Alkohol

[Voeux]

Intressant att du upplever att du mår så bra nu när du nyligen slutar.
En månad är ju ganska lång tid dessutom.
Jag upplever snarare tvärtom on jag försöker hålla igen längre perioder. Mer lättretlig osv

Jag vet en gång jag skulle ha vit månad, blev extremt ettrig och lättretlig. Jag tänker att det är abstinensen?

Blir likadan när jag försöker sluta snusa

Om det vore så, så hade jag sett ännu större anledning till att sluta

 

[Alexandra_W]

Jag tycker inte om vin eller öl. Så jag slutade i princip att dricka strax efter 20. När festa inte var roligt gör festandets skull.

Kan dricka cider ibland vid after work osv, men kan lika gärna dricka cola eller alkoholfri drink. Dricker kanske två gånger per år.

Skull inte påverka minsta att sluta helt. Men så vande jag mig aldrig vid måltidsdrickande eller socialt drickande av typen dela på en flaska vin.

Och dricker man söt fjortiscider (jag ogillar spritsmak) kan man lika gärna dricka läsk rent smakligt.

 

[karamelldrottningen]

Om det vore så, så hade jag sett ännu större anledning till att sluta

Men det gör det också svårare.
Sömnen tex. Ibland måste jag ta minst ett glas vin annars är det omöjligt att somna.
Har iofs fått mer ordning på sömnen nu än tidigare. Men ändå.

 

[Voeux]

Men det gör det också svårare.
Sömnen tex. Ibland måste jag ta minst ett glas vin annars är det omöjligt att somna.
Har iofs fått mer ordning på sömnen nu än tidigare. Men ändå.

Svårare definitivt!

 

[Badger]

Jag känner egentligen inte större behov av att jag måste förklara mig, jag tror ingen (i min närmsta krets) skulle ifrågasätta. Jag är mest nyfiken på hur det tagits emot. Alkoholkulturen är ju som sagt väldigt stark och folk reagerar olika på när någon avviker från normen. Jag tänker att det mest har med dem själva att göra och deras egen relation till alkohol och normer. Som sagt, en del kan ju reagera väldigt positivt också. Men det intresserar mig lite, folks reaktioner!

Mmm folk har ju alltid massa åsikter om vad andra människor gör, även om helt ointressanta grejor. Sedan reagerar kanske olika människor på olika saker.

Så reaktioner får man ju även om man säger att man inte äter godis eller bara tar en kaka eller inte dricker kaffe eller osv.

Men just kakorna och alkoholen och köttet är nog känsligare för vissa och kan ge mer reaktioner från kaffegubbochtanterna vid fikat på jobbet och grabbtjejjäget i baren antar jag. Antagligen kanske pga en oro för att man hamnat bredvid någon som kommer prata moral och kritisera ens egna val? (för vem har inte råkat ut för det och det är så tråkigt.). Så där verkar folk kunna bli riktigt jobbiga om man gör annorlunda än de gör och än man brukar göra.

Sedan är ju folk ofta så uttråkade att de kan diskutera om kaffet ska vara slätt eller med varm eller kall mjölk, som hälls i först eller sist, om brödet ska bredas på ena eller andra sidan och om sylten eller grädden ska vara överst på mandelmusslorna (mina egna favvisar)

 

[Voeux]

Men just kakorna och alkoholen är nog känsligare för vissa och kan ge mer reaktioner från kaffegubbochtanterna vid fikat på jobbet och grabbtjejjäget i baren antar jag. Antagligen kanske pga en oro för att man hamnat bredvid någon som kommer prata moral?

Sannolikt. Eller i tysthet döma en.

Men överlag har ju de flesta en tendens att vända spegeln mot sig själva så fort saker och ting kommer på tal. Exempelvis arbetar min mamma med träning, hon är verksamhetschef på ett träningscenter samt PT. En såndär fråga som ofta kommer upp: "Vad jobbar du med?" och när hon svarar följs det ofta av försvarstal kring varför de inte tränar oftare själva, eller att de vill men inte hinner med osv. Vilket hon givetvis lägger absolut noll värdering i, huruvida personen framför henne tränar eller inte. Helt ointressant. Upplevde samma sak när jag var vegetarian (som jag skrev om tidigare i tråden), att det alltid ledde till försvarstal trots att jag ger blanka fan i vad andra äter.

Både för sin egen och för andras skull så tror jag vi människor generellt skulle göra oss en tjänst om vi lärde oss att skilja på jag och du. Att inse att det som känns rätt för dig kanske inte känns rätt för mig, och tvärtom, skulle ju ta bort en stor del av pressen vi sätter på oss själva.

 

[Badger]

Sannolikt. Eller i tysthet döma en.

Men överlag har ju de flesta en tendens att vända spegeln mot sig själva så fort saker och ting kommer på tal. Exempelvis arbetar min mamma med träning, hon är verksamhetschef på ett träningscenter samt PT. En såndär fråga som ofta kommer upp: "Vad jobbar du med?" och när hon svarar följs det ofta av försvarstal kring varför de inte tränar oftare själva, eller att de vill men inte hinner med osv. Vilket hon givetvis lägger absolut noll värdering i, huruvida personen framför henne tränar eller inte. Helt ointressant. Upplevde samma sak när jag var vegetarian (som jag skrev om tidigare i tråden), att det alltid ledde till försvarstal trots att jag ger blanka fan i vad andra äter.

Både för sin egen och för andras skull så tror jag vi människor generellt skulle göra oss en tjänst om vi lärde oss att skilja på jag och du. Att inse att det som känns rätt för dig kanske inte känns rätt för mig, och tvärtom, skulle ju ta bort en stor del av pressen vi sätter på oss själva.

Haha jo verkligen.

Känner igen det där med känslan av att vara lite påkommen när man stöter på någon som verkligen tränar och man själv hade ambitioner om att man borde gjort det i veckan. Kanske vi fungerar lite så till mans och man får försöka tänka innan man kläcker ur sig. (även om de värsta grodorna ibland hoppar ur munnen just när man tänkt.)

 

[Alexandra_W]

Som yngre fick jag många kommentarer ang inte dricka alkohol. Efter 30 i princip noll kommentarer. Ingen höjer ens på ögonbrynen utan bara "jaha"

Vi hade vinlotteri på nya jobbet. De frågade om jag inte ville vara med. Jag sa att jag inte dricker och reaktionen blev "ah okej".

 

[Voeux]

Haha jo verkligen.

Känner igen det där med känslan av att vara lite påkommen när man stöter på någon som verkligen tränar och man själv hade ambitioner om att man borde gjort det i veckan. Kanske vi fungerar lite så till mans och man får försöka tänka innan man kläcker ur sig. (även om de värsta grodorna ibland hoppar ur munnen just när man tänkt.)

Ja precis! Det är väl lite så, det man själv tänker mycket på hoppar ur munnen på en. Jag har en kollega som inte kan sluta tjöta om alla förbaskade hälsokurer och dieter hon går på. Eller ja, jag har tre sådana kolleor när jag tänker efter faktiskt.

- Ska vi gå och köpa lunch?
- Ja, jag tänkte gå till salladsstället. Jag har blivit så tjock på sistone så jag måste försöka hålla mig till något lätt nu.

- Hur är det att jobba hemma?
- Bra! Jag dricker nästan inget kaffe alls och min tandläkare säger att mina tänder ser mycket bättre ut.

- Jag drack ett nytt vin i helgen, jättegott var det.
- Åh, jag går ju på diet nu men så fort den är över så längtar jag verkligen efter att dricka vin.

- Jag tänkte hämta en kopp kaffe, ska du med?
- Nej, jag ska inte dricka så mycket kaffe. Det är inte bra för kroppen.

osv osv osv. Man bah.. ett "Ja!", "Nej tack" eller "Jaha!" hade räckt fint Nu blir det OT men ja, folk kan generellt försöka hålla tillbaks en del grodor..

 

[Andromedae]

Jag mår väldigt dåligt psykiskt efter att jag druckit alkohol, så jag dricker ytterst sällan. Är inte värt den känslomässiga baksmällan.

 

[em-pirre]

Ja precis! Det är väl lite så, det man själv tänker mycket på hoppar ur munnen på en. Jag har en kollega som inte kan sluta tjöta om alla förbaskade hälsokurer och dieter hon går på. Eller ja, jag har tre sådana kolleor när jag tänker efter faktiskt.

- Ska vi gå och köpa lunch?
- Ja, jag tänkte gå till salladsstället. Jag har blivit så tjock på sistone så jag måste försöka hålla mig till något lätt nu.

- Hur är det att jobba hemma?
- Bra! Jag dricker nästan inget kaffe alls och min tandläkare säger att mina tänder ser mycket bättre ut.

- Jag drack ett nytt vin i helgen, jättegott var det.
- Åh, jag går ju på diet nu men så fort den är över så längtar jag verkligen efter att dricka vin.

- Jag tänkte hämta en kopp kaffe, ska du med?
- Nej, jag ska inte dricka så mycket kaffe. Det är inte bra för kroppen.

osv osv osv. Man bah.. ett "Ja!", "Nej tack" eller "Jaha!" hade räckt fint Nu blir det OT men ja, folk kan generellt försöka hålla tillbaks en del grodor..

Jag hade aldrig orkat jobba eller umgås i
såna kretsar. Det låter ju helt galet!

Senast någon kommenterat något om att dricka/inte dricka var kanske i högstadieåldern.

 

[Voeux]

Jag hade aldrig orkat jobba eller umgås i
såna kretsar. Det låter ju helt galet!

Senast någon kommenterat något om att dricka/inte dricka var kanske i högstadieåldern.

Byter jobb i augusti

 

[tuaphua]

Jag har för mig att jag berättade om detta i höstas, men nu hittar jag inte tråden. Hur som helst så började jag under hösten att få hjärtklappningar under natten när jag druckit alkohol. Det är väl dock väldigt vanligt om man druckit sig full, men i dessa fall kunde det handla om två glas vin. Jag tränade mycket under hösten, mer än vanligt, och jag misstänkte att det kunde bero på det. Att kroppen helt enkelt inte har tillräckligt med energi kvar att hantera alkoholen på ett bra sätt. Nu tror jag min misstanke är bekräftad. Under december tränade jag nästan inte alls och det var inga problem att dricka alkohol. Nu när vanorna är på plats igen så är problematiken tillbaks. Igår kväll drack jag 3 glas vin på en middag och vaknade av att hjärtat rusade. Genom min sportklocka kan jag också se att den gett utslaget ”stress” under natten.

Så nu känner jag mig lite uppgiven. Träning är bland det viktigaste och roligaste i livet för mig. Annars är det mycket middagar, fester, vinluncher. Bubbel och babbel med tjejkompisarna. Sena kvällar och djupa samtal med svärmor över det sista glaset vin. Givetvis kan jag delta på allt sådant utan att dricka alkohol, det är nog mest att tanken på det just nu känns lite ovan. Sen kommer jag inte stå på en klubb kl. 5 på morgonen nykter, det är ju inte så roligt, så vissa saker skulle bli annorlunda utan alkohol.

Hur är er relation till alkohol? Hade ert liv sett likadant ut utan det, eller hade något blivit annorlunda? Hur hade det känts för er att sluta dricka alkohol helt? Jag vet att det ”rätta” svaret är att inget skulle bli annorlunda och allt skulle bli bättre, typ, men verkligheten kanske inte alltid ser ut så.

Jag tycker det kan vara trevligt att dricka vin/bubbel etc och umgås. Jag behöver inte dricka alkohol men kan tycka det är gott och dricker om jag känner för det. Det kan bli flera månader utan och flera ggr i veckan tex på semester.
Men det blir inga jättemängder.

När jag var yngre och festade mer drack jag oftare och mer. Men kunde även då gå ut nykter.

Jag har vänner/bekanta/släkt som gärna dricker och dito som inte gör det.
Jag tycker inte inte det rör mig varför folk väljer vad de nu gör.
Men de som pratat om det ger olika anledningar tex träning, jobb, tycker en om smak, ogillar berusningskänslan, haft osunt förhållande till alkohol, medecinering, ta hand om djur, köra bil etc.
Har inte upplevt att de, eller jag om jag inte dricker, måste frågas ut ang orsak.
Det var väl mer så när man var yngre etc.
Visst finns det väl enstaka som reagerar. Men jag vet inte om det i mina kretsar bara är rätt oladdat med andras alkoholkonsumtion(om den inte är osund).

 

[Problematisk]

Utan att ha läst alla 8 sidor svarar jag på trådstarten Vilket kanske är HELT irrelevant nu, ber om ursäkt om så är fallet

Men jag dricker inte alls alkohol längre. Eller, ja, max någon gång per år kan jag dricka en låg-procentig cider eller öl.
Som lite yngre drack jag gärna, inte jätteofta men ofta mycket när jag väl drack. Jag tyckte det var kul att festa med kompisar men det ledde ofta till dåligheter. När det var mer regel än undantag att något hade gått fel (för mig eller nån i kompisgänget) pga alkohol började jag avstå allt oftare. Nu blev det så att de flesta vännerna försvann i takt med att alkoholen försvann ur mitt liv, men det säger väl mer om hur vänskapen egentligen var uppbyggd. Så Ja, för mig blev livet ganska annorlunda utan alkohol, men egentligen på det stora hela till det bättre.

Nu för tiden är det inget jag tänker så mycket på. Ett tag när jag stod i ett stall där man gärna och ofta hade "stallfester" blev jag sedd som tråkig som inte drack, men det kan jag leva med. De flesta reagerar inte nämnvärt när de får reda på det. Jag upplever också att jag blivit tryggare i mig själv, jag vågar lite mer utan alkohol nu som jag bara vågade med alkohol förr. Men om det är pga att jag "blivit tvungen att våga" när jag inte kunnat ta stöd av alkoholen, eller om det är pga att jag blivit äldre, är svårt att säga.

Största bonusen är att jag vet att jag ALLTID kan ta bilen!

Lägger till att jag inte har några åsikter om folk som dricker, så länge det inte går överstyr. Har dock haft missbruk på väldigt nära håll som liten så min gräns för "överstyr" är kanske något lägre än många som inte levt nära missbruk.

 

[SiZo]

@Voeux
Jag funderar lite på det du skriver om att du inte kan dricka bara ett glas vin för att du sedan inte kan tacka nej och blir sugen på mer. I mina öron så låter det absolut som att man kanske har en lite problematisk relation till alkohol då. Jag menar absolut inte att det handlar om någon form av beroende eller att du skulle konsumera för mycket. En problematisk relation kan man ha helt oavsett mängd och frekvens. Om jag var du så hade jag nog funderat lite på varför jag kände att jag var tvungen att dricka mer om jag började dricka?

Min partner hade en problematisk relation till alkohol ett tag. Vi drack absolut inte ofta, kanske var 4e månad eller nåt sånt, men när han väl drack så blev han arg, otrevlig och grälsjuk. Helt annat problem än vad du har alltså. Efter andra gången så sa jag till honom att det fick vara nog, tills han löste sitt issue så ville jag inte vara med om han skulle dricka. Så han drack inte på 1,5 år och gissningsvis så har han jobbat på vad det nu var som bubblade upp till ytan, för nu kan han dricka och blir aldrig arg eller otrevlig längre.


Nu har du ju slutat dricka alkohol, men jag tänker att du kanske börjar igen någon gång, och då kan det kanske vara bra att ha i bakhuvudet. Framförallt inlägget där du oroade dig för om du kanske hade sagt något konstigt som du inte kom ihåg osv gjorde att jag reagerade, så ska det ju inte behöva vara bara för att man har varit ute.

Det är viktigt att tänka på att alla bryter ner alkohol olika fort. Om ett vinglas är tillräckligt för att du ska tappa kontrollen så kanske du skulle beställa typ ett halvt shotglas med vin istället och sippa försiktigt på när du väl dricker?

Alla är vi olika och det är ok. Jag dricker nästan aldrig, mitt "problem" är helt tvärtemot ditt, jag måste dricka mängder för att bli påverkad. Så ska jag gå ut och dricka så blir det så hiskeligt dyrt om jag vill känna något att det inte är värt det istället.

 

[Bison]

Jag drack för första gången på ett år i helgen. Inga stora mängder, ett glas vin, en drink och en cider på fredagen och ett glas vin och en shot på lördagen.
Igår kände jag mig sjuk Inte bakis utan sjuk sjuk. Hade ändå sovit ordentligt hela helgen men det hjälpte tydligen inte.

Idag mår jag utmärkt igen som tur är.
Känner mig dock inte sugen på att dricka igen inom någon snar framtid. Har gått på aw och trevliga sammankomster med vänner under året utan att dricka alkohol eller fått frågor om det.
Gillar att kunna köra när jag vill och inte känna mig bakis dagen efter.

 

[tanten]

Alla är vi olika och det är ok. Jag dricker nästan aldrig, mitt "problem" är helt tvärtemot ditt, jag måste dricka mängder för att bli påverkad. Så ska jag gå ut och dricka så blir det så hiskeligt dyrt om jag vill känna något att det inte är värt det istället.

Kanske töntigt inlägg men....
Just det där att man vill känna av alkoholen är något som jag inte käns sedan ungdomsåren. Att vilja bli påverkad. Jag har funderat en del över varför jag ville det?
Mitt berusade jag är itne det minsta roligare än mitt nyktra. Snarare löjligare och enfaldigare. Jag är inget under av briljans när jag är påverkad.

Det återkommer i många trådar, det där med att vilja "festa" vilket alltså är liktydigt med att dricka rejält med alkohol. Alkoholen är ett medel för att nå beusningen.

För egen del är mitt bekymmer att jag är väldigt förtjust i smaken av alkohol. Jag gillar sprit! men jag absolut avskyr att bli påverkad numera. Tricky business

 

[Sonic76]

Jag dricker inte alkohol sen mitt självmordsförsök och mitt ex.
Är sugen ibland men vet att mina mediciner inte går ihop med alkohol.
Och inte mitt mående heller.
Folk tycker man är konstig men då får det vara så.

 

[SiZo]

Kanske töntigt inlägg men....
Just det där att man vill känna av alkoholen är något som jag inte käns sedan ungdomsåren. Att vilja bli påverkad. Jag har funderat en del över varför jag ville det?
Mitt berusade jag är itne det minsta roligare än mitt nyktra. Snarare löjligare och enfaldigare. Jag är inget under av briljans när jag är påverkad.

Det återkommer i många trådar, det där med att vilja "festa" vilket alltså är liktydigt med att dricka rejält med alkohol. Alkoholen är ett medel för att nå beusningen.

För egen del är mitt bekymmer att jag är väldigt förtjust i smaken av alkohol. Jag gillar sprit! men jag absolut avskyr att bli påverkad numera. Tricky business

Ja jag vet inte, folk verkar bli mer avslappnade och kunna ta kontakt med människor lättare och så. Den effekten skulle jag vilja komma åt, men då krävs det som sagt enorma mängder alkohol. Och så gott tycker jag inte att alkohol är att jag vill hiva i mig det.

Jag ändrar inte min personlighet ett dyft för att jag dricker. Jag är precis samma person oavsett, tråkigt att du uppfattar dig som löjligare och enfaldigare när du är onykter.

 

[Sryoqwe]

Nu för tiden är det inget jag tänker så mycket på. Ett tag när jag stod i ett stall där man gärna och ofta hade "stallfester" blev jag sedd som tråkig som inte drack, men det kan jag leva med.

Varför blanda ihop stall och alkohol över huvud taget?

Just det här med fester är en sån sak som gör att jag inte går i skolan fysiskt. Det här stökiga, oordningssamma och gärna med alkohol inblandat förstår jag inte vad som är så roligt och "häftigt". Jag vill inte ändra den åsikten, ser inget positivt med det. Den yngsta jag träffar är 23 (i stallet), och det är inget problem för mig.