Fast, det stämmer inte.Dockteater från Tjeckoslovakien! Jag minns det väl för att jag inte gillade det - blev såå besviken varje gång! I övrigt hade vi väl en rätt stor och blandad svensk produktion av barnprogram också med vilse i pannkakan som någon sorts lågvattenmärke Men väldigt bra program också - från A till Ö, fem myror är fler än fyra elefanter osv. För min del kändes det som om de amerikanska och brittiska influenserna kom senare, under 80-talet.
När det gäller barnprogram, där det förvisso fanns en del östeuropeiska inslag, sändes även t ex serier från Hanna-Barbera (familjen Flinta, Tom & Jerry), Scooby-Doo). Inte så mycket, men hur mycket barnprogram sändes i TV? Två timmar om dagen?
I fråga om serier för vuxna var utbudet helt dominerat av Storbritannien och USA redan på 70-talet. Onedinlinjen, Familjen Machan, Herrskap och tjänstefolk, Lödder, Bröderna Cartwright (sändes först på 60-talet), Kojak, Rötter, Arvingarna, De överlevande, Familjen Ashton, Hemliga armén…
Musikinflödet (nu menar jag populärmusik) var också helt brittiskt och amerikanskt vid sidan av det svenska. Beatles spelade i Sverige innan de slog igenom. Dock var inte heller det så stort. Det var fanns väl bara P3 och så lite i TV. Man fick köpa skivor och spela hemma.
På 80-talet kom kommersiell TV och då blev det MER av allt.