Här finns det lust hos mig de gånger vi hunnit vila ut och hon sover tillförlitligt, men jag har något stök där jag blivit sydd.
Jag är överdrivet känslig för beröring på den yttersta och nästan yttersta delarna av slidöppningen (som två ringar med ömhet) så det känns för trångt alternativt gör ont när man bara försiktigt berör området.
Vi har bara haft några få tillfällen hittills där vi ens kunnat ta på varandra än så länge, men resten av utrustningen verkar iallafall fungera som den ska.
Vet inte om det är nerver som störs av amningen, nerver som sparkade bakut på grund av smärtan från kopparspiralen, stumhet i ärret från stygnen i mellangården eller en kombination av de tre. Men det känns jävligt surt oavsett.
Det verkar gå att stretcha något så när, så förhoppningsvis försvinner det eftersom nerverna vänjs med vanlig beröring igen eller när jag slutar amma.
Men vi tar det lugnt och försiktigt, maken har mycket mer tålamod än mig.
Och nu när I sover i eget rum känns det som att chanserna till att öva hat ökat lavinartat.
Jag hoppas bara att jag inte behöver sprättas upp igen av läkare.