Äga sitt boende?

Jomensåatteh... Såvida inget skiter sig nu skriver jag på papper på fredag :nailbiting:

e31.jpg

Grattis, vad härligt! :up:
 
Om inget skiter sig ja... Gissa vem som sitter och bölar och har panik och vill dra sig ur :banghead:
Tänk om jag tar mig vatten över huvudet liksom. Tänk om grannarna är gnällfittor. Tänk om jag vantrivs. Tänk om avdragen FK tydligen gör för digitaltvn och bredbandet blir skitstora så jag får leva skitknapert. Tänk om alliansen tar makten nästa år - den där Kristersson är ju för fan inte anti utförsäkringar om man säger så. Tänk om jag får en vattenskada eller ohyra eller stopp i toan eller vad fan som helst... Tänk om bufferten går åt på nolltid, jag har ju för låg inkomst för att få ihop en ny.

Jag är dessutom igång med att eventuellt göra en gastric bypass längre fram, har träffat läkare, lämnat en massa prover, precis påbörjat beordrat "promeneringsprogram", träffar psykolog om 3 veckor och ska få träffa dietist och gå till sjukgymnast. Ska därtill försöka komma iväg på vattengympa och motionssim och jag har inte råd med sånt om jag inte kan ta pengar till ett simkort från sparpengarna. Om det slutar i operation så lär det bli löst skinn att räkna med och här tas bara skinn på magen. Köper jag lägenhet så måste jag sälja den för att betala för övrig skinnreduktion och får då flytta till hyresrätt som kanske är mycket sämre än nuvarande som ju är helt jävla underbar... För ja, grannarna till trots så trivs jag ju hur bra som helst här, jag älskar min lägenhet. Jag älskar ytan, läget, utsikten, bristen på insyn, den 16 kvm stora balkongen som är mitt i operation innätning och fullt planerad med myshörna och odlingshörna i pallkragar, att jag kan ligga i min säng och titta på stjärnor, att det inte är ett dugg lyhört... Jag kan ha en centrifugerande tvättmaskin igång vid 3 på natten liksom, no prob, helt jävla underbart! För att inte tala om det faktum att om nånting händer, så finns en hyresvärd som fixar det. Det känns tryggt helt enkelt, och jag behöver trygghet. Andra känner sig otrygga över att gå ut på kvällen, jag vill veta att någon annan tar hand om en vattenläcka. Nackdelen är just grannarna, men som det känns nu kan jag fan stå ut med stolpskotten. Vem vet, en vacker dag kanske det är de som flyttar?

Gaah! Jag vet inte, jag kanske bara behöver smälta det, det gick så fort liksom, det blev så mycket att ta in helt plötsligt. Men som det känns nu så känns det så mycket vettigare att dra mig ur och bo kvar här. Samtidigt vet jag ju att det rent ekonomiskt är så jävla dumt att inte skaffa den där bostadsrätten... Sitter kort och gott i en jävla rävsax här. Skjut mig bara?
 
Om inget skiter sig ja... Gissa vem som sitter och bölar och har panik och vill dra sig ur :banghead:
Tänk om jag tar mig vatten över huvudet liksom. Tänk om grannarna är gnällfittor. Tänk om jag vantrivs. Tänk om avdragen FK tydligen gör för digitaltvn och bredbandet blir skitstora så jag får leva skitknapert. Tänk om alliansen tar makten nästa år - den där Kristersson är ju för fan inte anti utförsäkringar om man säger så. Tänk om jag får en vattenskada eller ohyra eller stopp i toan eller vad fan som helst... Tänk om bufferten går åt på nolltid, jag har ju för låg inkomst för att få ihop en ny.

Jag är dessutom igång med att eventuellt göra en gastric bypass längre fram, har träffat läkare, lämnat en massa prover, precis påbörjat beordrat "promeneringsprogram", träffar psykolog om 3 veckor och ska få träffa dietist och gå till sjukgymnast. Ska därtill försöka komma iväg på vattengympa och motionssim och jag har inte råd med sånt om jag inte kan ta pengar till ett simkort från sparpengarna. Om det slutar i operation så lär det bli löst skinn att räkna med och här tas bara skinn på magen. Köper jag lägenhet så måste jag sälja den för att betala för övrig skinnreduktion och får då flytta till hyresrätt som kanske är mycket sämre än nuvarande som ju är helt jävla underbar... För ja, grannarna till trots så trivs jag ju hur bra som helst här, jag älskar min lägenhet. Jag älskar ytan, läget, utsikten, bristen på insyn, den 16 kvm stora balkongen som är mitt i operation innätning och fullt planerad med myshörna och odlingshörna i pallkragar, att jag kan ligga i min säng och titta på stjärnor, att det inte är ett dugg lyhört... Jag kan ha en centrifugerande tvättmaskin igång vid 3 på natten liksom, no prob, helt jävla underbart! För att inte tala om det faktum att om nånting händer, så finns en hyresvärd som fixar det. Det känns tryggt helt enkelt, och jag behöver trygghet. Andra känner sig otrygga över att gå ut på kvällen, jag vill veta att någon annan tar hand om en vattenläcka. Nackdelen är just grannarna, men som det känns nu kan jag fan stå ut med stolpskotten. Vem vet, en vacker dag kanske det är de som flyttar?

Gaah! Jag vet inte, jag kanske bara behöver smälta det, det gick så fort liksom, det blev så mycket att ta in helt plötsligt. Men som det känns nu så känns det så mycket vettigare att dra mig ur och bo kvar här. Samtidigt vet jag ju att det rent ekonomiskt är så jävla dumt att inte skaffa den där bostadsrätten... Sitter kort och gott i en jävla rävsax här. Skjut mig bara?

Det blir bra! Som du reagerar nu reagerar så gott som alla - invändningarna är andra saker beroende på vars och ens livssituation, men rekylen är densamma.

Andas. Det fanns en anledning till att du tänkt göra såhär, det var inte ett impulsivt och dåligt genomtänkt beslut alls. Alla anledningar du hade igår finns kvar idag. Ja, saker kan gå fel, men det kan de som du har det nu också. Håll kursen. :up:
 
Om inget skiter sig ja... Gissa vem som sitter och bölar och har panik och vill dra sig ur :banghead:
Tänk om jag tar mig vatten över huvudet liksom. Tänk om grannarna är gnällfittor. Tänk om jag vantrivs. Tänk om avdragen FK tydligen gör för digitaltvn och bredbandet blir skitstora så jag får leva skitknapert. Tänk om alliansen tar makten nästa år - den där Kristersson är ju för fan inte anti utförsäkringar om man säger så. Tänk om jag får en vattenskada eller ohyra eller stopp i toan eller vad fan som helst... Tänk om bufferten går åt på nolltid, jag har ju för låg inkomst för att få ihop en ny.

Jag är dessutom igång med att eventuellt göra en gastric bypass längre fram, har träffat läkare, lämnat en massa prover, precis påbörjat beordrat "promeneringsprogram", träffar psykolog om 3 veckor och ska få träffa dietist och gå till sjukgymnast. Ska därtill försöka komma iväg på vattengympa och motionssim och jag har inte råd med sånt om jag inte kan ta pengar till ett simkort från sparpengarna. Om det slutar i operation så lär det bli löst skinn att räkna med och här tas bara skinn på magen. Köper jag lägenhet så måste jag sälja den för att betala för övrig skinnreduktion och får då flytta till hyresrätt som kanske är mycket sämre än nuvarande som ju är helt jävla underbar... För ja, grannarna till trots så trivs jag ju hur bra som helst här, jag älskar min lägenhet. Jag älskar ytan, läget, utsikten, bristen på insyn, den 16 kvm stora balkongen som är mitt i operation innätning och fullt planerad med myshörna och odlingshörna i pallkragar, att jag kan ligga i min säng och titta på stjärnor, att det inte är ett dugg lyhört... Jag kan ha en centrifugerande tvättmaskin igång vid 3 på natten liksom, no prob, helt jävla underbart! För att inte tala om det faktum att om nånting händer, så finns en hyresvärd som fixar det. Det känns tryggt helt enkelt, och jag behöver trygghet. Andra känner sig otrygga över att gå ut på kvällen, jag vill veta att någon annan tar hand om en vattenläcka. Nackdelen är just grannarna, men som det känns nu kan jag fan stå ut med stolpskotten. Vem vet, en vacker dag kanske det är de som flyttar?

Gaah! Jag vet inte, jag kanske bara behöver smälta det, det gick så fort liksom, det blev så mycket att ta in helt plötsligt. Men som det känns nu så känns det så mycket vettigare att dra mig ur och bo kvar här. Samtidigt vet jag ju att det rent ekonomiskt är så jävla dumt att inte skaffa den där bostadsrätten... Sitter kort och gott i en jävla rävsax här. Skjut mig bara?


Den dagen den sorgen typ. Eller; allt löser sig.
Jag tror du gör helt rätt och det blir skitbra!
 
Det blir bra! Som du reagerar nu reagerar så gott som alla - invändningarna är andra saker beroende på vars och ens livssituation, men rekylen är densamma.

Andas. Det fanns en anledning till att du tänkt göra såhär, det var inte ett impulsivt och dåligt genomtänkt beslut alls. Alla anledningar du hade igår finns kvar idag. Ja, saker kan gå fel, men det kan de som du har det nu också. Håll kursen. :up:
Jo absolut, men samtidigt är det ju stora skillnader mot "normalt folk" so to speak. De flesta sitter tex inte och kan konstatera att det är en mellanlandning som ganska garanterat kommer bli negativ boendemässigt i slutändan. Jag kan liksom absolut se mig själv bo här tills jag dör av ålder, har konstaterat sen jag flyttade in för ett par år sen att det enda som får bort mig härifrån är barn som behöver egna rum eller en flytt till annan ort (läs: Stockholm) just för att jag trivs så jävla bra. Och ptja, just trivsel är superviktigt iom att jag är en väldigt ensam människa som spenderar mycket tid just hemma och därtill har lätt för att deppa ihop. Jag vill inte stå där om säg, 5 år, i en sämre lägenhet och ångra att jag flyttade - och för vad, pengar? Alltså ja, de här pengarna är en stor skillnad i mitt liv och jag vill absolut ha de kvar för att göra ytterligare bra saker, men pengar är inte allt liksom.

Samtidigt... Tar bufferten slut så tar den slut. Får aldrig ihop den igen, finns inte en chans, händer nånting då så sitter jag i skiten. Normalt folk med second thoughts har iaf jobb med rimliga inkomster istället för en sketen garantipension. Tar bufferten slut kan de spara på nytt eller ta lån - jag kan ingetdera.

Jag har dessutom alldeles för lätt för att ta förhastade beslut som jag lätt låser fast vid, det är inget nytt under solen och inte alls omöjligt att det här är något sånt. Sen sitter jag här med ångest över såna beslut. Story of my life.

Den här tiden jag har hos psykolog gäller att säkerställa att jag tar ett informerat beslut när det gäller en eventuell operation. Skulle önska att man fick göra så inför lägenhetsköp också för liksom... Informerat är ju precis vad det inte är :cautious:
 
I backspegeln borde man investerat tex i en lägenhet i sthlm innerstad för låt säga 15 år sedan. Min kompis köpte en etta i Birkastan för 15 år sedan för 1 mille. Detta kändes mycket då. Nu har hon sålt samma lägenhet för drygt 4.2 miljoner.
Smartast nu är att försöka hitta ett område där man tror kommer peaka om låt säga 10 år. Hade jag varit smart hade jag köpt en lägenhet i tex Tel Aviv för 10 år sedan. Jag hade varit stenrik idag då Tel Aviv seglat upp som trend-staden nr 1 nu... Nu är priserna där som i Paris eller NY typ. Det gäller att ligga steget före hela tiden om man vill tjäna cash eller göra bostadskarriär!
Nu tror jag på att investera i öst, eller typ forna Jugoslavien. Det kommer peaka inom ett par år

Eller hur! Mitt ex köpte sin lägenhet i Vasa (Gbg dock men ändå "piffigt" :D) för ca 800,000kr för sisådär 15-20 år sedan och när vi 2014 skulle göra en värdering tyckte mäklaren att uppåt 5 milj skulle vara ett lagom pris, då skulle vi få sålt snabbt.. O_o

Du tror inte att mina föräldrar tog sig för pannan och bara varför visste vi inte detta och köpte varsin lägenhet åt mig och min syster för 25 år sedan :rofl:
 
Sovit på saken och gissa vem som lutar åt att dra sig ur?

+
Pengar bevaras
Bra område med bra läge
Klädkammare

-
Måste säljas vid ev framtida skinnreduktion=sämre hyresrätt än nu
Potentiellt skitdåliga grannar (nuvarande fanskap bor i en 4a med stora barn, inte omöjligt att de flyttar inom några år?)
Kan ha minskat i värde vid försäljning (kommande stambyte)
Trivs i nuvarande område (bott här i 30 år, bra läge här också dessutom)
Tänk om FK drar av för mycket på tillägget för att jag ska ha råd med avgiften
Om något händer står jag för det :nailbiting:
Om bufferten tar slut så är den verkligen SLUT
Sitter i skiten vid utförsäkring
Har inte råd att simma och gå på vattengympa som planerat för viktminskning
Typ dör i en hjärtattack pga fet som följd?
Vill egentligen inte flytta alls
Även om jag blöder pengar nu så får jag ha 125000 kr utan att bostadstillägg påverkas så ALLT försvinner inte, dessutom sker beräkningarna procentuellt så ju mer det minskar desto högre tillägg och långsammare minskning... Typ

Vore hemskt tacksam för goda råd oavsett vilket håll de pekar åt. Själv lutar jag som sagt åt att dra mig ur, känns förjävla dumt bara. Bevara pengar i all ära men det känns som att jag offrar jävligt mycket för de där pengarna och det känns liksom inte riktigt värt det - pengar är trots allt inte allt. Förbannade rävsax :(
 
Hur snart kan du få göra skinnreduktion? Dvs, hur mycket pengar har du då blivit ”av” med?

Egentligen tror jag ju i inte det är fel att köpa en br, men ger det dig så mycket ångest- finns det något annat du kan köpa för att bibehålla pengarnas värde? Kan du prata med din handläggare?

Jag hade nog inte förstått hur viktigt boendet är för dig, jag själv funkar enligt principen ”hemma är där jag senast satte mig”.
 
Sovit på saken och gissa vem som lutar åt att dra sig ur?

+
Pengar bevaras
Bra område med bra läge
Klädkammare

-
Måste säljas vid ev framtida skinnreduktion=sämre hyresrätt än nu
Potentiellt skitdåliga grannar (nuvarande fanskap bor i en 4a med stora barn, inte omöjligt att de flyttar inom några år?)
Kan ha minskat i värde vid försäljning (kommande stambyte)
Trivs i nuvarande område (bott här i 30 år, bra läge här också dessutom)
Tänk om FK drar av för mycket på tillägget för att jag ska ha råd med avgiften
Om något händer står jag för det :nailbiting:
Om bufferten tar slut så är den verkligen SLUT
Sitter i skiten vid utförsäkring
Har inte råd att simma och gå på vattengympa som planerat för viktminskning
Typ dör i en hjärtattack pga fet som följd?
Vill egentligen inte flytta alls
Även om jag blöder pengar nu så får jag ha 125000 kr utan att bostadstillägg påverkas så ALLT försvinner inte, dessutom sker beräkningarna procentuellt så ju mer det minskar desto högre tillägg och långsammare minskning... Typ

Vore hemskt tacksam för goda råd oavsett vilket håll de pekar åt. Själv lutar jag som sagt åt att dra mig ur, känns förjävla dumt bara. Bevara pengar i all ära men det känns som att jag offrar jävligt mycket för de där pengarna och det känns liksom inte riktigt värt det - pengar är trots allt inte allt. Förbannade rävsax :(
Råd från en som bott i bostadsrätt i 10 år nu. Jag är också en sån som får fruktansvärd ångest av att flytta och oroar mig för allt typ. Men:
- Ett stambyte kommer inte minska värdet på lägenheten utan snarare öka. Är badrummet fult så kan det dessutom ses som en fördel med kommande stambyte eftersom man får ett helt nytt badrum (om de inte kör relining).
- Du tecknar ett bostadsrättstillägg till din hemförsäkring (den är billig) och den täcker om något händer, exempelvis vattenskada. Den täcker även om vitvaror går sönder (med hänsyn till ålder på vitvaran förstås), när min diskmaskin gick sönder täckte den reparation, minus självrisk förstås.
- Inkludera avgiftsökningen för bredband och tv redan nu när du tar hänsyn till avgiften. Ta reda på hur mycket FK minskar tillägget och räkna på hur det går ihop.

Sen en fråga, är avgiften på bostadsrätten lika hög som hyran på din nuvarande hyresrätt eller får du en lägre månadskostnad om du flyttar? Då får du ju större marginaler om du flyttar.

Grannar kommer och går, det är inget som säger att det är värre på nya stället.

Och är det så att du inte alls gillade lägenheten så ska du förstås inte köpa den. Men kändes det som en lägenhet du skulle trivas i så är det förmodligen flyttångesten som spökar nu.
 
Hur snart kan du få göra skinnreduktion? Dvs, hur mycket pengar har du då blivit ”av” med?

Egentligen tror jag ju i inte det är fel att köpa en br, men ger det dig så mycket ångest- finns det något annat du kan köpa för att bibehålla pengarnas värde? Kan du prata med din handläggare?

Jag hade nog inte förstått hur viktigt boendet är för dig, jag själv funkar enligt principen ”hemma är där jag senast satte mig”.
Ingen aning, jag vet inte ens om det blir en gbp än, är mitt i utredning. Men, ponera att det blir inom ett år. Från det ska det gå minst 2 år innan skinn tas, förutsatt att jag går ner givetvis. Lägg till extra tid iom att landstinget är skitkinkiga med orimligt höga krav på låg bmi om landstinget ska betala. Alternativt så står jag för det själv när jag ändå får pröjsa ben, rygg, armar, tuttlyft alldeles oavsett... Så säg i runda slängar 3 år om jag står för det själv. Har sen innan räknat med en halv miljon för alltihop (vilket när jag googlat sett väldigt högt räknat ut), på 3 år har jag iaf inte kvar mindre än så.

Jodå, boendet är superviktigt för mig. Jag spenderar så pass mycket tid i hemmet och deppar lätt ihop av vantrivsel. Säger inte att jag skulle vantrivas i bostadsrätten ifråga, men... Den här lägenheten får jag liksom inte tillbaka vid en försäljning. Finns bara två områden i stan med rimliga hyror för mig, det här och ett sämre som jag absolut inte vill bo i. Det här har väldigt begränsad mängd lägenheter som är ett alternativ, nämligen en sån som jag har nu (majoriteten är radhus med pappväggar - växte upp i ett och vill aldrig bo så lyhört igen). Jag har haft sån tur att jag har fått fast i bästa sortens tvåa som går att hitta i området.
Nu är det dessutom igång med att byggas bostäder i området. Skitbra givetvis, och för mig innebär det att jag ser ut att bli den enda i min sorts lägenhet som får vara fortsatt fri från insyn dessutom. Sjukt nice och inte ett läge jag får igen, just insyn är en viktig faktor.

Råd från en som bott i bostadsrätt i 10 år nu. Jag är också en sån som får fruktansvärd ångest av att flytta och oroar mig för allt typ. Men:
- Ett stambyte kommer inte minska värdet på lägenheten utan snarare öka. Är badrummet fult så kan det dessutom ses som en fördel med kommande stambyte eftersom man får ett helt nytt badrum (om de inte kör relining).
- Du tecknar ett bostadsrättstillägg till din hemförsäkring (den är billig) och den täcker om något händer, exempelvis vattenskada. Den täcker även om vitvaror går sönder (med hänsyn till ålder på vitvaran förstås), när min diskmaskin gick sönder täckte den reparation, minus självrisk förstås.
- Inkludera avgiftsökningen för bredband och tv redan nu när du tar hänsyn till avgiften. Ta reda på hur mycket FK minskar tillägget och räkna på hur det går ihop.

Sen en fråga, är avgiften på bostadsrätten lika hög som hyran på din nuvarande hyresrätt eller får du en lägre månadskostnad om du flyttar? Då får du ju större marginaler om du flyttar.

Grannar kommer och går, det är inget som säger att det är värre på nya stället.

Och är det så att du inte alls gillade lägenheten så ska du förstås inte köpa den. Men kändes det som en lägenhet du skulle trivas i så är det förmodligen flyttångesten som spökar nu.
Jo att stambytet ökar värdet är jag medveten om, men jag tänkte på åren precis innan. Stambytet sker om 9 år och jag vill absolut inte bo kvar då iom att det skulle innebära att jag antingen inte gått ner eller lever med enorma mängder löst skinn. Det finns liksom inte på världskartan att jag kommer bo där länge nog för en värdeökning av stambytet.

Avgiften är 1000 kr lägre än hyran. Min månatliga ekonomi påverkas däremot inte så sett iom att jag då får bostadstillägg från FK (däremot skulle mängden pengar sluta minska iom att jag inte måste lägga sparpengar på hyran). Det som kan hända är att jag går back månatligen, iom att bolagen för bredband och digitaltv är mycket dyrare än jag har nu.

Jovars, grannarna på nya stället lär väl mest dö som flugor - alla utom en är 70+ och jag är 34 år yngre än den yngsta i trappuppgången :angel: Men grannarna här är till större delen bra redan, förutom satans avkomma. Och förutom en del karaoke med magont så märker jag sällan av de när jag är hemma iom att man inte hör ett knyst nästan.

Tror inte att jag skulle vantrivas - men tänk om. Det är just det där tänk om. Tänk om jag offrar såhär mycket för lite sketna pengar och så vantrivs jag, när jag hade guldläge innan liksom. Och egentligen, det är ju bara en mellanlandning. Tänk om jag kastar bort lägenheten jag vill bo i resten av mitt liv för, ptja... Allt det där på minuslistan. För att lik förbannat bo i en hyresrätt om ett antal år, men som är mycket sämre än den jag har nu, för det finns inga bättre hyresrätter än den jag har nu. Känns som att alternativet är att förutsätta att jag aldrig kommer behöva sälja lägenheten för att jag aldrig kommer behöva pengarna till en skinnreduktion och ska jag döda det lilla hopp jag har kvar på det viset så kan jag lika gärna hoppa ner i älven typ.
 
Jag tycker inte det låter som att du vill flytta, då kanske det för dig får vara värt alla pengar i världen för att kunna bo kvar. :) Du kanske kan investera en del av pengarna i fonder och aktier så att de på så sätt växer lite också och inte bara minskar hela tiden.
 
Jag tycker inte det låter som att du vill flytta, då kanske det för dig får vara värt alla pengar i världen för att kunna bo kvar. :) Du kanske kan investera en del av pengarna i fonder och aktier så att de på så sätt växer lite också och inte bara minskar hela tiden.
Problemet är ju att hon får mindre bidrag om hon har egna pengar vilket är helt riktigt, så jag tror inte det löser problemet att investera i aktier.
 
Problemet är ju att hon får mindre bidrag om hon har egna pengar vilket är helt riktigt, så jag tror inte det löser problemet att investera i aktier.
Nej det löser inte problemet men de minskar kanske inte lika snabbt när de ligger i fonder och aktier än på ett sparkonto med noll ränta. :)
 
Nej det löser inte problemet men de minskar kanske inte lika snabbt när de ligger i fonder och aktier än på ett sparkonto med noll ränta. :)
Frågan är om det inte är bäst lösning att använda dessa pengar till att betala/delbetala lånen med. Då slipper man ju en ränta på dessa pengar som ligger ngt under aktieavkastningen men istället med en mångdubbelt högre säkerhet.
Behöver man sedan låna finns ju det utrymmet på bostaden man köpt.
 
Jag tycker inte det låter som att du vill flytta, då kanske det för dig får vara värt alla pengar i världen för att kunna bo kvar. :) Du kanske kan investera en del av pengarna i fonder och aktier så att de på så sätt växer lite också och inte bara minskar hela tiden.
Ja det är det jag lutar åt också.
Pengarna är redan investerade i fonder, så lite växer de iaf. Skulle mest vilja att de vuxit tillräckligt för att täcka hyran, då vore det en nobrainer.

Frågan är om det inte är bäst lösning att använda dessa pengar till att betala/delbetala lånen med. Då slipper man ju en ränta på dessa pengar som ligger ngt under aktieavkastningen men istället med en mångdubbelt högre säkerhet.
Behöver man sedan låna finns ju det utrymmet på bostaden man köpt.
Jag har inga lån att betala. Bor i hyresrätt nu och köper jag lägenhet betalar jag den kontant.
 
Sovit på saken och gissa vem som lutar åt att dra sig ur?

+
Pengar bevaras
Bra område med bra läge
Klädkammare

-
Måste säljas vid ev framtida skinnreduktion=sämre hyresrätt än nu
Potentiellt skitdåliga grannar (nuvarande fanskap bor i en 4a med stora barn, inte omöjligt att de flyttar inom några år?)
Kan ha minskat i värde vid försäljning (kommande stambyte)
Trivs i nuvarande område (bott här i 30 år, bra läge här också dessutom)
Tänk om FK drar av för mycket på tillägget för att jag ska ha råd med avgiften
Om något händer står jag för det :nailbiting:
Om bufferten tar slut så är den verkligen SLUT
Sitter i skiten vid utförsäkring
Har inte råd att simma och gå på vattengympa som planerat för viktminskning
Typ dör i en hjärtattack pga fet som följd?
Vill egentligen inte flytta alls
Även om jag blöder pengar nu så får jag ha 125000 kr utan att bostadstillägg påverkas så ALLT försvinner inte, dessutom sker beräkningarna procentuellt så ju mer det minskar desto högre tillägg och långsammare minskning... Typ

Vore hemskt tacksam för goda råd oavsett vilket håll de pekar åt. Själv lutar jag som sagt åt att dra mig ur, känns förjävla dumt bara. Bevara pengar i all ära men det känns som att jag offrar jävligt mycket för de där pengarna och det känns liksom inte riktigt värt det - pengar är trots allt inte allt. Förbannade rävsax :(
NEJ NEJ NEJ
STOPP STOPP STOPP

Det dumma vore att dra sig ur.

Du vet inget om skinn att reducera så kanske landstinget tycker att du kan få det betalt - det vet du inte!! Dessutom ligger det ett helt gäng år framåt i tiden.

Klokast idag är att köpa den. Du har bättre ränta på pengarna i den än du någonsin kommer att få på banken.

Dvs pengarna är kvar (i lägenheten) och de ökar i värde.

Det du vet är:
  • Den dagen du behöver pengarna säljer du och får MER pengar än du har idag.
  • Lägenheten är en ekonomisk trygghet.

Jag tror att du kommer att ångra dig resten av livet om du inte köper lägenheten.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 11 🐈‍⬛🐈
  • Uppdateringstråd 30
  • Stillsam sysselsättning?

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp