Vinterföräldrar 2015-2016 #3

[Positron]

Grattis @Jenka !

Mycket drama här, igår fick jag sms på jobbet om att sambo och barn varit med om en olycka med traktorn. Den bilresan hem var helt vidrig. Sambo mådde dock bra och lilleman fick åka in till akuten för kontroll men verkar ha klarat sig lika bra han. Hade "bara" skakats om i babyskyddet. Traktorn är sopor dock så det var väl ren tur att jag inte såg den på hemvägen, hade väl kört av vägen i blotta förskräckelsen. Usch, en jobbig nattning känns inte så tufft längre iaf.

Usch så jobbigt! Kan inte ens tänka mig hur jag hade reagerat vilken tur att det ändå hade gått så bra!

 

[Positron]

Grattis på födelsedagen @Jenka !
Hoppas du får fira den på nåt gottigt sätt i solen

 

[Evenstar]

Grattis @Jenka !

Mycket drama här, igår fick jag sms på jobbet om att sambo och barn varit med om en olycka med traktorn. Den bilresan hem var helt vidrig. Sambo mådde dock bra och lilleman fick åka in till akuten för kontroll men verkar ha klarat sig lika bra han. Hade "bara" skakats om i babyskyddet. Traktorn är sopor dock så det var väl ren tur att jag inte såg den på hemvägen, hade väl kört av vägen i blotta förskräckelsen. Usch, en jobbig nattning känns inte så tufft längre iaf.

Fy vad hemskt! Tur det gick bra!

 

[Evenstar]

Det känns nästan inte okej att säga eftersom alla är på en "njuuut av bebistiden", men jag längtar tills A är lite större! Jag älskar min lille knodd mer än något annat, såklart. Men han är intensiv mot sin mamma. Går man med vagnen sover han oftast gott, men när man stannar tar det max 5 min innan han vaknar och ska upp och underhållas/bäras. Kan nog räkna på en hand hur många gånger han sovit vidare i vagnen när den står still! Han sover inte heller själv i sängen eller någon annanstans, enstaka gånger har jag lyckats amma honom till sömns i vår säng och smyga därifrån utan att han vaknat snart. Han sover alltså bara i bilen/vagnen om den rör sig, bärselen, och i sängen om han ligger som ett klistermärke mot mig. Resten av tiden ska jag bära omkring honom, roa och underhålla nonstop om det inte ska bli skrikfest. Jag längtar faktiskt tills han blir lite större! Jag tror han kommer bli så mycket nöjdare när han kan sitta upp och plocka med lite leksaker, ännu mer när han kan ta sig fram själv... Jag älskar barn, tycker det är så himla roligt när de är några år gamla. Och jag är så otroligt glad och tacksam över min lille plutt men bebistiden är nog inte min grej riktigt...

 

[Lilltess]

@Bluefish usch så jobbigt. Tur allt gick bra ändå

 

[Jenka]

Vilken mardröm @Bluefish sådana sms borde vara förbjudna utan att säga hur det gick!

 

[Jenka]

Det känns nästan inte okej att säga eftersom alla är på en "njuuut av bebistiden", men jag längtar tills A är lite större! Jag älskar min lille knodd mer än något annat, såklart. Men han är intensiv mot sin mamma. Går man med vagnen sover han oftast gott, men när man stannar tar det max 5 min innan han vaknar och ska upp och underhållas/bäras. Kan nog räkna på en hand hur många gånger han sovit vidare i vagnen när den står still! Han sover inte heller själv i sängen eller någon annanstans, enstaka gånger har jag lyckats amma honom till sömns i vår säng och smyga därifrån utan att han vaknat snart. Han sover alltså bara i bilen/vagnen om den rör sig, bärselen, och i sängen om han ligger som ett klistermärke mot mig. Resten av tiden ska jag bära omkring honom, roa och underhålla nonstop om det inte ska bli skrikfest. Jag längtar faktiskt tills han blir lite större! Jag tror han kommer bli så mycket nöjdare när han kan sitta upp och plocka med lite leksaker, ännu mer när han kan ta sig fram själv... Jag älskar barn, tycker det är så himla roligt när de är några år gamla. Och jag är så otroligt glad och tacksam över min lille plutt men bebistiden är nog inte min grej riktigt...

Jag försöker ta vara på tiden nu, men räknar med att det kommer bli allt roligare. Men visst har det sin charm med så små men han blir ju mer och mer "mänsklig" (kommunicerbar)

 

[Maja_Kandi]

@Bluefish
Åh fy fasen vad hemskt! Jag hade nog svimmat på fläcken av ett sånt sms... Så skönt att det trots allt gick bra!

@Jenka, grattis!


Här är vi inne i en väldigt rolig period! De senaste dagarna har han börjar skratta riktigt, lite lite oftast på skötbordet, men idag skrattade han massor! Sådär vansinnigt mysigt bebisskratt så vi alla som hörde dog sötdöden. Han låg på golvet och jag gjorde lite tittut-lek och han skrattade så han nästan kiknade.

I övrigt händer det också massor! Han greppar och kastar runt på leksaker och koordinerar sig allt bättre för varje dag. Han tjuter som stucken om nån annan ska hålla i och mamma försvinner utom synhåll. Han har idag sopat i sig en större portion gröt än tidigare, han vet numera precis vad skeden betyder och gapar stort och nästan attackerar den. Vi har försökt få i honom vatten men det är verkligen inte populärt. Gick bättre med pipmugg än med flaska.

 

[Pontevecchio]

evenstar du har säkert testat men babysitter med mobil ovanför? Att halvsitta och ha nåt rörligt ovanför älskade mitt barn.

Det finns ju vibrerande babysitters också.

 

[Hjartagna]

Det känns nästan inte okej att säga eftersom alla är på en "njuuut av bebistiden", men jag längtar tills A är lite större! Jag älskar min lille knodd mer än något annat, såklart. Men han är intensiv mot sin mamma. Går man med vagnen sover han oftast gott, men när man stannar tar det max 5 min innan han vaknar och ska upp och underhållas/bäras. Kan nog räkna på en hand hur många gånger han sovit vidare i vagnen när den står still! Han sover inte heller själv i sängen eller någon annanstans, enstaka gånger har jag lyckats amma honom till sömns i vår säng och smyga därifrån utan att han vaknat snart. Han sover alltså bara i bilen/vagnen om den rör sig, bärselen, och i sängen om han ligger som ett klistermärke mot mig. Resten av tiden ska jag bära omkring honom, roa och underhålla nonstop om det inte ska bli skrikfest. Jag längtar faktiskt tills han blir lite större! Jag tror han kommer bli så mycket nöjdare när han kan sitta upp och plocka med lite leksaker, ännu mer när han kan ta sig fram själv... Jag älskar barn, tycker det är så himla roligt när de är några år gamla. Och jag är så otroligt glad och tacksam över min lille plutt men bebistiden är nog inte min grej riktigt...

Har du testat att sätta honom i en matstol? Det älskar vår dotter, naturligtvis med rejält stöd runt sig hon är ju inte ens 4 månader. Vi har en antilop med bord från Ikea. Hon sitter där och följer mig med blicken, koncentrerar sig på att försöka hantera leksakerna på bordet en stund, tittar runt på omgivningen osv.

 

[Jenka]

Igår fick V sin första smak i form av banan. Inte övertygad utan rätt ointresserad. Ingen brådska

Och babygymmet är alltmer logiskt att det kallas för gym. Han lyckas ta sig från det (enbart på rygg) och ligga och dra i "stolparna" istället, ser ut som försök till pullups

 

[Balahé]

Igår fick V sin första smak i form av banan. Inte övertygad utan rätt ointresserad. Ingen brådska

Och babygymmet är alltmer logiskt att det kallas för gym. Han lyckas ta sig från det (enbart på rygg) och ligga och dra i "stolparna" istället, ser ut som försök till pullups

Det där med maten löser sig nog med tiden. Lilla fröken har varit ganska trögstartad men vill nu, nästan sju månader gammal, smaka på allt mamma äter. Hon har fortfarande lite svårt att fixa sådant som inte är slätpuréat, men det tar sig. Små bitar bröd har tex börjat gå ner istället för att spottas ut.

 

[Milosari]

Det känns nästan inte okej att säga eftersom alla är på en "njuuut av bebistiden", men jag längtar tills A är lite större! Jag älskar min lille knodd mer än något annat, såklart. Men han är intensiv mot sin mamma. Går man med vagnen sover han oftast gott, men när man stannar tar det max 5 min innan han vaknar och ska upp och underhållas/bäras. Kan nog räkna på en hand hur många gånger han sovit vidare i vagnen när den står still! Han sover inte heller själv i sängen eller någon annanstans, enstaka gånger har jag lyckats amma honom till sömns i vår säng och smyga därifrån utan att han vaknat snart. Han sover alltså bara i bilen/vagnen om den rör sig, bärselen, och i sängen om han ligger som ett klistermärke mot mig. Resten av tiden ska jag bära omkring honom, roa och underhålla nonstop om det inte ska bli skrikfest. Jag längtar faktiskt tills han blir lite större! Jag tror han kommer bli så mycket nöjdare när han kan sitta upp och plocka med lite leksaker, ännu mer när han kan ta sig fram själv... Jag älskar barn, tycker det är så himla roligt när de är några år gamla. Och jag är så otroligt glad och tacksam över min lille plutt men bebistiden är nog inte min grej riktigt...

Äsch, det är väl olika hur man är. Jag trodde inte att jag skulle tycka så mycket om bebistiden som jag faktiskt gör utan såg fram emot att barnet skulle bli en 4-5 år. Men nu tror jag att det är tiden 1-3 år som kommer bli svårast för mig. Jag vet inte hur man leker med små barn, jag blir snabbt uttråkad av att göra samma sak flera gånger men har samtidigt inte fantasi nog att hitta på något nytt...

Men just nu njuter jag. Av bebisen, av ledigheten och av vädret!

 

[Mois]

Äsch, det är väl olika hur man är. Jag trodde inte att jag skulle tycka så mycket om bebistiden som jag faktiskt gör utan såg fram emot att barnet skulle bli en 4-5 år. Men nu tror jag att det är tiden 1-3 år som kommer bli svårast för mig. Jag vet inte hur man leker med små barn, jag blir snabbt uttråkad av att göra samma sak flera gånger men har samtidigt inte fantasi nog att hitta på något nytt...

Men just nu njuter jag. Av bebisen, av ledigheten och av vädret!

Vad härligt det ser ut!
Jag njuter också. Tiden från ca 8 månader till strax efter 2 år tycker jag är "jobbigast". En väldans fart och språket är inte på plats än. Men så fort språket har kommit så går det lättare igen

 

[Mois]

Min fröken blir 4 månader nu i veckan och hon rullar runt för fullt, mage till rygg och rygg till mage. Känner att jag passar på att njuta av lugnet för stormen, snart är hon överallt.
Imorgon har vi uppföljning hos barnneururologen iom att hennes huvud växer för snabbt.

 

[Jenka]

Det där med maten löser sig nog med tiden. Lilla fröken har varit ganska trögstartad men vill nu, nästan sju månader gammal, smaka på allt mamma äter. Hon har fortfarande lite svårt att fixa sådant som inte är slätpuréat, men det tar sig. Små bitar bröd har tex börjat gå ner istället för att spottas ut.

Säkerligen. Det var som sagt det allra första han fick smaka.

 

[Saril]

Det känns nästan inte okej att säga eftersom alla är på en "njuuut av bebistiden", men jag längtar tills A är lite större! Jag älskar min lille knodd mer än något annat, såklart. Men han är intensiv mot sin mamma. Går man med vagnen sover han oftast gott, men när man stannar tar det max 5 min innan han vaknar och ska upp och underhållas/bäras. Kan nog räkna på en hand hur många gånger han sovit vidare i vagnen när den står still! Han sover inte heller själv i sängen eller någon annanstans, enstaka gånger har jag lyckats amma honom till sömns i vår säng och smyga därifrån utan att han vaknat snart. Han sover alltså bara i bilen/vagnen om den rör sig, bärselen, och i sängen om han ligger som ett klistermärke mot mig. Resten av tiden ska jag bära omkring honom, roa och underhålla nonstop om det inte ska bli skrikfest. Jag längtar faktiskt tills han blir lite större! Jag tror han kommer bli så mycket nöjdare när han kan sitta upp och plocka med lite leksaker, ännu mer när han kan ta sig fram själv... Jag älskar barn, tycker det är så himla roligt när de är några år gamla. Och jag är så otroligt glad och tacksam över min lille plutt men bebistiden är nog inte min grej riktigt...

Smygläsare här, men måste bara kommentera detta. Mitt barn var precis som du beskriver. På dagarna sov han bara i sele eller vagn i rörelse (vagn efter fyra månaders ålder ungefär, innan det endast sele dagtid) och nätterna låg han klistrad intill och snuttade nätterna igenom. När han var vaken var det ständig underhållning eller gnäll. Det var jättetufft! Man kunde aldrig vila själv.

Så fort han lärde sig sätta sig upp själv och krypa (runt 6-7 månaders ålder) så blev han enormt mycket mer nöjd med livet. Nu är han ett år och har nyligen lärt sig gå, han sover ensam och i stillastående vagn och han är bara helt fantastisk att umgås med! Han är jätterolig, framåt, social och tar egna initiativ. Så det blir verkligen bättre och det behöver inte nödvändigtvis dröja så väldigt länge!

 

[Evenstar]

Smygläsare här, men måste bara kommentera detta. Mitt barn var precis som du beskriver. På dagarna sov han bara i sele eller vagn i rörelse (vagn efter fyra månaders ålder ungefär, innan det endast sele dagtid) och nätterna låg han klistrad intill och snuttade nätterna igenom. När han var vaken var det ständig underhållning eller gnäll. Det var jättetufft! Man kunde aldrig vila själv.

Så fort han lärde sig sätta sig upp själv och krypa (runt 6-7 månaders ålder) så blev han enormt mycket mer nöjd med livet. Nu är han ett år och har nyligen lärt sig gå, han sover ensam och i stillastående vagn och han är bara helt fantastisk att umgås med! Han är jätterolig, framåt, social och tar egna initiativ. Så det blir verkligen bättre och det behöver inte nödvändigtvis dröja så väldigt länge!

Tack för ditt svar! Det är rätt skönt att höra att någon annan gått igenom samma och att det blir bättre. Även om jag fattar att han inte kommer ligga och sova bredvid mig tills han är 25

 

[YaHilweh]

Vår tjej sov alltid i vagn och bil förut, men vagnen är inte ett dugg intressant att sova i. Utan vi vänder oss på mage och ligger istället och kikar ut genom luftremsan som blir, gärna på hunden som går bredvid, det är spännande (har en Brio Happy, på sittdels suffletten kan man öppna upp så det blir som flugnät i nederkant). Så det är nästan smidigast att lägga henne på mage om man bara ska gå fram och tillbaka på vägen, som jag brukar. Är vi vi inne i stan osv, då är det sele som gäller. Skulle aldrig våga ha henne utan nu. Funderar dock på att vända sittdelen ifrån mig, för det enda hon vill är att se.

Tand nr 2 är på g upp, tand nr 1 är uppe till hälften. vi är otroligt gnälliga om dagarna, ingenting passa. är även inne i en period där vi sover otroligt lite på dagarna. ca 1h på fm och ca 20-30min på em. Blir då ännu tröttare och ännu gnälligare. Petar i henne alvedon med jämna mellanrum, för tanden som är på g upp nu. När den andra väl var igenom så slutade gnälligheten i 2 dagar, innan nästa började titta upp..

Med mat äter vi det som finns, ibland burkmat, för 8 mån (större bitar och mer smak), smörgås med leverpastej är en hejare. Har även börjat göra grötpinnar, vilket hon gillar skarpt. Vi kör inte blw, utan vi gör lite som vi känner för. Hon är mycket gladare när hon får plocka och leka själv, än när mamma eller pappa sitter och matar. Testade jordgubbe i dagarna, det var tydligen inte alls gott.

Vi har även börjat åla oss framåt, så vi får se hur resten av veckan kommer att utveckla sig Sitter ganska stadigt utan stöd, ställer man lådan med leksaker framför henne kan hon roa sig själv i timmar (vissa dagar, andra krävs dock ständig närvaro).

Jag gjorde mitt första pass på nya jobbet igår, helt slut i huvudet när jag kom hem. 14.5h jobb! Men det kändes riktigt bra, det här jobbet kommer jag gilla skarpt! Fick som kommentar vid passets slut av kvinnan jag jobbade med (vi är alltid två), att "äntigen har det kommit någon som tar tag i saker och som vågar stå för sin åsikt, nu kanske jag kan få lite medhåll på mina ändringsförslag, om inte annat en diskussion, dig vill jag jobba mer med".
Känns riktigt bra med den kommentaren. Chefens sista ord när jag träffade honom var "jag tror du kan komma och röra om lite i grytan".

 

[Jenka]

@YaHilweh vad härligt med sådana kommentarer på jobbet!