De senaste dagarna har det hänt något inom mig. Jag känner en enorm rädsla att förlora E och det jag är mest rädd för är att förlora henne pga cancer. I natt drömde jag till och med om det. Fruktansvärt
Men till något gladare. Hon har börjat säga mamma
Det låter så sött att jag börjar gråta. Hon säger dessutom min mammas hunds namn klockrent.
Vi har fortfarande oroliga nätter, väldigt oroliga. Vi båda vaknar flera gånger/natt på grund av hennes mardrömmar. Hon kommer upp till mig ibland och vill ha tröst men oftast eskalerar det till panik och vi är,sen vakna en timme
Jag är så trött. Så här har det varit någon månad nu. Men konstigt nog är hon pigg och glad på dagarna. Så hon får nog den sömnen hon behöver. I natt vaknade hon halv fem, var vaken och glad till halv sex, jag skulle upp halv sju. Att hon dessutom vaknat ca tre gånger innan dess av mardrömmar gjorde att min praktik var rätt gäspig