Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Med de jag känt länge spelar det inte så stor roll, men ja, generellt vill jag känna att kontakt och intresse är ömsesidigt. Men även med folk jag känt länge så tröttnar jag på att höra av mig om de inte gjort en ansträngning på länge.

I det här fallet skulle jag ta hans (eventuella?) tystnad nu som en ordentlig hint att han varken har tid eller intresse att upprätthålla kontakt som det är i dagsläget. Då är jag glad och mottaglig när/om han hör av sig eller vi springer på varandra, men kommer fortsätta med mitt eget fram tills något sådant möjligtvis händer.

 

[Ramona]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

I det här fallet skulle jag ta hans (eventuella?) tystnad nu som en ordentlig hint att han varken har tid eller intresse att upprätthålla kontakt som det är i dagsläget.

Men om han tänker precis likadant då?

"Hon hör ju inte av sig så hon är uppenbarligen inte intresserad."

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men jag har ju precis gjort det? Svarar han inte nu är det andra gången han lämnar mitt kontaktinitiativ hängande i luften.
Tänker han precis likadant är vi ju uppenbart inte kommunikativt kompatibla.

 

[martha]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men jag har ju precis gjort det? Svarar han inte nu är det andra gången han lämnar mitt kontaktinitiativ hängande i luften.
Tänker han precis likadant är vi ju uppenbart inte kommunikativt kompatibla.

Jag förstår dig ....det är lättare att det rinner ut i sanden av sig självt..

Men vänner svarar jag alltid, men det räknas ju inte på det viset vem som skriver o vem som svarar först ...

 

[Ramona]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men vänner svarar jag alltid, men det räknas ju inte på det viset vem som skriver o vem som svarar först ...

Vad är det för skillnad på vänner och någon du raggar på då? För mig känns det som att ni lägger någon typ av prestige i att inte höra av sig, utan man ska bli jagad ändå. Att ni vill bli bevisade för att han gillar er. Är det så?

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Men nu måste jag fråga: du skickade SMS, han skickade tillbaka och du kände att svaret inte var hopplöst (inget "vännen" t ex). Vad svarade du på det?

Jag orkar inte riktigt spela det spel du beskriver. Är jag intresserad låter jag det framgå genom att höra av mig, blir jag det inget av försöken går jag vidare. Å andra sidan kan det uppfattas konstigt i ditt fall, med tanke på att du spelat rätt högt på exklusiviteten.

Hade jag varit i snubben skor hade jag nog tolkat dig som att du är på för att det ska bli exklusivt.

 

[tott]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Vad är det för skillnad på vänner och någon du raggar på då?

Vänner vet man ju att gillar en och man har en etablerad och trygg kontakt.Samma gäller definitivt inte ett eventuellt kärleksförhållande i begynnelsen.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag svarade uppmuntrande till hans situation, vänligt och med smileys.

Jag ser det inte som ett spel, jag ser det som ett del av att lära känna varandra och visa för varandra vari ens intressen ligger. Hos mig ligger intresset i att ha kontakt med någon som är bekväm med att ta initiativ (inte vara den enda som är!). Jag varken vill vara med någon eller mår bra i en situation där jag har ansvaret för att styra upp hela skiten. Jag tror inte heller att en situation är att föredra med två personer som "vill sitta på samma stol". Det bäddar för problem. Eftersom jag försöker ändra mina dåliga vanor, inte är bekväm med att dra igång karusellen, så är det viktigt gör mig att tidigt avgöra om personen jag har kontakt med mår bättre i en aktiv position eller passiv. För mig är det inte ett spel. För mig handlar det om kompatibilitet.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Vad är det för skillnad på vänner och någon du raggar på då? För mig känns det som att ni lägger någon typ av prestige i att inte höra av sig, utan man ska bli jagad ändå. Att ni vill bli bevisade för att han gillar er. Är det så?

Jag vill inte vara kompis med personen jag dejtar och jag vill inte dejta mina kompisar. Det är för mig olika typer av förhållanden med olika behov och förutsättningar. De är innerliga, ärliga, kommunikativa och kärleksfulla båda två, men i mina ögon helt olika.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Hade en intressant konversation med en vän ikväll (man). Hans input var:

Killen hade ett moment under kvällen han sov hos mig som var "antingen kör vi 100% nu eller så drar jag mig ur nu innan det går fel". Vad det var har eg ingenting med mig att göra tydligen. Men jag har ett hum om när det hände.

Och tyckte för övrigt att exklusiviteten var en av de mest naturliga grejerna han varit med om. Han har tagit upp det själv och fått det sagt till sig vid flera olika tillfällen och med olika personer.

Summan av kardemumman, det hänger inte på exklusiviteten, utan på vad personen är beredd att lägga in i situationen, emotionellt och tidsmässigt engagemang. Känns tråkigt om det avgjordes så snabbt, jag vet med mig att jag har lite längre startsträcka jag jobbar på det, men vill ju inte att män ska dra sig ur för att de är rädda att bli dissade (vilket min vän antydde). Jag är snäll.

Å andra sidan kan det uppfattas konstigt i ditt fall, med tanke på att du spelat rätt högt på exklusiviteten.

Hade jag varit i snubben skor hade jag nog tolkat dig som att du är på för att det ska bli exklusivt.

Jag får verkligen intrycket att du farit iväg med detta lite helt hur du vill och hela vägen via kontrollbehov mm mm. Gör en ansträngning att se det ur den vinkeln jag försöker beskriva. Jag har definitivt inte "spelat" på det och jag är definitivt inte på för att det ska bli exklusivt. ÖHT vad är så illa med att vilja vara exklusiv om man investerar tid och känslor i något?? Jag ser exklusivitet som en KOMPLIMANG inte ett koppel eller en bestraffning.

 

[Lovisaleonora]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Att tidigt ta upp exklusivitet är i mina ögon inget gott tecken. Det känns väldigt kontrollerande, i en situation som ingen vet var det bär. Nu hade jag själv inga problem med att ha sex för sexet skull, det hängde inte på förhållandet (även om jag inte tycker ONS funkar för mig, det finns en gyllne medelväg). Jag får väldigt lätt känslan av att trängas i in hörn, när andra människor vill styra upp situationer där jag befinner mig i.

Jag vill slappna av, känna mig för, hänga, göra saker - utan pressen "var är detta på väg?". Jag jagade inte primärt en relation, jag ville umgås, ha roligt och se var det tog vägen. Var vi så kompatibla att det kom till sex var det ju en schysst bonus, inte ett tecken på giftermål.

Vi ser helt enkelt helt annorlunda på tillvaron, din manliga vän verkar vara kompatibel med dina åsikter hur en relation ska fungera. Då gäller det att hitta motsvarande för romantisk relation.

 

[martha]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Vad är det för skillnad på vänner och någon du raggar på då? För mig känns det som att ni lägger någon typ av prestige i att inte höra av sig, utan man ska bli jagad ändå. Att ni vill bli bevisade för att han gillar er. Är det så?

Bara för jag själv tycker det är jobbigt om nån stöter å mig som jag inte själv är intresserad av...kompisar o partners vet man ju vart man har o dom behöver ju inte gissa vad jag vill eller inte vill

Min nuvarande var ganska jobbig i början för jag gilla ju han lite men ville inte ha "nån" egentligen ....men till slut så tänkte jag att det kanske inte är så jobbigt ändå


även om man träffar nån bara ny kompis nånstans så stalkar man ju inte dom direkt heller om man inte får svar...eller ?

Är jag intresserad av nån skulle jag aldrig våga att vara så vrång att låta bli att svara

 

[fejko]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Killen hade ett moment under kvällen han sov hos mig som var "antingen kör vi 100% nu eller så drar jag mig ur nu innan det går fel". Vad det var har eg ingenting med mig att göra tydligen. Men jag har ett hum om när det hände.

Det kan det säkert ligga någonting i.

Men om han ändå ska flytta, då kan ni ju inte ha en fast relation ändå. Det går kanske om man verkligen vill, men det kan bli väldigt bökigt. Många relationer spricker pga avståndet. Eller är du beredd att flytta med för att satsa på er relation?

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Nej att flytta med finns inte på världskartan, vi har i dagsläget inte ens början på en sådan relation.

Precis, ska han flytta finns det inte speciellt många alternativ jag får nog bara svälja detta och gå vidare.

 

[fejko]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Nej att flytta med finns inte på världskartan, vi har i dagsläget inte ens början på en sådan relation.

Precis, ska han flytta finns det inte speciellt många alternativ jag får nog bara svälja detta och gå vidare.

Det kommer nya chanser! Man vet aldrig vad som händer i morgon.

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Det var fint sagt av dig. Tack

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Näe usch nu känns allting bara hemskt. Jag är precis tillbaka i gamla mönster där det känns som jag håller i snurran för allt. Vi har messat lite, han svarar vänligt men egentligen utan något att ta på. Jag svarar vänligt - försöker med det positiva och att öppna för ett svar, lite mer smileys osv. Men nu känns det inte alls kul, det enda jag känner är osäkerhet, ångest, överanalyserande av saker jag verkligen inte borde fundera över och det är de mönstren jag försöket bryta.
Om man ska uttrycka det såhär: för att försöka ändra det nu, DÅ börjar vi tala om spel. Jag önskar ju bara att någon jag gillar ska ha tålamod och visa intresse tillräckligt länge för att jag ska hinna starta och komma ikapp. Give a girl a break liksom.

Jag ska fasen bli celibat. Fan.

 

[fejko]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Jag ska fasen bli celibat. Fan.

Jag ledsen men man kan inte bli celibat dock man bli nunna och leva i celibat.

Messa inte så mycket utan försök att träffa honom igen personligen så ni kan prata. Har han en personlighet du gillar? Är han snäll, respektfull och omtänksam?

Och kanske den viktigaste frågan av allt , när och vart flyttar han?

 

[tott]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Har du läst boken "Hemligheten - från ögonkast till varaktig relation"? Om inte - gör det!
Läste den, hittade mina brister och fick hjälp att jobba bort dem. Jag jobbar med det som bäst, och jag tycker det går ganska bra. Ska på date med en nätkille på onsdag och hittills har jag jag klarat mina hjärnspöken ganska bra - bättre än förut iaf. ...och fortsätter jobba med mig själv.

Lycka till!

 

[tjenixen]

Sv: Ååååh jag förstår inte (vissa) män...

Åh, men herregud, tack! Kollade filmen nu. Nog för att den innehåller en jäkla massa dravel, men det finns vissa mycket viktiga poänger som har varit stor del av en personlig förändring jag gått igenom det senaste året. Relationer är hittills den svåraste biten för mig och nu har jag fått en spark in på rätt bana igen

Det här är inte en situation jag måste fixa eller lösa, jag behöver bara förhålla mig till den.

Nu ska jag gå och fixa köket och fundera på hur bra jag har det, följa det som känns inspirerande och sluta fokusera på det som inte förtjänar någon energi. Det är så jag är, det är så jag lever annars, det är så jag mår bra.

Tack!

Det kommer nya chanser! Man vet aldrig vad som händer i morgon.

Hippieskit tydligen, precis vad jag behövde!

"Be easy about this. Have fun with it. There is nothing you're supposed to do, only that what you want to do."