Är det tråkigt att ge bort välgörenhet i present?

[Lager]

Blir du gladare om personen ger det i ditt namn än i sitt eget namn?

Nej - det spelar mig ingen roll vilket namn det står på papperet.

Poängen är att Jag inte behöver en ny tröja (eller vad det nu är), däremot behöver flickan i Nepal sina böcker och pennor.

Jag tycker det är fullt rimligt att flickans böcker och pennor får visst företräde före en present till mig - vuxen med heltidsjobb i industriland och fullt kapabel att köpa det jag behöver.

Det blir inte en (för mig) mindre värd present för att det inte gynnar Mig konkret i vardagen.

 

[stjarnhimmel]

Nej - det spelar mig ingen roll vilket namn det står på papperet.

Poängen är att Jag inte behöver en ny tröja (eller vad det nu är), däremot behöver flickan i Nepal sina böcker och pennor.

Jag tycker det är fullt rimligt att flickans böcker och pennor får visst företräde före en present till mig - vuxen med heltidsjobb i industriland och fullt kapabel att köpa det jag behöver.

Det blir inte en (för mig) mindre värd present för att det inte gynnar Mig konkret i vardagen.

Precis. En present till mig måste inte gynna mig. Jag blir glad av att den fattiga kvinnan får en get. Att bli glad av att något är bra för någon annan.

 

[Lingon]

Nej - det spelar mig ingen roll vilket namn det står på papperet.

Poängen är att Jag inte behöver en ny tröja (eller vad det nu är), däremot behöver flickan i Nepal sina böcker och pennor.

Jag tycker det är fullt rimligt att flickans böcker och pennor får visst företräde före en present till mig - vuxen med heltidsjobb i industriland och fullt kapabel att köpa det jag behöver.

Det blir inte en (för mig) mindre värd present för att det inte gynnar Mig konkret i vardagen.

Men om du inte blir gladare för att det står ditt namn på donationen, vad är då poängen med att ge det som present istället för att bara donera till välgörenheten och strunta i att ge dig en meningslös pryl?

Sen kan man ju ge presenter som inte är meningslösa prylar. Det finns massor man kan ge som varken är dyrt eller meningslöst!

 

[hoppsann]

Är det väldigt tråkigt att ge bort välgörenhet i present till sin sambo? t.ex att man är hundfadder, världsförälder i ett år eller liknande.

Har en present till min sambo som är väldigt personlig och jag är säker på att han kommer uppskatta. Hade innan också tänkt köpa ett våffeljärn som han önskade sig, men det kommer hans föräldrar ge honom.
Så eftersom jag inte hittar på/vet något annat han skulle vilja ha, och jag tycker det känns onödigt att köpa något bara för att, funderade jag på att betala för någon välgörenhetsgrej och ge honom gåvobevis. Han har själv pratat om att han funderar på att bli världsförälder eller liknande, därför jag tänkte på det.

Men den allmänna uppfattningen verkar vara att det är väldigt tråkig och dålig present och att man då prackar på någon sin egen idé om vad som är bra välgörenhet.
Så är det någon som gett bort något liknande och hur uppfattades det ?

Om han har pratat om att han vill bli världsförälder är väl det jättebra!

Själv är jag inte superglad att få välgörenhet.
Om personen i fråga inte känner mig så väl att de vet vad jag stöttar och brinner för. Som jag regelbundet skänker till, engagerar mig, eller är medlem i. Då blir jag jätteglad!

Avkomman har nog två tjog getter och gud vet hur många träd, vaccinpaket osv.
Från tioårs-åldern började "ett år för afrikansk flicka i internatskola" droppa in. Vilket jag tycker är konstiga presenter till barn.
Donatorerna till dessa presenter önskar sig aldrig liknande saker märkligt nog.
Men det är kanske för att de tycker att de bidrar med välgörenhet till andra, så att de själva kan önska sig en helt annan typ av present? Vad vet jag?

 

[Elektronen]

Om han har pratat om att han vill bli världsförälder är väl det jättebra!

Själv är jag inte superglad att få välgörenhet.
Om personen i fråga inte känner mig så väl att de vet vad jag stöttar och brinner för. Som jag regelbundet skänker till, engagerar mig, eller är medlem i. Då blir jag jätteglad!

Avkomman har nog två tjog getter och gud vet hur många träd, vaccinpaket osv.
Från tioårs-åldern började "ett år för afrikansk flicka i internatskola" droppa in. Vilket jag tycker är konstiga presenter till barn.
Donatorerna till dessa presenter önskar sig aldrig liknande saker märkligt nog.
Men det är kanske för att de tycker att de bidrar med välgörenhet till andra, så att de själva kan önska sig en helt annan typ av present? Vad vet jag?

Har själv aldrig fått någon välgörenhetsgrej i present, om det var något jag är engagerad i skulle jag nog uppskatta det men skulle nog kännas lite tråkigt om jag bara hade fått det. Men absolut det ska ju isf vara något som personen tycker är viktigt och som verkar vettigt. Men vet fortfarande inte hur jag ska göra med present.

Kan nog vara lite så som du säger att dem känner att dem gjort sitt också genom att bidra till välgörenhet även om det är i någon annans namn.

 

[Petruska]

Om han har pratat om att han vill bli världsförälder är väl det jättebra!

Själv är jag inte superglad att få välgörenhet.
Om personen i fråga inte känner mig så väl att de vet vad jag stöttar och brinner för. Som jag regelbundet skänker till, engagerar mig, eller är medlem i. Då blir jag jätteglad!

Avkomman har nog två tjog getter och gud vet hur många träd, vaccinpaket osv.
Från tioårs-åldern började "ett år för afrikansk flicka i internatskola" droppa in. Vilket jag tycker är konstiga presenter till barn.
Donatorerna till dessa presenter önskar sig aldrig liknande saker märkligt nog.
Men det är kanske för att de tycker att de bidrar med välgörenhet till andra, så att de själva kan önska sig en helt annan typ av present? Vad vet jag?

Min son fick skolgång för ett barn när han själv började skolan, av sin morfar. Sonen tyckte hela tiden att det var roligt, och att det liksom var tack vare att hans skolgång var gratis som det var möjligt för hans morfar att finansiera skolgång åt någon annan. Hans morfar har också lika många fadderbarn som han har egna barn och barnbarn, vilket både sonen och jag också har gillat under våra uppväxter. Det blir som ett parallellt "syskon" i en annan del av världen, på ett rätt mysigt vis. Det skapar ju också grund för samtal i familjen, precis som getter och tex vaccinationspresenter gör.

Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon som har fått en välgörenhetspresent har varit en person - oavsett ålder - som saknar kläder och prylar. Det har aldrig handlat om att någon som verkilgen skulle behöva ett par bra vinterskor i present istället har fått en get i Uganda.

En annan aspekt är ju det där hur mycket värde ett par hundra kronor får, när de går till välgörenhet, jämfört med att man köper en grej i samma prisklass. Det är ju mycket bättre resursanvändning att ge välgörenhetspresenter så sett.

 

[hoppsann]

Min son fick skolgång för ett barn när han själv började skolan, av sin morfar. Sonen tyckte hela tiden att det var roligt, och att det liksom var tack vare att hans skolgång var gratis som det var möjligt för hans morfar att finansiera skolgång åt någon annan. Hans morfar har också lika många fadderbarn som han har egna barn och barnbarn, vilket både sonen och jag också har gillat under våra uppväxter. Det blir som ett parallellt "syskon" i en annan del av världen, på ett rätt mysigt vis. Det skapar ju också grund för samtal i familjen, precis som getter och tex vaccinationspresenter gör.

Jag har faktiskt aldrig varit med om att någon som har fått en välgörenhetspresent har varit en person - oavsett ålder - som saknar kläder och prylar. Det har aldrig handlat om att någon som verkilgen skulle behöva ett par bra vinterskor i present istället har fått en get i Uganda.

En annan aspekt är ju det där hur mycket värde ett par hundra kronor får, när de går till välgörenhet, jämfört med att man köper en grej i samma prisklass. Det är ju mycket bättre resursanvändning att ge välgörenhetspresenter så sett.

Jag vill att mitt barn ska få välja själv. Samma sak med skolval, konfirmation (eller annan religion), sporter osv.
Jag tycker inte att man återkommer med kuvert på julafton och födelsedagar med getter/träd osv. till ett barn. Det är ett statement för vad givaren tycker är viktigt.

Barnet valde själv att lägga sin veckopeng på ett fadderbarn, som dessutom höll kontakt. En helt annan sak och barnets eget val.

Min tidigare partner arbetade åt en (då välkänd, och som alla trodde var en bra) organisation som samlade in kläder och skeppade till Afrika. Till kvinnor. Som fick köpa dem för en liten peng och sedan sälja dem på marknader till bra pris. Klädaffärer skänkte med och det var mycket och fina saker som åkte.
Barnhem drevs också i samma regi.
Det visade sig att högsta hönset startade det här för att sko sig och ha fri sex med, som han sa själv: Vem han ville, han kunde bara peka, ha var Gud där nere. Får döttrarna med.
Hade jag fått ett gåvokort från en sådan organisation, hade jag blivit skogstokig på givaren!

 

[Lager]

Men om du inte blir gladare för att det står ditt namn på donationen, vad är då poängen med att ge det som present istället för att bara donera till välgörenheten och strunta i att ge dig en meningslös pryl?

Sen kan man ju ge presenter som inte är meningslösa prylar. Det finns massor man kan ge som varken är dyrt eller meningslöst!

För att jag blir glad över att någon annan får det lite bättre?

Det kan väl inte vara så svårt att tänka sig att jag kan bli glad över att flickan i Nepal får pennor och böcker... Framförallt att jag faktiskt kan bli gladare av det, än att få en sak till mig själv.

Sedan att det finns grejer som jag faktiskt behöver/önskar mig är ju något jag redan skrivit om. Av den enorma mängd prylar jag fått genom åren är en försvinnande liten del sådant. Jag fick ett jättefint kastrullset av min mamma för några år sedan som jag fortfarande använder. Det finns dock gränser för exakt hur mycket kastruller jag behöver, likaså hur många tröjor.


Generellt tanke:
Problemet för oss i Sverige idag är väl snarare den enorma konsumtionshetsen och prylfixeringen, mer än att folk inte får tillräckligt med presenter.

 

[stjarnhimmel]

Jag tänker också att de jag vet som ger och får välgörenhet är personer som lever i överflöd. En till present skulle inte göra någon skillnad. Tvärtom kan jag tycka att vi kanske snarare borde börja fundera över om vi verkligen ska ge presenter/ julklappar i alla sammanhang?
Jag förstår att barn älskar presenter... Men de flesta vuxna har ju mer saker än vi behöver? Jag försöker snarare rensa bort...Vi lever ju i ett överflöd..

 

[Lingon]

För att jag blir glad över att någon annan får det lite bättre?

Det kan väl inte vara så svårt att tänka sig att jag kan bli glad över att flickan i Nepal får pennor och böcker... Framförallt att jag faktiskt kan bli gladare av det, än att få en sak till mig själv.

Sedan att det finns grejer som jag faktiskt behöver/önskar mig är ju något jag redan skrivit om. Av den enorma mängd prylar jag fått genom åren är en försvinnande liten del sådant. Jag fick ett jättefint kastrullset av min mamma för några år sedan som jag fortfarande använder. Det finns dock gränser för exakt hur mycket kastruller jag behöver, likaså hur många tröjor.


Generellt tanke:
Problemet för oss i Sverige idag är väl snarare den enorma konsumtionshetsen och prylfixeringen, mer än att folk inte får tillräckligt med presenter.

Så du blir gladare över att det står ditt namn på donationen jämfört med om givaren donerat i sitt eget namn och struntat i att ge en present till dig? Innan sa du att du inte blev gladare för att det stod ditt namn på donationen?

Nej - det spelar mig ingen roll vilket namn det står på papperet.

Det jag inte förstår är varför man överhuvudtaget ger presenter om presenten man ger egentligen inte är till den man ger det till? Om man inte vill ge presenter (konsumtionshets, meningslösa prylar osv) varför då inte bara strunta i att ge presenter och ge motsvarande summa till välgörenhet i sitt eget namn? Varför ge det som present? Det är den frågan jag faktiskt inte förstår. Jag hade blivit gladare om någon sagt att de inte tänker köpa presenter längre utan ge pengarna till välgörenhet istället (i sitt eget namn och därmed också i fortsättningen önskar att alla gör likadant med pengarna man hade planerat att lägga på presenter till henne/honom) än om samma person hade kommit med ett kuvert till mig där det stod att de hade donerat till välgörenhet.

 

[Badger]

Har själv aldrig fått någon välgörenhetsgrej i present, om det var något jag är engagerad i skulle jag nog uppskatta det men skulle nog kännas lite tråkigt om jag bara hade fått det. Men absolut det ska ju isf vara något som personen tycker är viktigt och som verkar vettigt. Men vet fortfarande inte hur jag ska göra med present.

Kan nog vara lite så som du säger att dem känner att dem gjort sitt också genom att bidra till välgörenhet även om det är i någon annans namn.

En jul fick jag välgörenhet som jag blev riktigt glad åt. På paketen satt etiketter om en viss summa skänkt som julklapp till någon som behövde.

Jag gillar att få prylar och presenter, men har inga krav på att det ska vara dyrt och fint. Helt ärligt så köper jag inte själv allt jag behöver hela tiden, jag försöker låta bli att konsumera i onödan och har inte ohygglig luft i ekonomin, så det är lite härligt när man fyller år och får saker man gärna skulle ha köpt men inte köpte. (slänger ju inte ut handdukar innan de har hål, och köper inte nya om jag inte behöver -på riktigt, dvs de gamla har hål, helt ärligt håller de nedrans bra. Så att få handdukar då är trevligt tex. Speciellt en packe kökshanddukar som är riktigt gamla och tjocka.)

Så jag tycker att iom att det finns en present så är en välgörenhetspresent till inte så dumt. En helt annan sak än att bara ge välgörenhet.

Själv har jag gett tex träd nu senast (som present 2, med armband), men fick veta sedan att trädplantering i Afrika kanske inte är så bra. Får nog ta reda på mer innan jag försöker igen. Tycker det är trassligt. Köpa svensk urskog är nog ett område jag håller mig till ett tag.

 

[Lovisaleonora]

Är det väldigt tråkigt att ge bort välgörenhet i present till sin sambo? t.ex att man är hundfadder, världsförälder i ett år eller liknande.

Har en present till min sambo som är väldigt personlig och jag är säker på att han kommer uppskatta. Hade innan också tänkt köpa ett våffeljärn som han önskade sig, men det kommer hans föräldrar ge honom.
Så eftersom jag inte hittar på/vet något annat han skulle vilja ha, och jag tycker det känns onödigt att köpa något bara för att, funderade jag på att betala för någon välgörenhetsgrej och ge honom gåvobevis. Han har själv pratat om att han funderar på att bli världsförälder eller liknande, därför jag tänkte på det.

Men den allmänna uppfattningen verkar vara att det är väldigt tråkig och dålig present och att man då prackar på någon sin egen idé om vad som är bra välgörenhet.
Så är det någon som gett bort något liknande och hur uppfattades det ?

Perfekt, tycker jag. En personlig gåva, och en omtänksam gåva. Kan det bli bättre?

 

[Petruska]

Jag vill att mitt barn ska få välja själv. Samma sak med skolval, konfirmation (eller annan religion), sporter osv.
Jag tycker inte att man återkommer med kuvert på julafton och födelsedagar med getter/träd osv. till ett barn. Det är ett statement för vad givaren tycker är viktigt.

Barnet valde själv att lägga sin veckopeng på ett fadderbarn, som dessutom höll kontakt. En helt annan sak och barnets eget val.

Min tidigare partner arbetade åt en (då välkänd, och som alla trodde var en bra) organisation som samlade in kläder och skeppade till Afrika. Till kvinnor. Som fick köpa dem för en liten peng och sedan sälja dem på marknader till bra pris. Klädaffärer skänkte med och det var mycket och fina saker som åkte.
Barnhem drevs också i samma regi.
Det visade sig att högsta hönset startade det här för att sko sig och ha fri sex med, som han sa själv: Vem han ville, han kunde bara peka, ha var Gud där nere. Får döttrarna med.
Hade jag fått ett gåvokort från en sådan organisation, hade jag blivit skogstokig på givaren!

Köper du grejer av vanliga företag vet du ju med säkerhet att INGET går till behövande, det känns kanske bättre.

Givetvis finns rufflare, men varför kommer de upp just i det här sammanhanget? Jämför du vanliga företag med (vettiga) välgörenhetsorganisationer, så VILL de senare att fusk och felaktigheter blir kända, att skyldiga döms, att det syns att organisationen arbetar för att få bort sådant. Vanliga företag döljer motsvarande fiffel och vill INTE att det blir känt.

 

[Badger]

Jag tänker också att de jag vet som ger och får välgörenhet är personer som lever i överflöd. En till present skulle inte göra någon skillnad. Tvärtom kan jag tycka att vi kanske snarare borde börja fundera över om vi verkligen ska ge presenter/ julklappar i alla sammanhang?
Jag förstår att barn älskar presenter... Men de flesta vuxna har ju mer saker än vi behöver? Jag försöker snarare rensa bort...Vi lever ju i ett överflöd..

Jo men jag tänker att det är lite ens eget fel om man köper så mycket saker? Varje vecka? (vissa har ju 6 par ridbyxor 4 par mjukis 5 munkis, 10 par jeans osv det är ju lite miljöpåverkan där.) Inte presentgivarens. Samma med barn, om man ger dem så mycket varje dag att julen inte är speciell. Jag tänker att kanske ska man fundera på konsumtionshetsen i vardagen mer än till helg?

Ska tilläggas att vi konsumtionshetsar inte jättemycket till helg heller, av oss får vårt barn kanske tre presenter/klappar, inte ett antal så att man måste räkna.

 

[Badger]

Jag vill att mitt barn ska få välja själv. Samma sak med skolval, konfirmation (eller annan religion), sporter osv.
Jag tycker inte att man återkommer med kuvert på julafton och födelsedagar med getter/träd osv. till ett barn. Det är ett statement för vad givaren tycker är viktigt.

Barnet valde själv att lägga sin veckopeng på ett fadderbarn, som dessutom höll kontakt. En helt annan sak och barnets eget val.

Min tidigare partner arbetade åt en (då välkänd, och som alla trodde var en bra) organisation som samlade in kläder och skeppade till Afrika. Till kvinnor. Som fick köpa dem för en liten peng och sedan sälja dem på marknader till bra pris. Klädaffärer skänkte med och det var mycket och fina saker som åkte.
Barnhem drevs också i samma regi.
Det visade sig att högsta hönset startade det här för att sko sig och ha fri sex med, som han sa själv: Vem han ville, han kunde bara peka, ha var Gud där nere. Får döttrarna med.
Hade jag fått ett gåvokort från en sådan organisation, hade jag blivit skogstokig på givaren!

Fast det hade ju inte varit så snällt för givaren menade inget illa. Berätta såklart men kanske inte bli jättearg.

 

[vallhund]

Något OT, men lite liknande angående välgörenhet.
När salig mor skulle begravas skrev jag i dödsrunan att blommor/kransar undanbedes men att man gärna fick donera motsvarande summa till fistulasjukhuset i Etiopien, där hon arbetat.
Många skänkte betydligt större summor än vad en blomsteruppsättning eller en krans skulle kostat. Uppskattades mycket av de sörjande o av mottagaren.

 

[nullo-modo]

Tycker det låter som bra presenter.

Själv är jag helt ointresserad av att få saker som jag inte vill ha eller kan köpa när jag behöver det.
Älskar presenter som välgörenhet, upplevelser eller som när jag fick en servis till bilen av pappa och likande saker.

 

[nullo-modo]

Om det är någon som är nära så uppskattar jag även typ muggar med egna foton på eller något likande

 

[hoppsann]

Köper du grejer av vanliga företag vet du ju med säkerhet att INGET går till behövande, det känns kanske bättre.

Givetvis finns rufflare, men varför kommer de upp just i det här sammanhanget? Jämför du vanliga företag med (vettiga) välgörenhetsorganisationer, så VILL de senare att fusk och felaktigheter blir kända, att skyldiga döms, att det syns att organisationen arbetar för att få bort sådant. Vanliga företag döljer motsvarande fiffel och vill INTE att det blir känt.

Jag vill välja själv. Och låter andra välja själva.

Jag ger inte bort något till välgörenhet om inte personen har önskat sig det, och till vad.
Önskar någon sig specifikt en gåva till WWF, istället för presenter/blommor, så går jag inte och köper en get.
Önskar personen en brödrost eller ett bidrag till en pryl, får den det.
Jag tycker om att ge presenter.

Har inget behov att visa någon att jag skänker pengar/arbetsinsats. Det är privat för mig.

 

[Ullmerkott]

Jag vill att mitt barn ska få välja själv. Samma sak med skolval, konfirmation (eller annan religion), sporter osv.
Jag tycker inte att man återkommer med kuvert på julafton och födelsedagar med getter/träd osv. till ett barn. Det är ett statement för vad givaren tycker är viktigt.

Fast när det gäller just presenter är väl lite av poängen att det är givaren som väljer, och inte mottagaren? Får jag t.ex. en tröja eller en prydnadssak är det ju inte heller något jag valt själv.

Jag upplever det som betydligt större risk att det blir fel när någon köper prylar den inte vet om mottagaren vill ha eller ens har plats för.

Edit: Jag pratar alltså om situationer när mottagaren inte önskat sig något särskilt.