Allt är kaos

Först så vill jag säga förlåt om det här är snurrigt och så. Men jag kan typ inte tänka normalt och tappar bort mig hela tiden och det är sååå mycket tankar åt olika håll. Och är jätte jätte trött. Så kanske inte blir så tydligt men försöker mitt bästa! Men iallafall så jag fattar inte varför det är såhär. Igår när jag hade pratat med hon läkaren eller vad hon är så var jag sååå mottiverad till att kämpa mot monstret! Och först så gick det ändå ganska bra med mellanmål och lunch och sen var det som det bara tog stopp HELT. Så även fast jag verkligen försökte tänka på ponnysarna så nej det GÅR inte! Så först blev det massa bråk och sånt och sen har jag typ inte orkat säga emot till verken monstret ELLER dom på sjukhuset eller nån. Det är som att jag har slut på allt slut på ilska slut på tårar slut på alla känslor liksom. Och har nästan inte sovit på hela natten heller så säkert därför också som jag mår så konstigt idag. Fast ändå är jag sååå trött som att jag är på väg att somna hela tiden men ändå kan jag inte sova. Så nu har dom börjat prata om att jag måste ha sond om jag inte äter nu. Men det är som jag inte ens bryr mig om det heller. Så liksom jag vet att det är monstret som bestämmer nu. Och vet att jag behöver äta för att få åka hem och sen rida och så men ändå så känns det så omöjligt och hopplöst så vill inte ens försöka. Som att jag inte orkar bry mig om nånting mera. Men fattar inte varför det är såhär nu för igår var jag ju så mottiverad och nu är allt det borta. Och fattar inte hur det blev såhär nu för känns som nyss jag var hemma och i stallet och det var som vanligt. Och nu helt plötsligt så är jag inlagd och det verkar som jag ska ha sond och nu verkar dom mest inställda på att jag måste bli inlagd på bup sen och inte får åka hem. Fattar inte för det är ABSOLUT inte likt mig. Och även att jag har sett båda mina föräldrar gråta idag pågrund av mig och ja jag känner mig hemsk för det men ändå så vill eller kan jag inte ens försöka. Så ja vet inte vad man kan säga men det verkar som jag från några dagar sen så helt plötsligt är det jätte akut och blir sond och sen kanske bup. Och vet att det här låter väldigt dåligt och man ska inte säga sånt men det är typ som jag nästan hoppas och väntar på att hjärtat ska stanna eller nåt så jag bara slipper allt dethär. För orkar inte vara sjuk eller vad man ska kalla det OCH orkar inte gå mot det heller. Och det är sååå långt innan jag kanske får rida så känns som det ALDRIG kommer hända plus att jag kommer känna mig så tung då och otränad så känns elakt om jag rider då. Och jag gör så mina föräldrar är ledsna och iallafall vissa av dom på sjukhuset verkar väldigt trött på mig. Så dom vill väl bara att jag ska ha sond så dom kan ge mig massa sånt så jag går upp i vikt och att hjärtat blir bättre och sånt så dom kan slippa mig här sen. Och ja jag fattar ju att dom vill det för fattar ju att jag är jobbig men om dom bara skulle låta mig vara ifred så skulle dom inte heller behöva massa krångel med mig. Ja det är väl hur det är nu. Så ifall nån har nåt tips eller nån fråga eller vad som helst så får ni gärna skriva. Och IFALL nån vet hur det är att ha sond eller vara inlagd på bup så skulle det vara super snällt om ni berättade lite om det!

 

[Sryoqwe]

Jag tror inte att de bara vill att du ska bli bra för att de tycker att du är jobbig, de borde förstå att det tar tid och hör till sjukdomen. Det är inte du som är jobbig, du har en jobbig sjukdom som påverkar dig

 

[EmmaBovary]

Stackare, det låter som du har det fruktansvärt jobbigt! Gällande biten med att du känner att allt är lite snurrigt och tappar bort dig i tanken, så blir det lätt så när man är undernärd och kroppen inte orkar med. Sedan tar såklart kriget som pågår mellan dig och monstret massa energi också. Och det här med att dina föräldrar är ledsna, du har ju också varit ledsen när din ponny varit skadad? Och inte har du väl tyckt att det var ponnyns fel att den varit skadad? Det är såklart en jobbig situation för er alla, och det är också vanligt att känna som du känner, dåligt samvete. Men det betyder inte att du borde ha det.

 

[LiviaFilippa]

Stackare, det låter som du har det fruktansvärt jobbigt! Gällande biten med att du känner att allt är lite snurrigt och tappar bort dig i tanken, så blir det lätt så när man är undernärd och kroppen inte orkar med. Sedan tar såklart kriget som pågår mellan dig och monstret massa energi också. Och det här med att dina föräldrar är ledsna, du har ju också varit ledsen när din ponny varit skadad? Och inte har du väl tyckt att det var ponnyns fel att den varit skadad? Det är såklart en jobbig situation för er alla, och det är också vanligt att känna som du känner, dåligt samvete. Men det betyder inte att du borde ha det.

Nej såklart att det inte är ponnyns fel! Men det är skillnad för hon har ju inte gjort saker som hon vet att hon inte ska. Eller ja hon är lite busig ibland att gå med men inget annat! Så går inte att jämföra så tycker jag. Plus också så hon gör ju inte elaka saker mot mig med flit och säger jätte dumma saker som jag har gjort mot mamma och pappa.

 

[Shaggy]

Nej såklart att det inte är ponnyns fel! Men det är skillnad för hon har ju inte gjort saker som hon vet att hon inte ska. Eller ja hon är lite busig ibland att gå med men inget annat! Så går inte att jämföra så tycker jag. Plus också så hon gör ju inte elaka saker mot mig med flit och säger jätte dumma saker som jag har gjort mot mamma och pappa.

Snälla sluta döma dig själv så hårt. Du är sjuk inte dum eller elak

 

[Sryoqwe]

Nej såklart att det inte är ponnyns fel! Men det är skillnad för hon har ju inte gjort saker som hon vet att hon inte ska. Eller ja hon är lite busig ibland att gå med men inget annat! Så går inte att jämföra så tycker jag. Plus också så hon gör ju inte elaka saker mot mig med flit och säger jätte dumma saker som jag har gjort mot mamma och pappa.

Men inte blir du väl arg på ponnyn om hon skulle studsa lite vid en promenad pga överskottsenergi? Det är ju inte med flit. Du säger ju inte heller elaka saker till dina föräldrar med flit, utan ditt monster har väldigt starka åsikter som du inte alltid klarar av att hantera. Då säger monstret saker även till dina föräldrar. Så bli inte arg på dig själv för det!

 

[Ullmerkott]

Det är sjukdomen som är jobbig, inte du som person! Och det är inte konstigt att du är trött och inte orkar vara på bra humör när du inte får i dig näring, inte kan sova och dessutom har ett monster att slåss mot. Hoppas det vänder för dig snart!

 

[Cherarriduracell]

Jag tror dina föräldrar är ledsna för att de är så oroliga för dig och rädda för att din kropp ska må sämre. Jag tror inte att de är ledsna för att de är besvikna utan av oro. Sjukhuspersonalen har valt sina yrken för att de vill hjälpa personer som inte mår bra, verkar de trötta är det nog mest för att det är semestertider så det brukar kunna vara lite underbemannat och därför en överlag tyngre arbetsbörda. Du gör ju ditt bästa just nu med att bli frisk och det är helt naturligt att det går bra och är framsteg en dag, för att bli bakslag en annan dag. Jag förstår att det är väldigt frustrerande när allt man vill är att må bra och ha det som vanligt. Fortsätt jobba på och tillåt dig själv att vila när du är trött. Du vill ju bli frisk och må bra och det är det viktigaste, så du orkar behålla den gnistan i den här tuffa kampen

 

[LiviaFilippa]

Snälla sluta döma dig själv så hårt. Du är sjuk inte dum eller elak

Fast jag blir ju dum och elak av det iallafall. Vet att man säger att man inte rår för det och sånt men känns iallafall som mitt fel och att jag borde kunna bara skärpa mig för jag har ändå typ låtit det bli såhär.

 

[LiviaFilippa]

Men inte blir du väl arg på ponnyn om hon skulle studsa lite vid en promenad pga överskottsenergi? Det är ju inte med flit. Du säger ju inte heller elaka saker till dina föräldrar med flit, utan ditt monster har väldigt starka åsikter som du inte alltid klarar av att hantera. Då säger monstret saker även till dina föräldrar. Så bli inte arg på dig själv för det!

Nej det blir jag inte. Men tycker inte man kan jämföra så riktigt för hon vet ju inte varför hon inte ska visa så. Men jag VET vad jag ska göra och varför OCH jag vet att jag är dum och ÄNDÅ så är jag det. Så det är ju inte samma sak.

 

[LiviaFilippa]

Det är sjukdomen som är jobbig, inte du som person! Och det är inte konstigt att du är trött och inte orkar vara på bra humör när du inte får i dig näring, inte kan sova och dessutom har ett monster att slåss mot. Hoppas det vänder för dig snart!

Tack Men ja egentligen så har det ju bara blivit sämre både att jag slutade helt äta och inte får sova ifred så EGENTLIGEN var det bättre att vara hemma. Men vet att dom mest kollar på hjärtat nu men ändå.

 

[Sryoqwe]

Nej det blir jag inte. Men tycker inte man kan jämföra så riktigt för hon vet ju inte varför hon inte ska visa så. Men jag VET vad jag ska göra och varför OCH jag vet att jag är dum och ÄNDÅ så är jag det. Så det är ju inte samma sak.

Fast nu är det inte du som aktivt säger elaka saker/ inte gör som du egentligen vill utan det är monstret. Du har ju märkt att monstret säger saker till dig och lurar dig till att tro att du ska/vill göra på ett visst sätt. Nu får det dig att göra saker som du egentligen inte vill men inte orkar kämpa emot. Och det är helt okej att inte orka kämpa konstant.

Det är som sagts innan inte du som är jobbig eller dum på något vis, bara ditt monster!

 

[LiviaFilippa]

Jag tror dina föräldrar är ledsna för att de är så oroliga för dig och rädda för att din kropp ska må sämre. Jag tror inte att de är ledsna för att de är besvikna utan av oro. Sjukhuspersonalen har valt sina yrken för att de vill hjälpa personer som inte mår bra, verkar de trötta är det nog mest för att det är semestertider så det brukar kunna vara lite underbemannat och därför en överlag tyngre arbetsbörda. Du gör ju ditt bästa just nu med att bli frisk och det är helt naturligt att det går bra och är framsteg en dag, för att bli bakslag en annan dag. Jag förstår att det är väldigt frustrerande när allt man vill är att må bra och ha det som vanligt. Fortsätt jobba på och tillåt dig själv att vila när du är trött. Du vill ju bli frisk och må bra och det är det viktigaste, så du orkar behålla den gnistan i den här tuffa kampen

Fast vissa verkar inte vilja hjälpa mig iallafall. Såklart dom inte säger det rakt ut men man märker ändå att dom är irriterade och så. Alla är ju inte så men vissa. Men sen så det att jag gör mitt bästa med att bli frisk så det är ju inte riktigt så. Utan det är typ tvärtom som att jag försöker bli mera sjuk. Inte att jag TÄNKER så alltså men det blir ju så av hur jag gör och så. Som nu känns det inte som jag bryr mig om jag blir frisk eller inte för känns ändå som det aldrig kommer hända.

 

[LiviaFilippa]

Fast nu är det inte du som aktivt säger elaka saker/ inte gör som du egentligen vill utan det är monstret. Du har ju märkt att monstret säger saker till dig och lurar dig till att tro att du ska/vill göra på ett visst sätt. Nu får det dig att göra saker som du egentligen inte vill men inte orkar kämpa emot. Och det är helt okej att inte orka kämpa konstant.

Det är som sagts innan inte du som är jobbig eller dum på något vis, bara ditt monster!

Ja men sen blir jag också såhär att hur vet jag EGENTLIGEN att det är dom på sjukhuset jag ska lyssna på och inte monstret? För om man tänker att när monstret fick bestämma ifred så kunde jag iallafall vara hemma och i stallet när jag ville förutom sista tiden jag var hemma. Men innan det så var det egentligen bättre när monstret bestämde i smyg än det är nu. Så jag nästan vill ha tillbaka det som det var innan på ett sätt men det kommer ju inte gå så egentligen onödigt att tänka på.

 

[Cherarriduracell]

Fast vissa verkar inte vilja hjälpa mig iallafall. Såklart dom inte säger det rakt ut men man märker ändå att dom är irriterade och så. Alla är ju inte så men vissa. Men sen så det att jag gör mitt bästa med att bli frisk så det är ju inte riktigt så. Utan det är typ tvärtom som att jag försöker bli mera sjuk. Inte att jag TÄNKER så alltså men det blir ju så av hur jag gör och så. Som nu känns det inte som jag bryr mig om jag blir frisk eller inte för känns ändå som det aldrig kommer hända.

Det finns alltid folk som är bättre och sämre på sina jobb och så har alla bättre och sämre dagar. De är där för att se till patienternas vårdbehov och du är där för att bli frisk.

Du försöker ju visst bli frisk, det är bara så att ditt anorexiamonster är starkt i perioder. Det påverkar dig till att stå emot behandling, sånt du egentligen vet är nödvändigt för att bli bättre så du kan åka hem utan risk för livet. Du jobbar ditt absolut bästa mot ett väldigt starkt monster. Både personalen och dina föräldrar hejar på dig och vi på buke också.

 

[Shaggy]

Fast jag blir ju dum och elak av det iallafall. Vet att man säger att man inte rår för det och sånt men känns iallafall som mitt fel och att jag borde kunna bara skärpa mig för jag har ändå typ låtit det bli såhär.

Okej om vi säger såhär istället. Om din bästa vän kommit till dig och berättat det som du berättat för oss skulle du då säga "men skärp till dig"?

 

[LiviaFilippa]

Det finns alltid folk som är bättre och sämre på sina jobb och så har alla bättre och sämre dagar. De är där för att se till patienternas vårdbehov och du är där för att bli frisk.

Du försöker ju visst bli frisk, det är bara så att ditt anorexiamonster är starkt i perioder. Det påverkar dig till att stå emot behandling, sånt du egentligen vet är nödvändigt för att bli bättre så du kan åka hem utan risk för livet. Du jobbar ditt absolut bästa mot ett väldigt starkt monster. Både personalen och dina föräldrar hejar på dig och vi på buke också.

Fast jag har typ låtit monstret rymma och växa så det har tagit över. Eller inte LÅTIT men ändå att jag inte har märkt det förräns jag blev jätte sjuk. OCH att jag ändrar mig hela tiden om jag vill bli frisk eller inte liksom. Men ja såklart TACK till ALLA som skriver peppande saker och så Kanske inte verkar så men är sååå tacksam för det!

 

[LiviaFilippa]

Okej om vi säger såhär istället. Om din bästa vän kommit till dig och berättat det som du berättat för oss skulle du då säga "men skärp till dig"?

Nej det skulle jag inte men ifall jag inte hade vart med om dethär nu själv så hade jag nog tyckt att det var lite konstigt ifall man blev SÅ sjuk som jag tydligen räknas som och att man inte märkte det fast man har haft anorexi förr. Och skulle nog tycka att det var bättre att iallafall försöka äta än få sond och att dom kanske bestämmer om bup. Så inte att jag skulle tycka det är att skärpa sig bara men skulle nog inte verka som den försökte så mycket bli frisk heller.

 

[tuaphua]

Nej det skulle jag inte men ifall jag inte hade vart med om dethär nu själv så hade jag nog tyckt att det var lite konstigt ifall man blev SÅ sjuk som jag tydligen räknas som och att man inte märkte det fast man har haft anorexi förr. Och skulle nog tycka att det var bättre att iallafall försöka äta än få sond och att dom kanske bestämmer om bup. Så inte att jag skulle tycka det är att skärpa sig bara men skulle nog inte verka som den försökte så mycket bli frisk heller.

Fast är man sjuk förmår man inte alltid vissa saker. Du skulle ju inte bli arg på en person som är förlamad för att den inte går.
Att gå gör ju de flesta. Precis som att äta. Men är man riktigt sjuk kan man ibland inte göra saker.
Med anorexi finns ju som tur är hjälp att få. Och man kan bli frisk. Men det kan ta lite tid. Och det kan kännas värre ett tag innan det blir bättre.
Du fixar det här!
Men du kommer få bakslag och jag fattar helt att allt känns nattsvart nu.