Asså, ge mig styrka!!!
En bekant postade precis en artikel till en holländsk facktidning som typ säger att hästar inte tål att tränas i -5° och att öronen fryser och ramlar av i bitar när det är "såååååå kallt" ute.
Jag försökte skoja till det med en "vilket under att jag och mina ponnyer överlevde min barndom när vi galopperade omkring i -20 med alla öron intakta". Snacka om tragiskt epic fail. Fick en skopa om att forskningen gått framåt sedan jag var ung (yngre än vad man nu vill) och dum och att man inte kan träna hästar i minusgrader.
Jag blir typ "lost for words" när jag ser sådant här som nu hon och alla hennes kompisar typ tror är en absolut sanning. Vart finns sunt förnuft och grundläggande hästkunskap i dagens samhälle?
Alltså, jag som är uppvuxen många mil norr om polcirkeln och haft hästar sedan jag var liten vet inte om jag ska skratta eller gråta över all okunskap.
Hästar tar ingen skada av varken snö eller kyla. Tvärtom, snö är det bästa underlaget som finns och torr kyla är betydligt "varmare" är Skånes så kallade "vinter".
Visst, extra hö behöver hästarna när det är över - 20. Vattnet är alltid ett problem. Framförallt innan thermobaren blev uppfunnen.
Ridhus hade vi inte, ändå var det få dagar vi inte kunde rida. Det går utmärkt att hålla hästar i tävlingskondition utan ridhus norr om polcirkeln.
Tävlingarna är det i och för sig många mil till, men mina hästar har alltid ridits mycket och varit i minst lika bra trim som hästarna som tävlar i OS.
Visst är det lite mer arbete vintertid, men hästarna lider inte det minsta och vi har inte fler skadade eller sjuka hästar vintertid än sommartid.
Innan någon frågar, nej vi har inte isbjörnar på gatorna, vi har både Internet, bilar, flyg och vägar.
Renar och älgar finns det i och för sig gott om, men inte lika vanligt förekommande som vildsvin och hjortar är i Skåne.
Den största nackdelen är att det är långt överallt. Närmsta djursjukhuset är många mil bort på dåliga vägar, vilket gör att akuta sjuka hästar som hade kunnat räddats tvingas nödstjutas (har själv varit med om det med kolikhäst).
Tävla är vara att glömma (minst 10-20 mil enkel väg till närmsta tävlingsplats) men den lokala ridklubben ordnar klubbtävlingar ett par gånger per år, vilket är roligt.
Ja, det är ett annat liv, andra utmaningar, men att hävda att hästarna lider är fullständigt felaktigt.
Ibland (ganska ofta) längtar jag tillbaka, men det ÄR mycket lättare att ha häst i södra Sverige. Hästarna kan vara ute på bete minst sex månader per år istället för 2-3 månader. Det är lättare att hitta tränare, närmare till veterinär och vattnet är inte fryset mer än halva året.
Samtidigt finns det inget som slår en månskensritt i norrskenet i en tyst skog långt bort från storstadens jäkt och larm.
Love it!
