S
Stopek
Sv: Anmälan om missskötsel utan substans -varför?
Det kan lika gärna vara okunskap om just hästar. Folk kan hänga upp sig på de märkligaste saker och i en ögonblickssituation få för sig saker. Och bättre då att de anmäler än att de låter det som de tror är vanvård fortgå.
Dag 1: Förra sommaren, när hästarna skulle tillvänjas för gräs, så satte jag ner dem i en liten hage nere vid vägen i ett par timmar runt lunch. Jag åt min lunch och tog min powernap.
Det var en av sommarens första riktigt varma dagar.
När jag sedan gick för att hämta tillbaka dem till dem insåg att jag att det också var årets första bromsattack. Bromsarna hade varit för jävliga och hästarna hade blod på halsarna. Tyckte så synd om krakarna.
Tog in dem och släppte ut dem framåt kvällen igen. Dag 2: Dagen efter åkte jag bort och bad min son att släppa in dem vid lunch, när jag var borta.
Dag 3: Dagen efter det igen fick jag ett samtal från miljöchefen på kommunen. Han skulle meddela att han gjort ett besök dagen före (dag 2). Någon hade anmält att hästarna blivit attackerade av bromsar och att det saknats vatten.
Han hade dock när han kom på besök på förmiddagen hittat hästarna i sin carport, stående tätt tillsammans. Vattenkaret - som alltid - välfyllt av fräscht vatten. Dessutom stallet redo att ta emot hästarna till middagshettan och bromstiden på dygnet.
Men visst blev jag upprörd. Mest för att någon i grannskapet sett hästarnas bekymmer med bromsarna. Och också gått in i min hage och letat efter vattenhinkar (inte lätt att se från vägen om det finns), men inte litat på mig nog för att bemöda sig att knacka på min dörr och berätta om hästkrakarnas dilemma.
Hälsning Maja
Igår hade vi påhälsning av Djurskyddsinspektören för att NÅGON har anmälat att vi missköter våra djur. Jag häll på att svimma när hon sa det
Men efter att hon kollat runt och konstaterat att det inte fanns något att anmärka på så skulle hon givetvis avskriva ärende.
Men min fråga är, finns det andra här som blivit "utsatta" för samma sak och VARFÖR gör någon en sån här sak. Är det ren okunskap (vi har våra hästar på lösdrift) eller är det ren illvilja/avundsjuka?
Jag tippar ju på det sistnämnda då vi har våra aningar om vem det kan vara.
Även om vi har ryggen fri och vet att vi sköter både gården och hästar, hundar pedantiskt så är det ändå så jäkla tråkigt att få en sån här sak slängd i ansiktet när man kommer hem.
Nån mer som varit med om detta`?
Det kan lika gärna vara okunskap om just hästar. Folk kan hänga upp sig på de märkligaste saker och i en ögonblickssituation få för sig saker. Och bättre då att de anmäler än att de låter det som de tror är vanvård fortgå.
Dag 1: Förra sommaren, när hästarna skulle tillvänjas för gräs, så satte jag ner dem i en liten hage nere vid vägen i ett par timmar runt lunch. Jag åt min lunch och tog min powernap.
När jag sedan gick för att hämta tillbaka dem till dem insåg att jag att det också var årets första bromsattack. Bromsarna hade varit för jävliga och hästarna hade blod på halsarna. Tyckte så synd om krakarna.
Tog in dem och släppte ut dem framåt kvällen igen. Dag 2: Dagen efter åkte jag bort och bad min son att släppa in dem vid lunch, när jag var borta.
Dag 3: Dagen efter det igen fick jag ett samtal från miljöchefen på kommunen. Han skulle meddela att han gjort ett besök dagen före (dag 2). Någon hade anmält att hästarna blivit attackerade av bromsar och att det saknats vatten.
Han hade dock när han kom på besök på förmiddagen hittat hästarna i sin carport, stående tätt tillsammans. Vattenkaret - som alltid - välfyllt av fräscht vatten. Dessutom stallet redo att ta emot hästarna till middagshettan och bromstiden på dygnet.
Men visst blev jag upprörd. Mest för att någon i grannskapet sett hästarnas bekymmer med bromsarna. Och också gått in i min hage och letat efter vattenhinkar (inte lätt att se från vägen om det finns), men inte litat på mig nog för att bemöda sig att knacka på min dörr och berätta om hästkrakarnas dilemma.
Hälsning Maja