Luff
Trådstartare
Midsumer är ju fullt av stereotyper. Herrskap, tanten som går i kyrkan, snubben som driver puben, hans riviga fru. Och sen har vi mannen på akvarellkurs, flummiga sektmedlemmar och fågelskådare.
Nu är det dags för oss på Buke att skapa en karaktärskatalog för Midsumer utifrån våra alldeles vanliga jag och lite fri tolkning.
Jag bor i utkanten av byn med en lagom förvirrad make. Trädgården är rörig o full med lika mycket nässlor som fina blommor. Har en tendens att prata med alla som går förbi om tid finnes. Det är väldigt lätt att beskriva mig så även en person som aldrig träffat mig tidigare förstår vem jag är om dom ser mig. Dyker ofta upp mitt ute i skogen med min alldeles för glada hund till somligas förskräckelse. När Barnaby kommer för att fråga om jag sett något blir han smått distraherad av röran inomhus och hittar inte en tom stol att sitta på. Jag pratar öronen av honom och glömmer helt att bjuda på något vilket han nog är glad för. Han försöker förtvivlat hålla sin kostym borta från hundens dreggel samtidigt som han backar mot dörren. När han precis ska gå kommer min man in genom ytterdörren bakom honom och föser honom in mot köket igen, lite kaffe ska han väl ha. Dagen efter besöket inser han att jag i allt jag sagt även gett en tidsangivelse då jag sett en viss person som kan ha betydelse för utredningen. Han skickar då sin assistent som kommer tillbaka två timmar senare något omtumlad. För nu har jag fattat att det är fart i byn och var beredd med både lediga köksstolar och kaffebröd.
Så, det var min karaktär, vem är din?
Nu är det dags för oss på Buke att skapa en karaktärskatalog för Midsumer utifrån våra alldeles vanliga jag och lite fri tolkning.
Jag bor i utkanten av byn med en lagom förvirrad make. Trädgården är rörig o full med lika mycket nässlor som fina blommor. Har en tendens att prata med alla som går förbi om tid finnes. Det är väldigt lätt att beskriva mig så även en person som aldrig träffat mig tidigare förstår vem jag är om dom ser mig. Dyker ofta upp mitt ute i skogen med min alldeles för glada hund till somligas förskräckelse. När Barnaby kommer för att fråga om jag sett något blir han smått distraherad av röran inomhus och hittar inte en tom stol att sitta på. Jag pratar öronen av honom och glömmer helt att bjuda på något vilket han nog är glad för. Han försöker förtvivlat hålla sin kostym borta från hundens dreggel samtidigt som han backar mot dörren. När han precis ska gå kommer min man in genom ytterdörren bakom honom och föser honom in mot köket igen, lite kaffe ska han väl ha. Dagen efter besöket inser han att jag i allt jag sagt även gett en tidsangivelse då jag sett en viss person som kan ha betydelse för utredningen. Han skickar då sin assistent som kommer tillbaka två timmar senare något omtumlad. För nu har jag fattat att det är fart i byn och var beredd med både lediga köksstolar och kaffebröd.
Så, det var min karaktär, vem är din?