Är det värt?

Sv: Är det värt?

Delvis kl.
Håller med dig till 100%, folk som har anmärkningar har fått det av en anledning. Dom har köpt saker, som dom sen inte betalat för. Och det tar ju inte direkt 1 månad innan man får anmärkningarna, utan man har väl ett tag på sig från det att man köper produkten/ tjänsten. Så egentligen är det ju hur enkelt som helst att inte hamna där. Har du inte pengar till att betala produkten/ tjänsten med så köper du den inte. Men har träffat på en hel del människor som "råkat" hamna där, och dom har alltid jättebra förklaringar till varför: tex. "Har inte fått en räkning", "vi hade kommit överens om att jag skulle betala när jag fått pengar" eller den roligaste av dom alla: "Jag skulle betala höet när jag sålt en häst""
Sista citatet var av gamla hyresvärden som inte ville att jag skulle köpa hö av personen i fråga då han skickat en räkning på över 30´till KFM. Han hade gått med på att hon skulle betala när hon sålt en häst, men hon flyttade ca 60 mil och hörde inte av sig till honom och svarade inte när han ringde. Så efter 6 mån skickade han räkningen till KFM. Och det tyckte hon var fel :grin:
Visst, jag kan sälja till personer med anmärkningar. Men jag vill ha betalt med en gång.
 
Sv: Är det värt?

Åter generaliserar du. Jag har inga skulder och försvarar inte. Däremot har jag sett hur snabbt det kan gå och det utan att någon medvetet försökt luras eller underlåta att betala. Det jag vänder mig mot är generaliseringar. Stor erfarenhet av egenföretagande då maken driver eget företa även om jag är anställd.

Till den som sa att det tar mer än en månad - ja, det gör det men det kan det också ta att avyttra egendom - om man inte ska sitta kvar med delar av t ex ett bostadslån som då också ska betalas.
 
Sv: Är det värt?

Ja, visst kan man hamna i situationer man inte råder över (men jag föredrar att inte bli kallad ("high and mighty"). Men förklara för mig: Varför tar man då inte sitt ansvar och kontaktar fordringsägaren och förklarar situationen? Istället för att bara skita i att betala?

Hur kul tror du det är för MIG att ha utfört en tjänst som jag haft kostnader för (+ min tid) och inte få betalt??? Jag driver ett företag och inte välgörenhet för de som inte klarar av att finansiera sina hobbys.

Tror du missade det jag skrev i ett av inläggen..

Nä, det är säkert en dålig kund du råkade ut för, inget snack om det, trist och SJÄLVKLART ska denne göra rätt för sig..

Om inte annat så kan den ju ta kontakt med dig och be om att få dela upp betalningen om det hänt något, så brukar man väl göra..eller, så skulle nog jag göra om jag hamnat i en sådan situation i alla fall.

Det mesta går ju att lösa om man har en dialog

Sen så var det en allmän reflerktion med "all and mighty", precis som jag skrev. Det betyder inte att det var riktat mot dig alls!
 
Sv: Är det värt?

Generalisera? Vi skriver i en tråd som har ett specifikt scenario. Det är vad jag diskuterar och i viss del allmänt.

Man väljer hur stort risktagande man vill göra - både som privatperson och som företagare. Var sig jag sitter på privatstolen eller företagarstolen är jag minst sagt ovillig att ta risker med min ekonomi. Jag tycker inte om att låna, och har följdaktligen inte lån på mer än jag kan betala av imorgon. Jag vill inte handla på avbetalning, jag vill inte dra på mig åtaganden som är svåra att överblicka.

Jag tycker om att ha sparat kapital om något skulle hända, jag tycker om att ha försäkringar som täcker de uppenbara saker som kan hända i livet, sjukdom, dödsfall, arbetslöshet, hemmet förstörs, hästen blir sjuk. Sparkapitalet täcker upp där detta brister. Då får man i den här tråden höra att man är "all and mighty"?! Ja, det är verkligen fult att ta ansvar för sin ekonomi. Något att skämmas för.

Andra å sin sida tycker om att ta på sig mer än vad ekonomin mäktar med, kanske hoppas de att skiten inte hamnar i fläkten, kanske bryr de sig inte ö h t. Den kategorin är och kommer alltid att vara en risk, för mig som privatperson och för mig som företagare.

Den kategorin du syftar på - då tar man väl för höge farao kontakt och försöker reda ut situationen? Och gör INTE som TS jönspelle; skiter i att betala och anser därmed att TS kan betala för någon annans åtaganden.
 
Sv: Är det värt?

Men det finns ju inte mycket som händer som man inte hade kunnat förutse, som ger alla möjligheter i världen att hinna minska kostnaderna utan att dra på sig anmärkningar? Eller har jag missat något fall?

Makes frånfälle - har man livförsäkringar till (finns också olika slags låneförsäkringar om det är där problemet ligger).
Sjukdom - har man sjukförsäkringar till.
Egenföretagare - måste ha andra typer av försäkringar för att vara trygga.
Make skilsmässa - lämnar med massa skulder. Håll ordning på ekonomin när ni är gifta så finns inga skulder!
Arbetslös - finns bra försäkringar för att täcka en kortare period.
Sparkapital - bör man ha för att klara ett par månader helt utan pengar in på kontot, så hinner man minska utgifterna.

Det kan säkert finnas något enstaka, märkligt, ruttet fall där allt faller ihop och man trots ansträngningar med förberedelser, inte kommer undan. Men jag har aldrig hört om något sådant. Upplys mig gärna.

Det finns det inga avtal som skriver på sig själva - det gör man själv.

Det går att med handlingskraft ganska kvickt kapa sina utgifter till extremt låga. Men då måste man vara beredd att ta ansvar för sin situation och inse att det just är en egen situation man ska lösa. Att det inte är acceptabelt att snylta på andra genom att luras och utföra bedrägerier, vilket är fallet om man träffar avtal som man vet att man inte kommer att betala....
 
Sv: Är det värt?

Pekar på mitt inlägg.

Försäkra lån vid arbetslöshet gäller bara när man får ut a-kassa.

Det får man bara med arbetsgivarintyg.

Utan dem...

Och korthuset faller när en säger nej till avbetalningsplan och kräver utmätning, då finns det inte rum att betala på resten och då faller allt. Och ett lån som från början hade en ränta på 3% kan vara sålt till ett inkassobolag som tar 20-30% i ränta.
 
Sv: Är det värt?

då tar man väl för höge farao kontakt och försöker reda ut situationen? Och gör INTE som TS jönspelle; skiter i att betala och anser därmed att TS kan betala för någon annans åtaganden.
Fast det har jag lärt mig att inte godta numer. Någon är skyldig mig en större summa pengar. Personen har pratat med mig, förklarat läget och jag tillät personen lite tid att reda ut situationen. Det har resulterat i att personen har försvunnit!! Hade jag istället nekat och skickat iväg till KFM hade jag med 90% säkerhet fått mina pengar. Nu kommer jag aldrig att få dem eftersom personen inte har för avsikt att betala mig!
 
Sv: Är det värt?

Det kan man ju själv avgöra i slutänden, som fodringsägare. Nu pratade jag främst om hur den skuldsatte agerar. Och inte tusan skiter man bara i den man är skyldig pengar.
 
Sv: Är det värt?

Du ger bra exempel så jag lägger väl bara till att inte heller gick det att försäkra sig mot att regeringen höjde räntan 300-400 % över en natt på 90-talet, inte heller att man på samma gång höjde skatterna och sänkte ränte- och reseavdragen.

Det gick över en natt och vill jag minnas rätt var det dessutom så att man sänte pensionerna retroaktivt. Sammantaget var det MÅNGA som fick sälja sina hus exekutiv - och ligga kvar med stora delar av lånen eftersom försäljningen inte täckt ens de kostnaderna. Mycket få av dessa företagare, familjer och pensionärer hade bristande betalningsmoral. Det var personer som inte tidigare haft en enda räkning obetald som nu förlorade allt. Vad värre är är det mer än en av dem som fortfarande betalar av på dessa skulder genom löneutmätning. En orsak är ju det du pekar på - att inkassobolagen tar ut räntekostnader som ligger på 25-30 procent och ibland kanske tom mer.
 
Sv: Är det värt?

naturligtvis kan du försäkra dig mot plötsliga räntehöjningar.det kallas att binda sina lån. liksom all försäkringar så kostar det en slant.
Idag ligger det väl på ngr %över den rörliga.
Du kan binda upp till 8 år idag.
Förr var mkt långa bindningstider vanliga.
Jag tog över ett ypotekslån med en bindningstid på 80 år.
tråkigt nog så var det bara ett par år kvar. räntan låg på 1,8%
:cool:
 
Sv: Är det värt?

Den exeptionella räntan på 500% varade bara ngr timmar och märk väl de 500% gällde helår så det hann inte bli så farligt.
Men jag har varit med och betalat 17% på checkräkningslån och 12 på banklån med full säkerhet.
Så man gör lugnast i att räkna med ca 10% av lånesummen i ränta o amortering vid husköp.
klarar man det så sitter man någorlunda säkert.
 
Sv: Är det värt?

Pekar på mitt inlägg.

Försäkra lån vid arbetslöshet gäller bara när man får ut a-kassa.

Det får man bara med arbetsgivarintyg.

Utan dem...

Och korthuset faller när en säger nej till avbetalningsplan och kräver utmätning, då finns det inte rum att betala på resten och då faller allt. Och ett lån som från början hade en ränta på 3% kan vara sålt till ett inkassobolag som tar 20-30% i ränta.

Fast då är frågan om man skulle ha tagit ut det lånet - om man inte kan försäkra sig om att man kommer att ha råd att betala även om man förlorar arbetet och får vara utan inkomst en tid. Kanske borde man vänta med att ta lånet tills man har a-kassan och möjligheten till försäkringen på plats. Det är en riskvärdering var och en får göra, men man kan inte i efterhand skylla på yttre omständigheter och otur.
 
Sv: Är det värt?

Du ger bra exempel så jag lägger väl bara till att inte heller gick det att försäkra sig mot att regeringen höjde räntan 300-400 % över en natt på 90-talet, inte heller att man på samma gång höjde skatterna och sänkte ränte- och reseavdragen.

Det gick över en natt och vill jag minnas rätt var det dessutom så att man sänte pensionerna retroaktivt. Sammantaget var det MÅNGA som fick sälja sina hus exekutiv - och ligga kvar med stora delar av lånen eftersom försäljningen inte täckt ens de kostnaderna. Mycket få av dessa företagare, familjer och pensionärer hade bristande betalningsmoral. Det var personer som inte tidigare haft en enda räkning obetald som nu förlorade allt. Vad värre är är det mer än en av dem som fortfarande betalar av på dessa skulder genom löneutmätning. En orsak är ju det du pekar på - att inkassobolagen tar ut räntekostnader som ligger på 25-30 procent och ibland kanske tom mer.

Svarar som landsbygdsbo, försäkring mot höga räntor kallas lån med fast ränta. Har funnits på marknaden i alla tider. Jag har fortfarande 10-åriga bindningar som åtminstone var möjligt i mitten av 2000-talet.

Sedan att människor lockas att ta risker som man inte kan hantera är upp till var och en. Ett rörligt lån måste man räkna med kan svänga rejält uppåt och därför ha en rejäl buffertkassa till. Ett lån med fast ränta är predikterbart, man vet räntekostnaden under tiden.

500% var aldrig årsräntan, det var under någon enstaka dag - jag minns inte vad snitträntan det året hamnade på för rörliga lån.

Politiska omsvängningar är nog det som är svårast att prediktera och hantera - det kan även vara svårt att rent allmänt hantera varje liten risk för sig. Därför bör man sträva efter, tycker jag, att bygga upp buffertkassa för att hantera en längre period utan inkomst. Och ha en strategi beredd för hur man snabbt minskar sina utgifter.
 
Sv: Är det värt?

Svarar som landsbygdsbo, försäkring mot höga räntor kallas lån med fast ränta. Har funnits på marknaden i alla tider.

Helt riktigt att man kan binda lån. Dock var det inte alltid bankerna talade om att det var obundna lån och ja, det stod i det finstilta och man ska ha byxor och livrem. Det är väl kanske bra konstigt att det var så många på 90-talet som inte hade den buffert som ni förespråkar (och jag med förespråkar). Snarare var det så att den bufferten fanns men alla de förändringar som skedde ledde till en sammantagen situation där buffertarna försvann snabbt. Höjda räntor, sänkta ränteavdrag var en kombination som inte alls var bra. Trots att den 500% ränta inte varade länge blev det märkbart på ett obundet lån även om lånet i sig kanske inte var på så höga belopp. REsultatet är ju idag att bankerna är mer restriktiva - vilket inte alls är fel.
 
Sv: Är det värt?

Du missar en sak här.

Tidsmässigt var jag berättigad till a-kassa. Jag hade varit med i över två år.

Men utan intyg så blir det inga pengar. Jag fick alltså inga intyg på att jag var uppsagd.

(Jag är fortfarande idag anställd på de två idiotföretagen, ska få hjälp med att fixa det).

Det var ett scenario jag inte har räknat med.

Det var alltså inte otur, jag hade gjort precis exakt så som man ska göra. Försäkrat lån, inkomst osv.

Buffert hade jag men inte för 12 månader och inte för 12 månader med häst som slukade pengar i form av mediciner och hovvård.
 
Senast ändrad:
Sv: Är det värt?

Jag säger inte hur du ska göra, men i ditt ställe hade jag tagit bort hästen. Det var jag beredd att göra när jag var utan jobb, allt för att inte sabba framtida kreditvärdighet.
 
Sv: Är det värt?

Tja, en del jag pratat med som råkade ut för problem då bannar sig själva för att de tog så mycket risk i sin ekonomi med rörliga lån till 100%. Oavsett vad banken säger har man eget ansvar i de avtal man skriver på.

Har man rörliga lån så måste bufferten vara mycket, mycket större för tillfälliga svängningar. Det tror jag många missar när de väljer låneformer. De ser bara den låga månadskostnaden och inser inte vilka risker som är förknippade med beloppet på sista raden i ett rörligt avtal.
 
Sv: Är det värt?

Fast det finns väl ingen laglig rätt att vägra skriva ut intyg? Finns det någon laglig skyldighet att inom en viss tid göra det?

Du skulle bosatt dig med tält på kontoret och vägrat gå där ifrån innan du fick ett intyg.....
 

Liknande trådar

Äldre Okej. Jag beställde tre plagg från en butik vi kan kalla Chong av skandinavien (en underklädesbutik)... Jag valde faktura som betalsätt...
Svar
3
· Visningar
1 330
Senast: Emtherlia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp