H
Hannahbal
Jag behöver lite hjälp…
Jag har ridit på två ridskolor med uppehåll på ca 1 år mellan bytet. I ridskoleuppehållet började jag också sköta om och rida två hästar på landet. Jag har nu slutat på ridskola igen. Jag klarar bara inte av det sättet att rida, i alla fall inte på de ridskolor som jag kan ta mig till och jag känner till.
I det lilla stallet på landet med två underbara hästar fick jag känna på den typ av hästliv jag verkligen vill ha! Jag älskar ju hästarna och allt vad de innebär, men ridskolorna är helt fel för mig. Jag är vädligt blyg och har svårt att komma in i gemenskapen och tillhöra det tuffa stallgänget som hör till. Jag hamnar alltid utanför, inte utfryst eller något, men jag tar helt enkelt inte någon plats alls. Jag står heller inte ut med att se hur hästarna på de stora innerstadsridskolorna mår och behandlas. Dessutom känns det inte som att ridlärarna jobbar på att utveckla oss, tror inte jag har lärt mig något nytt på ridskolan eller utvecklat någonting i min ridning på flera år. Hästhållning får man ju inte lära sig något av, vilket jag tycker är mycket synd då jag tycker att det är en otroligt stor del av hästlivet. Det jag kan om häst- och stallskötsel (utom det allra enklaste) har jag lärt mig på landet, och det har varit mycket värdefullt. Men jag känner mig fortfarande nervös och lite klumpig när jag håller på…
Jag saknar hästarna och ridningen ordentligt! En av hästarna på landet är borta nu, den andra försöker dom sälja. Jag pysslar och myser med honom när jag kan, men det blir inte alltför ofta. Ägarna och hästarna har varit så himla fantastiska mot mig, jag är väldigt tacksam! Men nu kommer dom jag snart inte vara kvar…
Nu vill jag börja pyssla/rida igen, men vad finns det för alternativ till ridskolor egentligen? Jag är inte särskilt bra på att rida, samma sak med skötseln. Jag vill utvecklas i båda delarna och vill gärna lära mig massa nya saker, jag tycker att jag är väldigt läraktig och har ett brinnande intresse. Vad finns det för alternativ?
Medryttare är jag inte tillräckligt duktig för, jag kan inte rida så att det tillför hästen något. Jag vill mysa i skogen och lära mig lite enkel dressyr i lugnt tempo, men det går inte riktigt ihop med medryttare eftersom jag nog inte är tillräckligt bra för att rida lektion för privattränare på privathäst, jag kan ju typ inte några rörelser och skolor, kan inte rida hästen i form och så. Mest rida i alla gångarter. En sådan medryttare vill ingen ha till sin häst, jag skulle antagligen inte vilja ha en sådan till min häst om jag ägde en. Dessutom är jag rätt ung, 15 år.
Hur ska jag lära mig mer, så jag kanske till slut blir bättre?
Känner mig så förtvivlad, jag saknar hästarna!
Jag har ridit på två ridskolor med uppehåll på ca 1 år mellan bytet. I ridskoleuppehållet började jag också sköta om och rida två hästar på landet. Jag har nu slutat på ridskola igen. Jag klarar bara inte av det sättet att rida, i alla fall inte på de ridskolor som jag kan ta mig till och jag känner till.
I det lilla stallet på landet med två underbara hästar fick jag känna på den typ av hästliv jag verkligen vill ha! Jag älskar ju hästarna och allt vad de innebär, men ridskolorna är helt fel för mig. Jag är vädligt blyg och har svårt att komma in i gemenskapen och tillhöra det tuffa stallgänget som hör till. Jag hamnar alltid utanför, inte utfryst eller något, men jag tar helt enkelt inte någon plats alls. Jag står heller inte ut med att se hur hästarna på de stora innerstadsridskolorna mår och behandlas. Dessutom känns det inte som att ridlärarna jobbar på att utveckla oss, tror inte jag har lärt mig något nytt på ridskolan eller utvecklat någonting i min ridning på flera år. Hästhållning får man ju inte lära sig något av, vilket jag tycker är mycket synd då jag tycker att det är en otroligt stor del av hästlivet. Det jag kan om häst- och stallskötsel (utom det allra enklaste) har jag lärt mig på landet, och det har varit mycket värdefullt. Men jag känner mig fortfarande nervös och lite klumpig när jag håller på…
Jag saknar hästarna och ridningen ordentligt! En av hästarna på landet är borta nu, den andra försöker dom sälja. Jag pysslar och myser med honom när jag kan, men det blir inte alltför ofta. Ägarna och hästarna har varit så himla fantastiska mot mig, jag är väldigt tacksam! Men nu kommer dom jag snart inte vara kvar…
Nu vill jag börja pyssla/rida igen, men vad finns det för alternativ till ridskolor egentligen? Jag är inte särskilt bra på att rida, samma sak med skötseln. Jag vill utvecklas i båda delarna och vill gärna lära mig massa nya saker, jag tycker att jag är väldigt läraktig och har ett brinnande intresse. Vad finns det för alternativ?
Medryttare är jag inte tillräckligt duktig för, jag kan inte rida så att det tillför hästen något. Jag vill mysa i skogen och lära mig lite enkel dressyr i lugnt tempo, men det går inte riktigt ihop med medryttare eftersom jag nog inte är tillräckligt bra för att rida lektion för privattränare på privathäst, jag kan ju typ inte några rörelser och skolor, kan inte rida hästen i form och så. Mest rida i alla gångarter. En sådan medryttare vill ingen ha till sin häst, jag skulle antagligen inte vilja ha en sådan till min häst om jag ägde en. Dessutom är jag rätt ung, 15 år.
Hur ska jag lära mig mer, så jag kanske till slut blir bättre?
Känner mig så förtvivlad, jag saknar hästarna!