I lördags 21.25 föddes en liten Alfred. 3505g, 51cm med mycket hår. Kan väl försöka sätta in en bild sen, vi måste bara göra klart dem.
En liten förlossningsrapport för de som så önskar men först av allt till er som ännu ej fött: NI KLARAR DET!
5 på lördag morgon gick vattnet, fick åka och visa upp mig då det var lite grumligt och i bilen startade milda värkar. Så spännande!
hade ganska jämna värkar men det var lugnt och vid 9 valde vi att åka hem en stund för att ev sova. Hann äta frukost men sova gick inte så bra för värkarna ökade i intensitet. Åkte tillbaka vid 11 och då var det rejäla värkar.
Klockan 13 var jag öppen 2cm, kl 15 var jag öppen 3cm (vilken besvikelse efter de värkarna...) och kl 16 var jag helt öppen. Hade bara tagit akupunktur och lustgas fram till 16-tiden då jag tyckte det gjorde rejält ont och började fråga efter ryggbedövning men då var jag ju helt öppen också! Bm tyckte att jag tagit värkarna så bra och att det värsta nu var över så jag valde bort bedövningen och därmed ett troligen längre förlossningsskede, de trodde detta skulle gå rätt fort nu.
Krystningsvärkarna var tyvärr rätt svaga och kom rätt sällan så jag fick värkstimulerande dropp. Det var trögt att pressa ut huvudet, bm tyckte att det kunde komma när som helst och det sa hon länge, det var trögare än väntat och lite oförtjänt kändes det som. Men det var så nära så nära hela tiden och varför det aldrig kom förstod ingen. Jag hann bli lite orolig för barnläkaren kom regelbundet och tittade på barnets kurva, det var jobbigt för barnet också nu. Men läkaren lugnade mig varje gång att allt var Ok och snart över.
De pratade om att det var en hårig bebis som skulle födas under Nobeldagen (fick jag löfte om, längre än så skulle förlossningen inte ta). 21.25 kom så hela pojken, när huvudet väl kom ut hängde resten med av bara farten. En varm och så lätt kropp lades på min mage. Han skrek inte men det var tydligen vanligt. Fick dock gå iväg med pappa och få lungorna sugna medan jag blev av med moderkaka och fick sys lite grann (sprack pyttelite och märkte det ej, att sys var inte hemskt heller).
Jag var helfokuserad hela förlossningen igenom, ville bara koncentrera mig själv och bad ibland sambon och personalen vara tysta så jag kunde koncentrera mig. Ingen skulle röra mig, stå för nära eller så, jag ville vara ifred i mitt fokuserande. En ganska skön känsla ändå att gå in i det så. Fick beröm av bm för att jag slappnade av så otroligt bra mellan värkarna och att jag följde min kropp så bra under värkarna. Tror det var mycket tack vare min koncentration. Bille INTE lyssna på musiken vi tagit med, bli masserad eller så.
Amningen har startat bra men mjölken har ej runnit till ordentligt än.
Alfred var ett namn som vi ej tänkt oss men dagen till ära och det kom till oss båda under förlossningen (pratet om Nobeldagen etc) så blir det nog så!
Nu är vi hemma och har fortfarande en mycket trött pojke. Kanske blir det vaket hela natten istället...
