Det verkar docks finnas burmaliknande katter i sydostasien som också använts för att föra in nytt blod i burman. Vore värt att studera 'ursprungsorientalerna' som fortfarande lever som gatukatter i Thailand och se om de är lika pratsamma. Någon som varit på semester i Thailand och har någon erfarenhet av gatukatterna där? Liknar de orientalerna och är de lika pratsamma?
I korataveln använder vi regelbundet inmöstrade katter från thailand (dvs man kan importera en "gatukatt" med rätt utseende och från rätt region), det finns minst en sådan i de flesta stamtavlor av moderna europeiska korater. Vi har inte sett någon direkt temperamentsskillnad, utan det ligger mer mellan olika linjer i största allmänhet. De thailändska katterna brukar överlag vara trevliga och lätthanterliga, även om de sällan fått samma socialisering som våra. Hur mycket de pratar ligger dels i släkten, men väldigt mycket i uppfostran. Lönar det sig så fortsätter de.
Som jag ser det finns det en skillnad mellan att vara vokalt orienterad och att vara pratsam. Korater använder så gott som alltid rösten (ordentligt!) om något inte passar, men hur mycket de pratar till vardags varierar enormt. Jag har tre stycken i rakt nedstigande led, där en skriker åt oss när vi är dumma men är tyst i övrigt, en är inte ens tyst i sömnen och den tredje svarar om man pratar med honom men tar inga initiativ till det. Alla tre plockar fram megafonen när de tycker att livet suger.