävaror, hämtar för 35 000 kr plus moms och sedan inte har en suck att betala igen snälla Nisse som inte är van vid bedragare. Och Nisse får skita i att ta ut någon månadslön och leva på SINA besparingar för att någon annan stulit hans grejor.

Lägre än Glocalnet

Ja, det är ju en helt annan femma!! Bedragare finns ju så klart och man kan ju känna att det är egalt om de sitter i skiten eller ej! Jag har själv råkat ut för några sådana. Gärna går de i konkurs när det är dags att betala, eller de får för jobbigt rykte om sig. Då är man inte ensam om att vilja kräva in skulden... :mad: Trist men sant! Denna typ av människa lever ju i princip på att dupera och lura andra.
 
Sv: Är det värt?

åVäldigt många skuldsatta mår väldigt psykiskt dåligt över sina skulder och annat i livet, som troligtvis är det som fört dem dit. Kanhända måste de samla sig i dagar för att ringa ETT samtal. Verkligen inte ovanligt. Sedan lämnar man det då upp till den man står i skuld till att känna sympati och gå med på att skjuta upp skulden. Det är många som går med på det, men det är verkligen inget undantag att vilja driva in pengarna ändå.

Det finns inga alternativ. Antingen betalar den som har skulden, eller så får den som lämnat krediten ta smällen. Vad är mest rättvist? Vad är rätt sak att göra?

Vissa dagar är det svårt att leva, det är lika för alla. Frågan är väl hur man hanterar dessa dagar - och hur man vill ha det när man kommer ur det?

Jag ser faktiskt ingen anledning att tycka synd om dem som själv satt sig i krediter och betalningssvårigheter. Den här tråden belyser ju klart att det finns två olika sorter när det kommer till ekonomi. De som vill ta risker, och då också får vara beredda att det går åt skogen.

Och de som inte vill ta risker, och därmed kanske inte lever "lika roligt" med hästar, bilar på kredit, bostadslån, soffor som ägs av finansinstutit etc. Men som lever roligt på det sättet att de sitter säkert den dagen svångremmen dras åt.

Det finns liksom inte fler alternativ. Att ta en kredit/ett lån är en risk. Är man villig att ta den risken - då har man ju också tagit på sig det ekonomiska ansvaret.

Som det står längre upp i ett inlägg: avtal skriver inte på sig själva, det gör man själv och extremt sällan under hot. Ingår man ett avtal kan man också förutse det värsta som kan hända. Att man måste punga upp med alla slantarna på en gång, inklusive eventuell ränta. Eller att man måste ta bort hästen för att minimera kostnaderna. Eller avliva hunden för att ha råd med mat till sig själv. Eller flytta till mindre boende för att slippa hamna i KFM´s register.
 
Sv: Är det värt?

Jag bestrider med rekomenderat brev med kvitto så att inga oklarheter råder, ingen kan då säga att de inte fått bestridelsen tex. Det skulle aldrig falla mig in i att betala något jag inte anser vara rätt.

Återigen, det var ju det valet du gjorde och worst case var ju det som hände. En kalkylerad om än otrolig risk. Jag gamblar inte med min kreditvärdighet och betalar hellre först och hämtar tillbaka sedan. Ditt val respektive mitt val.

Vi har INGEN kreditförlust i företaget, däremot har en bekant en kreditförlust i sitt lantbruksbolag - givetvis en hästkund som inte ville betala. Där fanns inget att hämta, och vis av erfarenhet blir det nu bara bolagskunder utan anmärkningar och med hög kreditrating, alternativt förskottsbetalning för privatkunder om de vill handla.

De få fodringar jag haft privat lämnar jag vidare till KFM, de som är slipade vet ändå att inkasso inte har någon riktig spets, det är KFM man ska - om man har resurser - betala till. Innan dess är det bara att riva kuvertet.
 
Sv: Är det värt?

Allmän fundering

Det är mycket snack om hur synd det är om den som sitter i skuldfällan, hur deprimerad man blir eller var (beroende på om man är deprimerad av skulden, eller deprimierad och därför dragit på sig skulden). Men den som sitter och behöver sina pengar då? Som får göra uppoffringar för att ha lånat ut/lämnat kredit utan att få betalt? Är det inte den som är offer i den här situationen? Som litat på att gemene man gör rätt för sina åtaganden?

Eller är det som så ofta i Sverige: det är mest synd om "förövaren" och denne har också flest rättigheter? "Offret" glöms bort, får skylla sig själv eller får - i bästa fall - en symbolisk kompensation.
 
Sv: Är det värt?

Återigen, det var ju det valet du gjorde och worst case var ju det som hände. En kalkylerad om än otrolig risk. Jag gamblar inte med min kreditvärdighet och betalar hellre först och hämtar tillbaka sedan. Ditt val respektive mitt val.

Problemet är att du får inte tillbaka pengar från KFM, det är en endlös jög med pappers arbete som skall till för att du ska få tillbaka futtiga 1500kr.

Vi har INGEN kreditförlust i företaget, däremot har en bekant en kreditförlust i sitt lantbruksbolag - givetvis en hästkund som inte ville betala. Där fanns inget att hämta, och vis av erfarenhet blir det nu bara bolagskunder utan anmärkningar och med hög kreditrating, alternativt förskottsbetalning för privatkunder om de vill handla.

Grattis du har lyckats med något som många inte lyckas med. Skulle jag kunna ta ut förskotts betalning för en behandling hade jag varit överlycklig, lika med om någon skickar mig 10000:- för foder innan jag har levererat det till stallet hade mitt liv varit perfekt.

Dock så fungerar inte företagandet så för många. Kanske för de som har stallplatser och hyr ut. Därför säljer jag mina fakturor och slipper ta i skiten.

De få fodringar jag haft privat lämnar jag vidare till KFM, de som är slipade vet ändå att inkasso inte har någon riktig spets, det är KFM man ska - om man har resurser - betala till. Innan dess är det bara att riva kuvertet.

Man lämnar till inkasso för att vara vänlig mot den man fodrar av samt att slippa ifrån allt extra pappers arbete det innebär. Man kan begära att inkassobolaget skall gå raka vägen till KFM med utan sina egna betalningspåminnelser. Dock föredrar jag att slippa ta i folket heller om de inte vill betala får dom ta det med de företaget och inte mig. Skönt tycker jag.
 

Liknande trådar

Äldre Okej. Jag beställde tre plagg från en butik vi kan kalla Chong av skandinavien (en underklädesbutik)... Jag valde faktura som betalsätt...
Svar
3
· Visningar
1 330
Senast: Emtherlia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp