villkorslös kärlek?

[Vira]

Sv: villkorslös kärlek?

*Delvis knapplån*

Ni som säger att ni alltid skulle fortsätta att älska barnet - gäller det även om det allra allra allra värsta skulle inträffa, d.v.s. att det med flit dödade ett av sina syskon?

(Förlåt, kanske för hemskt att tänka sig, men jag är nyfiken på hur ni tänker där. Jag är inte förälder själv och vet inte hur man älskar ett barn.)

 

[vallhund]

Sv: villkorslös kärlek?

Villkorslös kärlek låter som ett mycket obehagligt begrepp. Motsatsen blir ju som "jag älskar dig så länge du inte" osv.

Kärlek ska inte förknippas med villkor på det viset, och kärlek har inte med förlåtelse att göra. Och att straffa någon genom att hålla inne med kärleken är fult, i synnerhet om det används mot ett barn.

*knapp lån*
Jag älskar mina barn, men inte alltid deras handlingar.

Jag skulle nog förlåta det mesta, men kanske inte förlåta mej själv, om jag gett dom dåliga verktyg att klara av rätt handlingar och beslut.

* Jenny *

Bättre kan det inte sägas.

 

[Björk]

Sv: villkorslös kärlek?

*Delvis knapplån*

Ni som säger att ni alltid skulle fortsätta att älska barnet - gäller det även om det allra allra allra värsta skulle inträffa, d.v.s. att det med flit dödade ett av sina syskon?

(Förlåt, kanske för hemskt att tänka sig, men jag är nyfiken på hur ni tänker där. Jag är inte förälder själv och vet inte hur man älskar ett barn.)

Ja, det tror jag att jag ändå skulle göra. Jag skulle avsky det barnet gjort; handlingen, men barnet skulle ju fortfarande vara mitt barn; dessutom det enda jag hade kvar. Det skulle ta tid att reparera relationen (och kanske skulle den aldrig bli densamma...), jag skulle vara arg och ledsen. Men jag tror ändå att kärleken till barnet skulle vara kvar.

(Jag har sett en svensk dokumentär för några år sen om en kvinna som hade två söner där den ena slog ihjäl den andra. Det var oerhört tragiskt; men den kvarvarande sonen och mamman hade en relation flera år efter. I slutet av dokumentären besökte de tillsammans syskonets grav.)

 

[lady_mike]

Sv: villkorslös kärlek?

Utan tvekan....... Jag skulle hata handlingen som skulle ha skadat mej i min själ för evigt. Men mitt barn är mitt barn i alla lägen/situationer.

Att förlåta har inte alls med kärleken till mina barn att göra. Men att förlåta underlättar livet i längden.

 

[lady_mike]

Sv: villkorslös kärlek?

Såg oxå det programmet. När sonen dödade sin bror. Men det var väldigt komplicerat. (vilker det måste vara i de flesta liknande situationer).

Han som dödade var väl i situationen "döda eller bli dödad" om jag inte minns fel?
Han vädjade till sin bror att lugna sej men utan resultat. Vilket ledde till att han själv mördade....

 

[EgoGirl]

Sv: villkorslös kärlek?

Jag ser inte villkorslös kärlek och förlåtelse som samma sak.

Jag kommer alltid alltid att älska min son oavsett vad han gör eller vad som händer. Min kärlek kommer alltid tillhöra honom (jag har bara ett barn än så länge).

Om han gör dåliga val och dåliga saker så kan jag ifrågasätta hans handlingar men jag kommer alltid ha alla fina minnen. Den söta lilla 6 månaders pojken som just nu ligger och sover i min säng.

Jag hoppas ju självklart att jag kommer göra honom till en snäll pojke hela livet. Men vad som än sker kommer jag alltid att älska honom och jag kommer aldrig svika honom.

 

[Armani__]

Sv: villkorslös kärlek?

Delvis kl

Om mitt barn hade dödat ett av sina syskon, hade jag nog mest haft svårt att förlåta mig själv som förälder (någon annan var inne och nosade på det ämnet tidigare i tråden såg jag) och det spelar nog ingen roll vad för "hemskt" mitt barn hade gjort, någonstans hade jag haft oerhört svårt att förlåta mig själv, för att jag kanske ligger till grund för mitt barns handlingar.
Mitt barn hade jag också haft svårt att förlåta, men aldrig kunnat sluta älska. jag kan ju hata hens handlingar och mig själv, men fortfarande älska barnet.

usch vilket hemskt ämne egentligen, men intressant att höra hur andra tänker, och jag tycker många i tråden (alla?) tänker ungefär lika, vilket känns bra, då är jag kanske inte helt fel i tankarna själv :9 För visst har dessa tankar slagit mig tidigare..

Såg också den dokumentären om kvinnan vars ena son slog ihjäl den andre. Men det var ju som sagt mer komplicerat än så, jag skulle inte vilja kalla den överlevande sonen för mördare, någonstans hade han kanske inte mycket till val, sedan var det givetvis oerhört tragiskt att den andre sonen inte klarade sig ändå, med skador etc.