Ajda
Trådstartare
Några av mina kompisar väntar barn och jag är förvånad över hur mycket de gnäller.
Det är illamående, deprimerade, feta (?), ångest osv osv.
Gisses, jag har så svårt att sätta mig in i deras situation. Är man inte glad över tat få en bebis? Ska tilläggas att de har tjatat och längtat efter barn i säkert 2 års tid.
Och är man inte gravid finns det i princip inget man kan prata med dem om. Allt kretsar kring ny lägenhet, havadeskapspenning, berätta för jobbet mm. Hjälp.
Självklart förstår jag att det enda de pratar om är det väntade barnet, ett helt nytt liv skapas!
Jag var också lite sugen på bebis, men efter att man umgåtts ett par timmar med dem så känner jag snarare avsmak.
Till min f åga, är det så jobbigt att vänta barn?
Det är illamående, deprimerade, feta (?), ångest osv osv.
Gisses, jag har så svårt att sätta mig in i deras situation. Är man inte glad över tat få en bebis? Ska tilläggas att de har tjatat och längtat efter barn i säkert 2 års tid.
Och är man inte gravid finns det i princip inget man kan prata med dem om. Allt kretsar kring ny lägenhet, havadeskapspenning, berätta för jobbet mm. Hjälp.
Självklart förstår jag att det enda de pratar om är det väntade barnet, ett helt nytt liv skapas!
Jag var också lite sugen på bebis, men efter att man umgåtts ett par timmar med dem så känner jag snarare avsmak.
Till min f åga, är det så jobbigt att vänta barn?