Senast detta var uppe till debatt så blev det hett...
Men jag vågar ändå göra ett nytt försök!
I Aftonbladets nätupplaga (direktlänk ) kan man idag läsa en artikel om att napp är bättre än tumme och att sugbehovet är medfött och följer med en bra bit upp i barnaåren. (det senare till skillnad mot vad vissa envist hävdar )
Så nu undrar jag HUR använder ditt/dina barn napp? (åldrar?)
Eller suger de på tummen i stället? Eler hur tillfredsställer de sitt subehov annars?
När har barnet nappen? Restriktioner?
Hur resonerade Ni när ni gav barnet napp från början?
Jag ska börja med att svara själv:
Alla mina 3 barn har använt napp, från ungefär en veckas ålder. Skälet till att jag började med det var att jag har flaskmatat dem (ammat med mjölkmaskin och flaska - mamma mu har massor med mjölk, men är trögmjölkad så barnen orar inte suga ur mjölken ), så de har inte haft möjlighet att tillfredsställa sitt sugbehov genom att tutta på brösten. Därför valde jag att ge napp, för att slippa tumsugare... (Har hört om alltför många 10-åringar som inte vill sova över hos kompisar för att det är pinsamt när tummen halkar in i munnen nattetid.)
Sen erkännes också att jag tycker det är ett enkelt sätt att få dem att somna om på natten...
Första året har de haft fri tillgång till nappen, sen har jag begränsat det till endast när de ska sova.
Måste säja att jag tycker det ser bedrövligt ut när barn springer runt och LEKER med napp i munnen (VARFÖR ska de ha den då???) eller när en 3-4-åring sitter i kundvagnen i mataffären och suger på en napp. VARFÖR??
Min svägerska hade inte ens tänkt tanken att ta bort nappen vid lek innan jag nämnde det , men hon hade nog bara inte tänkt efter, helt enkelt. För hon höll ju med mig annars... Har DU tänkt efter?
Selma slutade med nappen vid 3 års ålder, ganska exakt. Vi hade tänkt ge napparna till tomten, men jag hade inte hjärta att låta henne gråta sig till sömns på julafton. Däremot så "glömde" vi napparna hemma hos farmor och farfar när vi varit där 2 veckor senare. Det resulterade i en 10-minuters sorgeprocess, sen har det inte varit minsta problem alls. Och hn har inte ens tänkt tanken att låna sina yngre syskons nappar heller! Har alltid haft olika modeller till dem så de varit lätta att skilja åt.
Men jag vågar ändå göra ett nytt försök!
I Aftonbladets nätupplaga (direktlänk ) kan man idag läsa en artikel om att napp är bättre än tumme och att sugbehovet är medfött och följer med en bra bit upp i barnaåren. (det senare till skillnad mot vad vissa envist hävdar )
Så nu undrar jag HUR använder ditt/dina barn napp? (åldrar?)
Eller suger de på tummen i stället? Eler hur tillfredsställer de sitt subehov annars?
När har barnet nappen? Restriktioner?
Hur resonerade Ni när ni gav barnet napp från början?
Jag ska börja med att svara själv:
Alla mina 3 barn har använt napp, från ungefär en veckas ålder. Skälet till att jag började med det var att jag har flaskmatat dem (ammat med mjölkmaskin och flaska - mamma mu har massor med mjölk, men är trögmjölkad så barnen orar inte suga ur mjölken ), så de har inte haft möjlighet att tillfredsställa sitt sugbehov genom att tutta på brösten. Därför valde jag att ge napp, för att slippa tumsugare... (Har hört om alltför många 10-åringar som inte vill sova över hos kompisar för att det är pinsamt när tummen halkar in i munnen nattetid.)
Sen erkännes också att jag tycker det är ett enkelt sätt att få dem att somna om på natten...
Första året har de haft fri tillgång till nappen, sen har jag begränsat det till endast när de ska sova.
Måste säja att jag tycker det ser bedrövligt ut när barn springer runt och LEKER med napp i munnen (VARFÖR ska de ha den då???) eller när en 3-4-åring sitter i kundvagnen i mataffären och suger på en napp. VARFÖR??
Min svägerska hade inte ens tänkt tanken att ta bort nappen vid lek innan jag nämnde det , men hon hade nog bara inte tänkt efter, helt enkelt. För hon höll ju med mig annars... Har DU tänkt efter?
Selma slutade med nappen vid 3 års ålder, ganska exakt. Vi hade tänkt ge napparna till tomten, men jag hade inte hjärta att låta henne gråta sig till sömns på julafton. Däremot så "glömde" vi napparna hemma hos farmor och farfar när vi varit där 2 veckor senare. Det resulterade i en 10-minuters sorgeprocess, sen har det inte varit minsta problem alls. Och hn har inte ens tänkt tanken att låna sina yngre syskons nappar heller! Har alltid haft olika modeller till dem så de varit lätta att skilja åt.