Adoptera (något problematisk) vuxenhund

eamanda

Trådstartare
Hej!

Jag och sambon vill skaffa hund, har tidigare bott och levt med hundar hela våra liv. Nu har vi flyttat till Stockholm från Skåne, och har egentligen ett perfekt tillfälle att skaffa en. Jag arbetar med många olika saker, men det allra mesta är hemifrån, och när det är på annan plats kan jag ta med hunden. Sambon jobbar på kontor, så det blir jag som har ansvaret under dagarna.

Sambon har alltid levt med boxrar, och jag har lärt mig älska skiten ur dem. Var dessutom extramamma till åtta boxervalpar förra sommaren, så vet att de kräver en himla massa tid och energi. Nu är det iaf såhär.. Vi har fått en möjlighet att adoptera min systers boxertik på fyra år. Det var hennes valpar jag passade, så har bott med henne och vi kommer väldigt bra överens.

Har dock en del "problem" som jag gärna vill ha en massa bra synpunkter på!

1. Anledningen till att systern omplacerar hunden är för att hon har ihjäl smådjur - katter, kaniner och fåglar. Vi bor dock i lägenhet utan sådana djur, men undrar ändå hur mycket jag behöver ta det i beaktning. (Förstår såklart att jag inte kan ha henne lös överallt och så, utan behöver ha stenkoll på henne när jag är ute.) Dessutom har sambons familj katter, så om vi skulle åka hem kommer hans mamma noja. Hon har redan varit extremt kritisk, och är ganska egocentrisk i det hela.. Pratar lite som om vi bodde där. Hur tänker ni här?

2. Vi ska flytta i slutet av maj (till en lägenhet med massa bra grönområden och sjöar). Tänkte då att vi hämtar upp hunden på vägen, eftersom vi ändå kör Skåne till Stockholm. Förstår att det kanske kommer vara lite stökigt ett tag, men är det en anledning att inte ta med henne upp?

3. Folk är så kritiska.. Vi är för "unga", vi vet inte vad vi ger oss in på, förstår vi hur mycket tid som krävs, vad händer om era liv förändras om några år? Svaret är att vi är beredda på det. Jag är väldigt hundintresserad, vet att boxrar inte är sällskapsdjur, är beredd på tiden och energin som kommer krävas. Trots att jag vet att jag är kompetent hundmänniska har jag svårt att inte ta åt mig.. Men man kan väl inte leva hela livet med att gå och övertänka sådana här beslut? Då kommer det ju aldrig finnas ett PERFEKT tillfälle att skaffa hund.

Hoppas jag gjort mig förstådd, det är alltså en del parametrar att ta hänsyn till.. Tacksam för alla synpunkter ni har!
 
Tack för ditt svar. Skrattade till lite, är expert på att göra problem av ingenting. Jag vill nog bara ha bekräftelse på att man faktiskt inte behöver lyssna till skeptiska röster, utan kan avgöra själv om man är kompetent nog eller inte.

Och det med smådjursdödandet - jag är lite nervös för det. Men som du säger, bättre lydnad/koppel och problemet är ur vägen. Tack!
 
Och det med smådjursdödandet - jag är lite nervös för det. Men som du säger, bättre lydnad/koppel och problemet är ur vägen.

Jag skulle snarare säga att det är ett permanent problem, en hund som dödar är svår (hopplös) att lära av med det. Så det får du vara beredd på att ta extra ansvar för hela hundens liv, på allvar.

Men i övrigt förstår inte jag heller problemet. Ni känner ju redan hunden? Boxer är inte världens friskaste ras precis, men det vet ni förhoppningsvis om då din syster föder upp. (Och tiken bör därför vara ett friskt exemplar...)
 
Håller med de andra. Om du bortser från andras åsikter (vilket kan vara klokt då det är ni och inte de som ska leva med hunden) så räknar du inte upp något att oroa sig för. Många hundar har stark jaktlust. Vissa kommer åt att döda andra djur pga ouppmärksamma ägare som inte riktigt har koll på hunden. Ni vet ju hur hunden är och kan därför arbeta förebyggande för att hunden inte ska få möjlighet att bete sig oönskat mot andra djur. När det gäller besök hos personer som har katt eller annat, tja, låt hunden stanna hemma då eller ha den hos hundvakt. (Om ni inte har med hunden och då har den kopplad samt med munkorg på, det kan dock bli stressigt och jobbigt för alla iblandade även om det kan fungera som nödlösning).

Är hunden frisk, passar er bra, ni gillar hunden och har både tid, råd och viljan att bo med den så är det väl inget att tveka på? Är ni dessutom villiga att tex gå olika kurser med hunden, lära er mer om hundar hela tiden osv så är ni troligen mer lämpliga som hundägare än många andra. Tänk dock på att skriva papper på hundköpet och att få ett intyg på att hunden är veterinärbesiktigad osv även om ni nu råkar känna säljaren.
 
@Red_Chili Hitta en munkorg till en boxer är näst intill omöjligt.
Ah, det tänkte jag inte på. Minns bara att jag själv slängde på min första tik en munkorg när vi besökte en kattägande vän på väg till tävling en gång. Där var det ju väldigt enkelt, hon var saluki och med i packningen var en munkorg för lure coursing. Pga sådant var ju hunden också väldigt van vid att ha munkorg på sig och kunde ligga lugnt i soffan trots katter i samma rum.
 
Att den plockar smådjur är ju ganska enkelt fixat genom att inte ha den lös, eller bara ha den lös med munkorg (om man lyckas hitta en som passar). Att hålla koll är ju himla svårt eftersom smådjur gärna gömmer sig, ligger och trycker och sen far upp och då är det för sent.
Jag hade inte tagit med hunden till någon som har katter. En bekant till mig har en hund som är väldigt fixerad vid katter och när de varit här på besök har hunden aldrig kunnat slappna av riktigt. Då har ändå mina katter hållit sig på övervåningen. Så för allas skull hade jag inte tagit med den.
Fast det beror lite på hur fixeringen ser ut också. En del hundar tänder ju bara till när bytesdjuren springer, men bryr sig inte så mycket så länge som alla är stilla.

I övrigt är det väl inga bekymmer. Min familj tyckte också jag och dåvarande sambon var för unga, vi skulle bli låsta, vi borde tänka oss för bla bla bla. Min pappa blev till slut så stolt över min hund så han skröt inför alla hur bra hund jag hade, hur klok han var osv. Så när de sett att det gick bra kom inte ett negativt ord. Inte när jag skaffade hund nummer 2 heller.
 
Instämmer med att jag helt enkelt inte hade tagit med den till nån som har katter (speciellt nu när munkorg kanske inte är möjligt alls?). Annars bör det väl inte vara några problem egentligen med er inställning? Det faktum att ni tvekar och ställer alla de här frågorna tycker jag iaf tyder på att ni är mer seriösa än måånga hundägare. Dessutom har ni ju erfarenhet av just boxer, så ni vet ju sannolikt vad de kräver mer än vad iaf jag vet.

Ute har man ju oftast hunden kopplad förutom på lämpliga platser. Ni kan säkert jobba på kontroll och inkallning, jag vet ju inte hur stark den där jaktinstinkten är. Har själv haft en liten hund som ibland försökte (och vid vissa tillfällen lyckades) klippa fågel. Den ville även äta alla kadaver överallt. Nu när man tittar i backspegeln hade kanske munkorg inte varit så fel vissa perioder, det var en del att hålla koll på. Men om detta är det enda "problemet" med hunden i fråga så tycker iaf inte jag att det ska behöva stoppa er. Ni kanske får inse helt enkelt att ni inte kommer kunna äga nån katt dock.
 
Fast det beror lite på hur fixeringen ser ut också. En del hundar tänder ju bara till när bytesdjuren springer, men bryr sig inte så mycket så länge som alla är stilla.

I övrigt är det väl inga bekymmer. Min familj tyckte också jag och dåvarande sambon var för unga, vi skulle bli låsta, vi borde tänka oss för bla bla bla. Min pappa blev till slut så stolt över min hund så han skröt inför alla hur bra hund jag hade, hur klok han var osv. Så när de sett att det gick bra kom inte ett negativt ord. Inte när jag skaffade hund nummer 2 heller.

Hon bor med en katt nu, katten kan lätt gå och stryka sig mot henne utan att något händer. Ligger bredvid varandra och sover. Det är som du säger, när de katten är ute och rör på sig så ser hunden rött.
 
Det faktum att ni tvekar och ställer alla de här frågorna tycker jag iaf tyder på att ni är mer seriösa än måånga hundägare. Dessutom har ni ju erfarenhet av just boxer, så ni vet ju sannolikt vad de kräver mer än vad iaf jag vet.

Ute har man ju oftast hunden kopplad förutom på lämpliga platser. Ni kan säkert jobba på kontroll och inkallning, jag vet ju inte hur stark den där jaktinstinkten är. Har själv haft en liten hund som ibland försökte (och vid vissa tillfällen lyckades) klippa fågel. Den ville även äta alla kadaver överallt. Nu när man tittar i backspegeln hade kanske munkorg inte varit så fel vissa perioder, det var en del att hålla koll på. Men om detta är det enda "problemet" med hunden i fråga så tycker iaf inte jag att det ska behöva stoppa er. Ni kanske får inse helt enkelt att ni inte kommer kunna äga nån katt dock.

Tack för vänliga ord! Haha, äta kadaver är ju underbart. Bodde med en boxervalp för ett halvår sen som käkade drunknad igelkott direkt ur poolen.. Aldrig luktat något så vidrigt som den hundens andredräkt efteråt. Hunden vi tänkte adoptera gör det nog mest för jakten dock :).
 
Som malleägare ser jag inte problemet med en hund som dödar. Det är tämligen vanligt i "min" ras och gamlingen tar katter, grävling och annat smått som rör sig om han kommer åt.
Jag inser inte heller vad sambons familj har att göra med ert införskaffande av hund? Den ska ju bo hos er, inte hos dem.
Så länge man är medveten om att hundar som dödar inte brukar upphöra med det och håller koll alternativt har koppel ser jag inget problem med hunden.
Jag kan också trösta er med att hundar som dödar brukar lugna sig med åren..
Sådär runt tio års ålder typ... :D ;)
 
Tack för vänliga ord! Haha, äta kadaver är ju underbart. Bodde med en boxervalp för ett halvår sen som käkade drunknad igelkott direkt ur poolen.. Aldrig luktat något så vidrigt som den hundens andredräkt efteråt. Hunden vi tänkte adoptera gör det nog mest för jakten dock :).

Aha :) Ja, vissa hundar tycker halvruttna möss och fåglar är det godaste som finns, tydligen. Visst är det väl lite jobbigt, men jag iaf tycker inte det är det värsta i världen om hunden i övrigt har bra hälsa och mentalitet! Däremot skulle jag inte våga ha en katt med en hund som är så pass stor och jaktgalen, även om den klarar det fint sålänge den inte springer runt och triggar hunden.. skulle vara för jobbigt om det väl hände nått helt enkelt, jag gillar katter också för mycket för att orka tänka på det med.

Men på samma linje alltså, om folk med erfarenhet av boxer, som bott med boxrar, vet vad de är för hundar och vad de kräver inte ska kunna köpa och äga boxer, vilka ska då kunna det? Så känner jag iaf :) Plus att jag träffat och vet om så pass många hundägare som köper/tagit över hundar hejvilt utan att ens komma nära en tanke om att fråga på forum och ta sig några rejäla tankeställare. Jag känner igen mig i hur ni tänker. Man har en massa tvivel, och kan lätt skjuta upp och skjuta upp att faktiskt göra det man vill göra. Ni vet ju troligtvis om rätt väl alla kraven med en Boxer (jag vet inte alls själv), så tänk på fördelarna och det som är bra också. Ni är ju två personer som verkar vara inne på samma spår, det borde ju göra det hela mycket lättare!


Som malleägare ser jag inte problemet med en hund som dödar.

Som en person som sett mallar live i KNPV-tävling så fick det där mig att le lite :) Jag har ingen mallekunskap i övrigt, men ja..en malle som ville döda mig skulle jag ta... på allvar haha :P
 
Som malleägare ser jag inte problemet med en hund som dödar. Det är tämligen vanligt i "min" ras och gamlingen tar katter, grävling och annat smått som rör sig om han kommer åt.
Jag inser inte heller vad sambons familj har att göra med ert införskaffande av hund? Den ska ju bo hos er, inte hos dem.
Så länge man är medveten om att hundar som dödar inte brukar upphöra med det och håller koll alternativt har koppel ser jag inget problem med hunden.
Jag kan också trösta er med att hundar som dödar brukar lugna sig med åren..
Sådär runt tio års ålder typ... :D ;)

Njae, det är väl mest att man blandar in mänskliga känslor i det hela. Har börjar skämta om att vi ska kalla henne "murderer", så som gollum säger i sagan om ringen. Blir nog poppis.

Nä, det är ju det som provocerar mig, VAD har sambons familj med saken att göra.. Ringde dock upp henne och pratade lite, mamman är nog mest sådär som föräldrar är. Vill ens barn deras bästa och sånt viktigt :).
 
Men på samma linje alltså, om folk med erfarenhet av boxer, som bott med boxrar, vet vad de är för hundar och vad de kräver inte ska kunna köpa och äga boxer, vilka ska då kunna det? Så känner jag iaf :) Plus att jag träffat och vet om så pass många hundägare som köper/tagit över hundar hejvilt utan att ens komma nära en tanke om att fråga på forum och ta sig några rejäla tankeställare. Jag känner igen mig i hur ni tänker. Man har en massa tvivel, och kan lätt skjuta upp och skjuta upp att faktiskt göra det man vill göra. Ni vet ju troligtvis om rätt väl alla kraven med en Boxer (jag vet inte alls själv), så tänk på fördelarna och det som är bra också. Ni är ju två personer som verkar vara inne på samma spår, det borde ju göra det hela mycket lättare!

Alltså jag måste bara säga WOW! Har aldrig ställt någon fråga på hundforum innan, men var så rädd för att möta en massa förståsigpåare med dömande kommentarer. Vad fina människor som hänger här!
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka...
2 3
Svar
40
· Visningar
5 001
Övr. Hund Hej! Jag har sedan 2 år tillbaka min första hund. Hon är det finaste jag har, och att se henne lycklig är det bästa jag vet. Jag gör...
Svar
19
· Visningar
2 352
Senast: Hellhound
·
Hundhälsa Hej, Jag har i 2 års tid haft PROBLEM med min tik som nu är 2,8år och alltså levt 2 år av sitt liv med denna hemska MAGKATARR SOM...
2
Svar
34
· Visningar
4 496
Senast: Lillefrun
·
Övr. Hund Jag har en pomeraniantik på 6 år, som är en väldigt känslig individ. Det har tagit fram tills i år att få henne trygg nog att vara ensam...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 598
Senast: lilstar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Ponnydriven plog?
  • GastroGard
  • Dressyrsnack 17

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp