Sv: 10rna del 5
KL
Också måste jag ju berätta om dagens bravader... Nu vet jag vad grabben gör som blir så fel!
Började longera precis som vanligt, kollade av kommandon och allt gick jättebra. Så spände jag in honom ganska löst men ändå så att det tog emot, han gick ett varv och så rakt upp och ner så tvärkastar han sig bakåt igen... Den här gången var jag väldigt beredd, såg två steg innan att han spände sig och hann därför med att tjonga till honom med långspöt så att han for framåt och stannade istället. Gick fram och tog tag i honom och ledde honom istället några varv runt.
Hela tiden gick han och gapade allt vad nosgrimman tillät, jag tänkte först att han säkert ryckt till och fått lite ont i lanerna, men eftersom han aldrig slutade gapa stannade jag honom för att kolla så inte bettet hamnat mellan tänderna eller nåt. Spände loss tyglarna, öppnade nosgrimman - hittade ingen tunga... Hästen hade alltså dragit in HELA tungan som låg totalt tillknycklad BAKOM bettet. Det har jag faktiskt aldrig sett förut... Visst har han lagt tungan över nån gång, men det redde ju till sig, men jag har aldrig hört talas om en häst som lägger tungan så! Jag fick ju bända upp munnen på honom och karva ut den... Då ställde han sig och slickade och slickade och slickade.
Sen satte jag på prylarna igen och ledde honom några varv till, och då gick det ju mycket bättre. Provade longera lite till men han blev fortfarande spänd när det tog emot och jag såg tendensen till att han skulle fara igen, så jag stannade honom och spände om tyglarna in under magen istället, så att dem satt som en snodd, och plötsligt gick allt så mycket bättre! Han slappnade av i hela kroppen, tuggade på bettet och gick med näsan framåt nedåt. Skritt och trav i båda varven utan minsta tillstymmelse till problem!
Så ja, där kom problemet fram. Han kör alltså bak tungan... Hur i hela friden får man bukt på det!? En vän som haft hästar i alla tider och kört på travet och sett det mesta tipsade om tungrem (hette det så?), en rem som alltså håller fast tungen på plats så att den inte kan fara iväg åt nåt håll. Känns ju lite brutalt i mina öron, men det är väl jättevanligt på travhästar och gör ju knappast nån skada, kanske värt att prova?
Imorrn tänkte jag upprepa longering igen, men den här gången ha tyglarna under magen direkt. Tyvärr är dem ju inte direkt gjorda för att sitta så och blir lite fladdriga och tunga, men jag äger ingen snodd så tills jag hunnit köpa en får det helt enkelt gå. Han blev ju väldigt tillfreds så fort jag spänt om det så.
Positivt dock: Han är inte en gnutta halt, han blir JÄTTEFIN när han slappnar av och jobbar genom kroppen, jag ser så mycket mammahäst i honom.
Det blev såklart jobbigt när han plötsligt använde kroppen rätt, men det är bara att lära sig!
En annan (dock negativ) sak är den där jäkla framfoten som återigen har börjat flyta ut... Åh jag blir galen! Bara fyra veckor sen han blev skodd och den är redan på väg åt fanders... Pratade med världens bästa hovis igen och han skulle försöka få tid att komma ut och kika i helgen. Han jobbar ju på kliniken och föreslog att vi skulle ta en tid där och röntga båda fram och sen sko honom med en specialsko där i smedjan. Han menar på att det är sulan som blivit sänkt och därigenom pressar själva hoven utåt istället för neråt. Han misstänkte att Kaptenen vuxit för fort och blivit för tung och att foten inte hunnit med, jag tyckte det lät lite knepigt men jag litar på honom. Men däääär flög alla mina pengar med vinden.
Vi får se vad han säger när han kikat här hemma först. Men det är klart att det vore bäst att röntga och se efter ordentligt, suck... Hovis pratade nämligen om att det kunde blivit hovbensrotation av det hela.
Jag ska byta hästras. Punkt.