Vilket alternativ hade ni valt?

nowayout

Trådstartare
Jag står inför den spännande och inte så lite skrämmande utmaningen att hitta ett nytt jobb, då jag blir arbetslös inom några månader. Som det ser ut nu, har jag tre olika vägval att göra.

1) Söka jobb i närområdet (max 30 min pendling). Fördelen är att restiden hålls kort. Dock är det få jobb som verkar bli lediga och de som kommer ut är både lägre kvalificerade och lägre betalda. Så väljer jag detta alternativ får jag nära till jobbet, men får gå ner i lön (3-5000 räknar jag med och då var inte den ursprungliga lönen hög) samt att det blir arbetsuppgifter jag egentligen inte vill ha.

2) Söka jobb efter vad jag skulle vilja jobba med. Jag har en ganska klar uppfattning om vilken typ av tjänst jag skulle vilja ha, men dessa finns främst i storstadsregionen. Här är fördelen ett roligt arbetsliv och chans till betydligt högre lön. Den stora nackdelen är dock pendlingstiden och dess konsekvenser. Man får räkna med MINST 1,5 timme enkel resa från dörr till dörr, under förutsättning att jobbet ligger centralt. Det innebär 3 timmar varje dag som försvinner från det övriga livet, tid som man inte får betalt för eller kan göra något med, förutom att bara förflytta sig. Sedan vet jag också att även om jag har en sambo, så kommer allt hemmajobb att vänta vid hemkomsten, det ska lagas mat, barn ska hjälpas med läxor, det ska skjutsas till kompisar och fritidsintressen och allt annat som tillhör. Orkar man med ett sådant liv en längre period, även om jobbet är jättekul?

3) Söka jobb efter vad jag skulle vilja jobba med, men kräver en flytt. Här är fördelen att kunna få det bästa av båda världar, dvs både ett intressant jobb med bra lön och en hanterbar restid. Det förutsätter dock att jobbet inte återfinns i en storstad, för då hamnar vi i alternativ 2 igen (vi kommer inte att ha ekonomi att bosätta oss nära jobbet, med tanke på bostadspriserna). Dessutom involverar detta vägval den övriga familjen på ett ganska övergripande sätt. Barnen måste byta skola och förskola, sambon ska hitta nytt jobb. Det gäller också att sambon är med på detta, vilket är högst osäkert. Hen kan vara jättepositiv långt in i processen, för att sedan tvärvända precis på mållinjen. Då är hela ansträngningen förgäves isåfall.

Jag hade helst valt alt 2 eller 3, men jag inser att jag nog inte kommer att orka de långa dagarna det blir (åka till jobbet senast 6, komma tillbaka 19, utföra allt jobb och lägga mig vid 23). Dessutom skulle jag bli så otroligt besviken i alt 3 om allt är ordnat och klart, men tvärniten kommer. Säkrast är då alt 1, samtidigt som det är det valet jag skulle bli mest missnöjd med. Mitt senaste jobb har varit bra, men det jag hade innan vantrivdes jag med i sju år för att det var så tråkigt och rutinartat. De jobb som finns runtomkring är mest sådana ekorrhjulstjänster som jag var så nöjd med att slippa.

Hur hade ni tänkt? Det är inte ett alternativ att flytta närmare storstaden i alt 2, för de huspriserna har vi inte ekonomi till att betala. Då får vi isåfall bosätta oss på ett såpass stort avstånd att restiden blir lika lång som härifrån.
 
Tänker du dig den slags jobb där du behöver vara på plats varje dag?
Är alternativen precis som du beskriver hade jag lätt valt alternativ ett, för det passar mig. Men om du kan välja alternativ två men bara behöva åka någon eller ett par dagar i veckan låter ju det helt klart som ett bättre alternativ.

Alternativt välja alternativ 3 på premissen att du då också väljer bort sambon.
 
Tänker du dig den slags jobb där du behöver vara på plats varje dag?
Är alternativen precis som du beskriver hade jag lätt valt alternativ ett, för det passar mig. Men om du kan välja alternativ två men bara behöva åka någon eller ett par dagar i veckan låter ju det helt klart som ett bättre alternativ.

Alternativt välja alternativ 3 på premissen att du då också väljer bort sambon.
Jag har flera kollegor som bor långt ifrån jobbet, dvs de har valt alternativ 2. De har löst det genom att jobba längre pass och färre dagar istället, så att de slipper pendling. En jobbar natt istället för dag vilket betyder färre jobb”dagar” i månaden.
Men det förutsätter ju såklart att ditt arbete går att utföra efter kontorstider.
 
Jag har flera kollegor som bor långt ifrån jobbet, dvs de har valt alternativ 2. De har löst det genom att jobba längre pass och färre dagar istället, så att de slipper pendling. En jobbar natt istället för dag vilket betyder färre jobb”dagar” i månaden.
Men det förutsätter ju såklart att ditt arbete går att utföra efter kontorstider.

Ja, det beror väl lite på branch, många kan ju (även i "vanliga" tider) kanske jobba några dagar i veckan hemifrån och bara vara på plats ibland även om man jobbar vanliga kontorstider.
 
Jag står inför den spännande och inte så lite skrämmande utmaningen att hitta ett nytt jobb, då jag blir arbetslös inom några månader. Som det ser ut nu, har jag tre olika vägval att göra.

1) Söka jobb i närområdet (max 30 min pendling). Fördelen är att restiden hålls kort. Dock är det få jobb som verkar bli lediga och de som kommer ut är både lägre kvalificerade och lägre betalda. Så väljer jag detta alternativ får jag nära till jobbet, men får gå ner i lön (3-5000 räknar jag med och då var inte den ursprungliga lönen hög) samt att det blir arbetsuppgifter jag egentligen inte vill ha.

2) Söka jobb efter vad jag skulle vilja jobba med. Jag har en ganska klar uppfattning om vilken typ av tjänst jag skulle vilja ha, men dessa finns främst i storstadsregionen. Här är fördelen ett roligt arbetsliv och chans till betydligt högre lön. Den stora nackdelen är dock pendlingstiden och dess konsekvenser. Man får räkna med MINST 1,5 timme enkel resa från dörr till dörr, under förutsättning att jobbet ligger centralt. Det innebär 3 timmar varje dag som försvinner från det övriga livet, tid som man inte får betalt för eller kan göra något med, förutom att bara förflytta sig. Sedan vet jag också att även om jag har en sambo, så kommer allt hemmajobb att vänta vid hemkomsten, det ska lagas mat, barn ska hjälpas med läxor, det ska skjutsas till kompisar och fritidsintressen och allt annat som tillhör. Orkar man med ett sådant liv en längre period, även om jobbet är jättekul?

3) Söka jobb efter vad jag skulle vilja jobba med, men kräver en flytt. Här är fördelen att kunna få det bästa av båda världar, dvs både ett intressant jobb med bra lön och en hanterbar restid. Det förutsätter dock att jobbet inte återfinns i en storstad, för då hamnar vi i alternativ 2 igen (vi kommer inte att ha ekonomi att bosätta oss nära jobbet, med tanke på bostadspriserna). Dessutom involverar detta vägval den övriga familjen på ett ganska övergripande sätt. Barnen måste byta skola och förskola, sambon ska hitta nytt jobb. Det gäller också att sambon är med på detta, vilket är högst osäkert. Hen kan vara jättepositiv långt in i processen, för att sedan tvärvända precis på mållinjen. Då är hela ansträngningen förgäves isåfall.

Jag hade helst valt alt 2 eller 3, men jag inser att jag nog inte kommer att orka de långa dagarna det blir (åka till jobbet senast 6, komma tillbaka 19, utföra allt jobb och lägga mig vid 23). Dessutom skulle jag bli så otroligt besviken i alt 3 om allt är ordnat och klart, men tvärniten kommer. Säkrast är då alt 1, samtidigt som det är det valet jag skulle bli mest missnöjd med. Mitt senaste jobb har varit bra, men det jag hade innan vantrivdes jag med i sju år för att det var så tråkigt och rutinartat. De jobb som finns runtomkring är mest sådana ekorrhjulstjänster som jag var så nöjd med att slippa.

Hur hade ni tänkt? Det är inte ett alternativ att flytta närmare storstaden i alt 2, för de huspriserna har vi inte ekonomi till att betala. Då får vi isåfall bosätta oss på ett såpass stort avstånd att restiden blir lika lång som härifrån.

Är det tänkbart att välja alternativ 2 men jobba deltid för att kompensera restiden? Om lönen är högre än i alt 1 kanske det liksom jämnar ut sig ekonomiskt i slutändan men du skulle trivas bättre i din yrkesroll?
 
Jag hade nog också sökt lämpliga jobb från alla kategorier, åtminstone om sambon är inledningsvis positiv.

Jag har haft 1.5 timme enkel resa, det funkade men delvis för att vi visste att det var tillfälligt. Upp till en timme tycker jag är helt ok. Finns nån möjlighet för dig att jobba på tåget etc? Eller en del hemifrån som sagt.
 
Svarar alla: mitt önskade jobb är ett typiskt kontorsjobb, så det lär vara vanliga kontorstider som gäller, alltså inte natt eller kväll. Det hade varit en bra lösning om man kunde vara på plats 3 dagar i veckan och jobba hemifrån resten, det borde vara möjligt arbetsuppgiftsmässigt, men det är nog upp till varje företags policy. På min snart fd arbetsplats fick vi inte jobba hemifrån. Det fick vi inte ens nu under pandemin, förrän i november.

Deltid är nog också upp till den aktuella arbetsgivaren isåfall. Visserligen har jag lagstadgad rätt till det, mtp mina barns ålder, men jag tror att en AG hellre anställer någon som tänker jobba fullt i en sådan situation. Dessutom är det väl ofta som man jobbar 75-80% men ändå har kvar 100% av arbetsuppgifterna, åtminstone var det så för mig för några år sedan.

Jobba på tåget kanske skulle kunna gå, om man får räkna det som arbetstid, dock brukar det vara mycket folk som åker i normala fall, så inte säkert att det går rent praktiskt (ingen sittplats finns).
 
Jag hade valt alt 1 eller alt 3 där det inte blir som alt 2.

1,5h pendling enkel väg är länge om det inte bara är tillfälligt, speciellt om man har familj/barn/djur.
 
Finns alternativet att jobba på plats tex 3 dagar i veckan och ha ett enkelt övernattningsrum i staden och jobba hemifrån 2 dagar?

Sambon får helt enkelt göra sin del av jobbet med barnen de dagarna 😎
 
Jag hade aldrig valt en och en halv timme enkel väg för att jobba. Det är för stor del av livet som försvinner.

Jag sitter själv i sitsen att jag är arbetslös och bor lite off och har lång restid till stan, dock ej riktigt så lång restid som du får. I morgon ska jag på arbetsintervju för ett jobb i stan. Det är ett säsongsjobb, så det är ju tillfälligt om jag får det, men min plan är att flytta till stan under den tiden. Jag har dock ingen familj att ta hänsyn till.

Så för att summera hade jag valt alternativ tre i första hand och alternativ ett i andra hand.

Ytterligare alternativ kan vara att sova över i stan under veckorna och åka hem till helgen.
 
Tyvärr tror jag att alternativet att ha ett övernattningsrum inte är genomförbart praktiskt. Det är en storstadsregion, så svårt att få tag i något. Kostnaden skulle möjligen också ta bort lönefördelen jämfört med alternativ 1. Men det som talar emot mest är att det kräver mycket av sambon, vilken inte är sugen på att göra någon större uppoffring.
 
Tyvärr tror jag att alternativet att ha ett övernattningsrum inte är genomförbart praktiskt. Det är en storstadsregion, så svårt att få tag i något. Kostnaden skulle möjligen också ta bort lönefördelen jämfört med alternativ 1. Men det som talar emot mest är att det kräver mycket av sambon, vilken inte är sugen på att göra någon större uppoffring.
Sambon kändes som största problemet. Vill inte ställa upp för att du ska kunna ha ett jobb du trivs med och kan tänka sig att flytta, men du tror att hen kommer tvärnita i sista sekund. 🤷
 
Sambon kändes som största problemet. Vill inte ställa upp för att du ska kunna ha ett jobb du trivs med och kan tänka sig att flytta, men du tror att hen kommer tvärnita i sista sekund. 🤷
Ja, sambon är en faktor som gör att jag får begränsa mig i mitt vägval. Anledningen till att jag tror att det kan bli en tvärnit i alt 3 är för att det har hänt en gång redan, för ett par år sedan. Allt var klart, jobbet i hamn och jag ville så gärna ha det. Sambon visste om hela processen och hade inte sagt något negativt under den tiden. Det gick så långt att vi började diskutera var på den nya orten vi skulle leta bostad och hur stor den skulle vara. Dagen efter hade sambon svängt 180 gr och ville inte diskutera mer. Jag blev mer eller mindre desperat och erbjöd mig dagspendla en tid för att hen skulle få känna efter, men det skulle kräva att hen skötte både hämtning och lämning av barn. Det tyckte hen var för stor inskränkning av hens frihet. Barnen fick jag givetvis inte ta med mig om jag flyttade själv heller. Jag fick släppa alltihop.
Denna gång har sambon själv tagit upp möjligheten att flytta utan att jag nämnt det, så kanske lite mer vilja finns, men inga garantier för att det skulle gå vägen denna gång.
 

Liknande trådar

Skola & Jobb Någon som är mer insatt än vad jag är nu för tiden? Om det är ok för PA att jobba dygn, och om det får fortsätta vara ok? Jag har i...
2
Svar
28
· Visningar
3 095
Senast: malumbub
·
Skola & Jobb Jag kommer inom ett år att flytta ca 40 mil hem till den stad som jag vuxit upp i. Jag har de senaste 7 åren bott på annan ort och har...
Svar
0
· Visningar
612
Senast: seahawk
·
Skola & Jobb Den här vintern har fått mig att undra om jag verkligen orkar fortsätta köra buss. Jag älskar det verkligen, det är mitt drömyrke sen...
5 6 7
Svar
122
· Visningar
8 167
Senast: BernT
·
Skola & Jobb För tillfället jobbar jag 25% och tycker jobbet är skittråkigt. Jag sitter och tittar på klockan medan jag jobbar och räknar ner tiden...
15 16 17
Svar
333
· Visningar
25 839
Senast: Mabuse
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp