Amma eller dö!!!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Sv: Amma eller dö!!!

Så du tror att du fixar eftervärkarna som du själv säger är värre, SAMTIDIGT som du har all smärta från snittet? Du tror inte det är lättare med en sak i taget?

Oavsett vad du tror och tänker så kan du aldrig föreställa dig hur en förlossning känns, och du har ingen aning om hur mycket smärta du "tål" förrän du verkligen är där.

Ameo gick ju och bearbetade sin rädsla och hade gärna fortsatt om du läst vad hon skrivit. Däremot så FICK hon inte föda vaginalt andra gången eftersom det blev KOMPLIKATIONER vid förra snittet...
 
Sv: Amma eller dö!!!

Nej.

Men inser du inte att du väljer att BARA tro på dem som stöder din hypotes att kejsarsnitt ÄR säkrare och har mindre komplikationer. Det finns FAKTA som talar emot dig och då väljer du att bortse ifrån det.

Sen tycker jag att det är helt okay att man får ett snitt pga förlossningsrädsla, men jag tycker också att man borde få hjälp med den, sen om det iallafall blir snitt så är det inget problem. Det jag saknar hos ditt resonemang är viljan att försöka blir av med problemet. Och förmågan att ta till sig alla argument.

Vad är du så rädd för när det gäller att föda vaginalt ?
 
Sv: Amma eller dö!!!

Jamen det är skillnad på beslut som är fattade på faktagrunder och såna som är fattade på rent nonsens-grunder.

Det är välkända fakta att vaginala förlossningar är säkrare för både mamma och barn, det är välkända fakta att det är bra för barnet att ammas.

Sen att det kan finnas ANDRA faktorer som spelar in. Man har varit med om saker som olika typer av övergrepp som gör att detta är totaltraumatiskt är en HELT annan sak.

Men att påstå att snitt är säkrare är bullshit. Eller att det är bättre för barnet att INTE ammas.

De flesta VILL kunna amma sina barn, men för vissa funkar det inte och de barnen överlever iallra högsta grad.
 
Sv: Amma eller dö!!!

chrysler skrev:
Jag är beredd på de eftervärkarna.Men då har jag varit med om en smärtfri förlossning så jag kan klara de värkarna efteråt.Hade jag först gått igenom en vanlig förlossning hade det blivit för mkt.


Du har inte en aning om vad du snackar om. Det inser jag verkligen nu. Det som är mest tragiskt utav allt, det är att du inte ens har förmågan att försöka förstå, du har redan i förväg bestämt hur allt är, och därför låst dig vid teorier som du tycker låter bra. Synd. Det du inte har räknat in i det här, är hormoner och känslor som uppkommer vid en graviditet och förlossning, och de kan du förstås inte veta nåt om naturligtvis.

Jag vet verkligen inte vad som skulle kunna få dig att lyssna eller begrunda andra argument än de som du tycker passar bäst? Om du har gått i terapi för din rädsla, och du bemötte dem som försökte hjälpa dig på samma sätt och med samma argument som här, så förstår jag att de gav upp och inte tyckte det fanns mer att göra för dig. Tragiskt.

I början tyckte jag faktiskt synd om dig som hade sån panikångest, men efter att du totalvägrat att försöka ta till dig några andra fakta än dina egna, så håller jag fullt och fast med silverkedjan om att du är alldeles för omogen för att ens fundera på att skaffa barn.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Nu vet inte jag om du varit med om en ovanligt bra förlossning men smärtorna brukar inte gå över bara sådär.
För det första måste man för det mesta sys å jag känner många som sa att det inte var smärtfritt.Dessutom får man eftervärkar när livmodern ska dras ihop så det där köper jag inte
.

Här är en till som måste haft 4 ovanligt bra förlossningar. Är sydd 2 ggr och kände inte av något av stygnen när de sattes. Eftervärkar.....jaja visst känns det och de blir värre för varje barn men de är övergående men EFTERSOM JAG ÄR SÅ :devil: DUKTIG så behövde jag inte ta något smärtstillande mot dem. :smirk:
Förlossningssmärtorna försvinner så fort efterbörden är ute. Sen är man lite öm nertill men vem bryr sig egentligen om det när man har sitt underverk i famnen :love: Jag har varit på benen 15 min efter att efterbörden varit ute och gått hem efter 6 timmar (de släpper en inte innan dess).
Innan jag fick mitt första barn så hade jag också ideer som försvann under graviditeten.........
 
Sv: Amma eller dö!!!

Som sagt så har jag kompisar som snittats å dom överlevde, liksom många andra som varit med om det.De tycke faktiskt inte det gjorde ont å var glada att slippa smärtan en vaginal förlossning innebär.

Stå ut med eftervärkar samtidigt som snittet, ja du...Folk står ju ut med eftervärkar sedan de blivit uppklippta å spräckta där nere så jag föredrar snittet faktiskt.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Jo du är säkert duktig men om jag inte kan vara lika "dukktig" eller ens har lust med sånt utan bedövning eller vaginala förlossningar så är det mitt val.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Du kanske tycker det är tragiskt men jag vill faktiskt inte vara med om det.Jag är inte det minsta nyfiken på hur en vaginal förlossning skulle kännas, jag vill inte ta reda på det¨å kommer inte ta reda på det.
Inte av bekvämlighetsskäl utan skräck.Alla blir inte "botade " å alla kan inte bearbeta sånt.
Om jag bearbetas detta senare så är det en sak men gör jag det inte så kommer jag snittas.Punkt.
Det finns folk som blir beviljad snitt på mkt lösare grunder än jag.
 
Sv: Amma eller dö!!!

chrysler skrev:
Som sagt så har jag kompisar som snittats å dom överlevde, liksom många andra som varit med om det.De tycke faktiskt inte det gjorde ont å var glada att slippa smärtan en vaginal förlossning innebär.

Stå ut med eftervärkar samtidigt som snittet, ja du...Folk står ju ut med eftervärkar sedan de blivit uppklippta å spräckta där nere så jag föredrar snittet faktiskt.

:eek: :eek: :eek:

Jag blir mer och mer fundersam över om du verkligen skriver detta på allvar :confused:

Folk som fött vaginalt har också överlevt, SURPRISE!

Och du föredrar smärtor efter ett snitt fast du inte ens VET hur NÅGONDERA är. Nä, konstigt är det. Det är som att säga, jag blir hellre överkörd av en bil utan dubbdäck, för dubben gör så ont. Det vet jag, för dubben är hårda minsann. Däck utan dubb är mycket mjukare. Nu har jag ju inte blivit överkörd, men så ÄR det, det har däckförsäljaren sagt till mig!

Lägg ner det här nu chrysler, du tappar mer och mer trovärdighet för varje inlägg.
 
Sv: Amma eller dö!!!

För mig känns det tryggare att snittas helt enkelt, för det första har jag en stark panikångest som jag får i olika situationer å pga den skulle en förlossning bli svår för mig.

Jag äter redan 3 dubbelt lugnande pga min pankångest.Ingen vet varför jag får det, det bara kommer å en förlossning är deffenitivt en situation som kan utlösa ett anfall.
Därför är inte en vaginal förlossning ett alternativ.

Visst är jag rädd för smärtan å känslan av att inte ha kontroll, samt att spricka, bli uppklippt mm, men när jag får en attack så tror jag verkligen jag ska dö.Jag vill inte var med om det under en förlossning för jag vet att det skulle hända, det händer för bra mindre orsaker än så.

Jag vet att man blir beviljad snitt när man har stark skräck å panikångest.
Å jag tar hellre smärtan av ett snitt då det känns tryggare å mer planerat å dessutom kan jag bli nedsövd så jag slipper en kraftig attack.
Om du inte tror mig kan du fråga de 2 kuratorer, 4 psykologer å 4 läkare jag haft för att utreda mig å ge mej en diagnos.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Varför jag har svar på allt är för att jag tänkt igenom allt nogrant å vägt för å nackdelar mot varandra.Dessutom måste jag ju ha svar då ni så bestämt kräver det.
Så kom med mera frågor så får ni mera svar.Men det verkar inte som ni kan komma på fler frågor då ni bara upprepar allt jag redan svarat på.
Så om ni undrar över ngt, läs tidigare inlägg så finns säkert svaren där.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Första vettiga inlägget på länge chrysler :bow: Du förklarar på ett mycket bra sätt anledningen till din inställning, och det är INGEN som dömer dig för din panikångest! Bra anledningar till snitt m.a.o. Tänk om du kunnat ange detta från början istället för all bullshit du skrivit om smärtor som du inte har en aning om.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Håller med Jippo. Det är ju det vi efterfrågat hela tiden. Alltså anledningen till din skräck.

Men sen kan man ju fråga sig hur det blir om/när du sen får barn. Det måste vara läskigt att kanske få en panikattack med en liten bäbis som måste tas omhand om.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Absolut, men det är därför jag vill ha en pålitlig å engagerad pappa till barnet.
Men hittils så har jag kunnat ta mitt ansvar med mina hästar då de faktiskt inte bett om en ägare med panikångest ;)
Så jag hoppas inte det blir problem med ett ev barn.

Ngt jag tänkt på är att man tror det är genetiskt i vissa fall å då är det deffinitivt det på mig då min mamma haft depression å panikångest, pappa å lillebror haft panikångest å min halvsyster(samma pappa) o¨xå haft depressioner.
Jag är inte säker på att jag vill föra det vidare.Det är samma som att man inte avlar med olämpliga hästar(är jag yrkes skadad eller?)

Så om jag överhuvud taget skaffar barn är en annan fråga som kommer längre fram. :smirk:
 
Sv: Amma eller dö!!!

Jag är övertygad om att panikångest ärvs som mönster, inte biologiskt. Ser man sin förälder få panikanfall lär man sig att det är så man hanterar press :smirk:. Jag hade en väninna som "ärvde" det från sin mamma - ärvde som mönster, alltså, hon gjorde det hon sett sin mamma göra.

Du skulle vinna jättemycket på att få bukt med din panikångest, alldeles oavsett om du skaffar barn och hur du föder det ;). Inte för barnets skull, men för din egen först och främst.

Panikångest sitter i huvudet och det som sitter i huvudet kan man brotta ner, men det kan vara helvetes jobbigt medan brottningen pågår. Ett sätt kan vara KBT, kognitiv beteendeterapi, för att lära sig stoppa ett anfall med tanken. Ett annat sätt kan vara att gå i vanlig terapi för att ta reda på var orsaken sitter hos just en själv.

Panikångest begränsar alldeles för mycket, den måste man försöka göra sig av med innan man tar andra avgörande steg i sitt liv.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Jippo skrev:
Jag vet nämligen att man tar såna saker på ganska stort allvar och låter kvinnor bearbeta dessa saker med specialbarnmorskor för att komma över t.ex förlossningsrädsla innan man beviljar snitt. Sen finns det ju naturligtvis "obotbara" fall där man beviljar snitt för att undvika förlossningspsykos t.ex. Men dessa samtal utförs inte innan kvinnan är gravid, och på dig låter det som om du redan är beviljad ett snitt fast du inte ens är gravid. Så gör man inte, och dessutom blir man mer och mer restrektiv mot snitt eftersom det också är en kostnadsfråga och alla landsting måste spara pengar tyvärr. Man kan inte bara knalla in på en mödravårdscentral och säga, tjena, jag är skraj för att föda, jag ska ha snitt...


De jag känner som har fått planerade snitt har i princip bara knallat in och sagt att de vägrar föda...Ingen kurator, ingen specialbarnmorska, ingen terapi eller samtal what so ever. Ja, jag tycker också det är märkligt. Trodde inte det var så enkelt.

Det beror nog lite på kommun och kommun och från barnmorska till barnmorska!
 
Sv: Amma eller dö!!!

Kan även tala om att morsan klankar ner på alla som inte föder vaginalt. :angel:

Så det jämnar ju ut sig.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Jo du har rätt i att det är bra att bearbeta sånt.Själv bearbetar jag det dagligen genom att bara ta mig på affären å köpa mat eller tävla tex, att jag ens tar mig igenom en tävling är jag ganska stolt över.
Sedan försöker jag att gå utbildningar även om det inte är 100%säkert att jag orkar jobba med det.

Har varit sjukskriven till å från men nu vägrar läkaren sjukskriva mig å för att få pengar(3000kr för heltid) så måste jag göra ngt.Men det är klart att när jag får anfallen så kan jag inte göra ngt utan är bara hemma å då får mina föräldrar försörja mej.
 
Sv: Amma eller dö!!!

Xeline skrev:
Jamen det är skillnad på beslut som är fattade på faktagrunder och såna som är fattade på rent nonsens-grunder.
Men ingen av oss har ju fattat beslut på nonsens-grunder. :smirk:

Xeline skrev:
Men att påstå att snitt är säkrare är bullshit. Eller att det är bättre för barnet att INTE ammas.
Jag sade att jag hellre tar riskerna med snitt än lever med konsekvenserna av en vaginal födsel. Inte att snitt var säkrare. Jag har heller inte påstått att det är bättre för barn att inte ammas. Däremot har jag sagt att ett barn med all säkerhet känner av om modern lider av amningen och det kan ju barnet inte må bra av.
Det är en jävla skillnad.

Xeline skrev:
De flesta VILL kunna amma sina barn, men för vissa funkar det inte och de barnen överlever iallra högsta grad.
Men jag vill inte och mina barn kommer nog att växa upp till trevliga och skötsamma medborgare ändå.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Här kommer min underbara förlossning som jag mer än gärna delger mig av for en positiv bild av hur det kan vara! Orkar dock inte fixa...
Svar
8
· Visningar
2 541
Senast: paradiset
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp