Är det så här det går till?

[bananabambi]

Sv: Är det så här det går till?

Vi hade en bra BM som fotade massor åt oss Dessutom var det hon som påminde om att min sambo kanske skulle ta fram kameran, han hade fullt sjå med att laga masken som jag slet isär gång på gång

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det så här det går till?

Om jag nångång ska föda barn igen så ska jag ha den smärtlindringen hon hade!!!

Ja men det är ju det man skall få.
Så mycket smärtlindring som man behöver eller önskar.

Vad jag uppfattade så talade hon franska och i Frankrike så vet jag att det närmast är regel att använda epiduralbedövning.

Det finns inget självändamål med att det skall göra så ont som möjligt.
Det skall man slippa även vid en vaginal förlossning.
Och det finns smärtlindring och den skall man få.

Att vissa av oss inte anser oss behöva så mycket innebär inte att andra skall behöva plågas.

 

[_Yggdrasil_]

Sv: Är det så här det går till?

Så sant så. Jag hade Epidural, men det hjälpte inte. Det enda som hände var att jag inte kunde gå... Men de kanske använder andra doser i Frankrike... I så fall ska jag åka dit och föda nästa gång

 

[Inte_Ung]

Sv: Är det så här det går till?

Men det måste ju ha blivit fel.
Man kan ju snitta med epiduralbedövning.
Det skulle ju inte gå om man fortfarande kände smärta i livmodern.

 

[HeJe]

Sv: Är det så här det går till?

*KL*

Jag tyckte att utdrivningsskedet på filmen tog LÅÅÅNG tid.

Båda mina barn har kommit ut på en krystvärk men till andra gången hade jag lärt maken att han skulle säga till när huvudet stod i "genomskärning" så att jag skulle sluta trycka på själv - för att slippa spricka.

Personalen vid båda förlossningarna har sagt att jag är som gjord för att föda barn, det kan jag hålla med om, jag har haft otroligt lätta förlossningar, utan någon smärtlindring alls. Däremot jag är definitivt inte "som gjord för" att vara gravid - kräkningar dygnet runt, blödningar, regelbundna sammandragningar med några minuters mellanrum från vecka 17-18 så fort jag rörde mig det allra minsta eller om jag åkte bil. Liggande vila var vad som gällde

 

[miss_kala]

Sv: Är det så här det går till?

Jag känner igen mig i det du skriver, jag är precis likadan, vill inte besvära, tycker mycket är jobbigt och obehagligt. Nu när jag ser tillbaka på mina två förlossningar och allt vad det innebär så känner jag mig fashinerad när jag inser allt jag gjort. Alla undersökningar, alla läkare som grävt mig i underlivet, förlöst två fina killar, etc. Skulle någon för två år sedan sagt till mig att jag skulle gå igenom allt detta hade jag aldrig trott dom. Bullshit att jag skulle utsätta mig för något sådant. Men nu när jag ser tillbaka på det inser jag dels att jag faktiskt gjort det, och dels att det inte var speciellt jobbigt, och till sist att jag är himla stärkt av det. Man klarar så himla mycket mer an man tror, speciellt när man befinner sig mitt uppe i det.

Du kommer fixa det galant, och du kommer också bli både stärkt och stolt över vad du klarar av. Jag lovar!

Jag försöker verkligen att inte framhäva hur jobbigt eller svårt det är, varesig med graviditet, förlossning eller barn, just för att jag har många barnlösa vänner som jag inte vill avskräcka. Gnäller gör jag inför mina vänner som har barn, vi har gnällrejs tillsammans

Tack för ett jättefint och stärkande svar!
På något vis ser jag fram emot att få uppleva det också.. skräckblandad förtjusning. Jag hoppas på att jag ska komma ur det med en känsla av stolthet och glädje över att ha klarat av att föda fram ett barn. För det är ju faktiskt bara jag som kan göra det.. jag kan inte lämna över det till nån annan.. sambon säger dock att han skulle kunna ta över från och med nu..

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Är det så här det går till?

Någon måste ju vara den första på buke att dö av smärtan.

Men inte blir det du inte...
Ont gör det, det skall man inte hymla med, jag hotade med att hoppa ut genom fönstret dag 2 om dom inte skar upp mig. Det var innan epiduralen...

Men, man överlever. Och jag trots min förlossning känner att jag kan nog tänka mig en till bebis. Den glada känslan tar bort känslan av obehag och smärta. Och det trots att man vart orolig under graviditeten, det var lika tufft för mig som förlossningen. Men det känns så långt borta, men Saga är ju här och det är huvudsaken!

 

[IrpaSnirpa]

Sv: Är det så här det går till?

Men det måste ju ha blivit fel.
Man kan ju snitta med epiduralbedövning.
Det skulle ju inte gå om man fortfarande kände smärta i livmodern.

Narkosläkaren förklarade det där för mig i mitt bortdomnade skede. Man använder inte epiduralen som smärtstillande vid snitt, för det är inte alltid som den tar bort all smärta, det kan finnas vissa delar som är obedövade. På mig togs den mesta smärtan bort vid värkarna, men inte all, men det för att min kropp fortfarande skulle hjälpa till i värkarbetet.

Däremot vid akutsnitt får man fortsätta vara vaken vid snittet om man haft epidural innan. Men jag kommer inte ihåg varför.

Jag var ju tvungen att ifrågasätta varför dom skulle sticka YTTERLIGARE en spruta i mig..

 

[oz_joj]

Sv: Är det så här det går till?

Har läst nånstans att alla ens egenskaper förstärks gånger 1000 vid en förlossning, ..

Håller inte med. Jag är social av mig men ville helst inte ha kontakt med folk men däremot gärna ha dem i rummet. Som ett exempel bara.

 

[AnnaKarinA]

Sv: Är det så här det går till?

Jäklar, sådär trodde jag inte att det skulle vara..... hon ser ut som om hon är och storhandlar eller nåt.... "oj, är den sååååå dyr? Dom här är goda, en sån tar jag, HAHAHA".....