Jag har jobbat åt en känd travtränare.
Och jag kan säga att de hästarna han hade, de mådde dåligt!
De var så rädda för honom att jag inte ens kunde hålla dom på stallgången om han skulle titta på ett sår, jag var tvungen att sätta fast dom i kedjor och då hände det ofta att de trotts det slet sig!
Vid ett tillfälle skulle han tvätta ett sår på en unghingst, hästen kastade sig bakåt, slet sönder grimman och ena kedjan och var livrädd. Tränaren blev skitförbannad och skrek att jag skulle ta hand om idiothästen. Hästen stog och skakde. Jag hämtade nytt bomull, med jodpax (som det promt skulle vara) och tvättade såret, först blev hästen lite orolig och spänd men när den märkte att jag inte blev arg slappnade den av och stog helt still.
Denna travtränare håller till på en stor bana.
Alla vet hur han behandlar sina hästar (om de vet vem han är) och ändå får han fortsätta, folk har provat att anmäla honom, men han blir aldrig fälld. Han har tillochmed kommit undan med att klå upp folk!!!
Nu vet jag inte om man kan kalla henne tränare men jag känner en tjej som hade en fin travare. Hon ridtränade honom och en annan travtränade honom, iallafall var det så när jag bodde där nere. Hästen var hennes jobb. Hon såg till att en massör kom regelbundet, och speciellt vid travlopp. Hon tvättade benen med en speciell tvål varje gång han varit på banan, för att han inte skulle få mugg mm.
Han var hennes ögonsten.
Hon följde med på alla tävlingar. Hon tog hand om honom före och efter start och hon stog alltid vid bannan när han sprang. Det gav också resultat. Hon köpte hästen för 10.000:- Han sprang in lite över
1 130 000 kr för henne!
Det finns riktigt hemska travtränare! Och det finns riktigt bra!