Veganism - en privilegierad livsstil?

[Petruska]

Jag har iaf inte hört att man slaktar grisar på något annat vis än med gasning, möjligtvis att gårdsslakterierna använder något annat som ex. bultning.

Jag bodde en period på en gård där slakt av grisar och tjurar skedde hemma. Då med bultning. Slaktar man 6-7 djur om året, bygger man ju inte gaskammare åt dem.

Mao: jag tror att du har rätt. Ganska få djur slaktas på hemmagårdsplanen.

 

[Petruska]

Eller hur! Jag har sett samma sak. Helt galet..

Så gör även en större bonde jag känner. De har ett slakteri nära, men åker långt. Jag antar att det lönar sig. Det gäller kor.

 

[Petruska]

För miljöns skull behöver vi äta mindre kött, framför allt rött kött. Vitt kött och fläskkött belastar inte miljön lika mycket, men där finns å andra sidan större djurskyddsproblem. Jag har helt slutat köpa butiksägg, konventionellt uppfödd kyckling och icke-KRAVmärkt fläskkött av den anledningen.

Om man minskar sin konsumtion har man råd att göra bättre val både vad gäller smak, djurskydd och miljö de gånger man äter kött.

Kyckling står väl för en rätt stor andel av köttkonsumtionen, plus då äggen. Och det lär i hög grad vara just kycklingar/höns som utfodras med soja. Så sett står kyckling för miljbelastning, om det med sojan stämmer.

 

[Dentaku]

Kyckling står väl för en rätt stor andel av köttkonsumtionen, plus då äggen. Och det lär i hög grad vara just kycklingar/höns som utfodras med soja. Så sett står kyckling för miljbelastning, om det med sojan stämmer.

Jag går efter de beräkningar om miljöbelastning(i form av klimatpåverkan) per kg livsmedel som finns, där ligger kycklingkött på samma nivå som quorn. Även om kycklingfodret innehåller soja består det i huvudsak av svenskt spannmål(enligt WWF).

 

[Niyama]

Jag har iaf inte hört att man slaktar grisar på något annat vis än med gasning, möjligtvis att gårdsslakterierna använder något annat som ex. bultning.

Det är väl ett undantag men Ängavallen använder elektricitet. Hur "bra" det är vet jag inte, men argumentet för det är att gasning är så plågsamt.

 

[BornAgain]

Kyckling står väl för en rätt stor andel av köttkonsumtionen, plus då äggen. Och det lär i hög grad vara just kycklingar/höns som utfodras med soja. Så sett står kyckling för miljbelastning, om det med sojan stämmer.

Industribroilers är tok-effektiva i termer av kalorier in - kalorier ut. Du tappar bara typ halva eller två tredjedelar energiinnehållet genom att gå via en kyckling (då är alla transporter förstås oräknade). Men att äta broiler är inte bra för själen

I ett utvecklingsland är kycklingar bra som just omvandlare eftersom de kan äta typ allt - samtidigt är de en risk vad gäller smittspridning

 

[Petruska]

Jag går efter de beräkningar om miljöbelastning(i form av klimatpåverkan) per kg livsmedel som finns, där ligger kycklingkött på samma nivå som quorn. Även om kycklingfodret innehåller soja består det i huvudsak av svenskt spannmål(enligt WWF).

Ja, jag bara tänkte högt.

 

[TinyWiny]

B12 är en essentiell vitamin, alltså livsnödvändig. Eftersom B12 behövs för blodbildning får man när man har svår brist något som kallas perniciös anemi. Tidigare, innan man kunde behandla med B12-tillskott var det ett dödligt tillstånd, vilket namnet perniciös syftar på.

https://www.medscape.com/answers/204930-69682/what-is-the-prognosis-of-pernicious-anemia

Jo det vet jag och jag vet hur man mår med låga värden men dödligt lär det inte vara sådär rakt av. Jag hade haft symptomen i många år innan det uppdagades och hade fått två barn under de åren dessutom men jag hade kanske bara tur.

Det går inte att läsa länken utan inlogg.

 

[Scata]

Nämen...
(Punkt 1 var starkt ifrågasatt av vissa i tråden)
https://www.land.se/mat-dryck/radda...rrux-NzKL_iqT6wWHbJUqjLVaodEXUHUlu47Fkf1J2kHc

 

[Dentaku]

Jo det vet jag och jag vet hur man mår med låga värden men dödligt lär det inte vara sådär rakt av. Jag hade haft symptomen i många år innan det uppdagades och hade fått två barn under de åren dessutom men jag hade kanske bara tur.

Det går inte att läsa länken utan inlogg.

Märkligt att du behöver inlogg, jag är inte inloggad(har inte ens någon inloggning? Valde bara en sida om perniciös anemi, samma sak står på t ex Wikipedia.

Det är klart att man inte dör knall och fall av B12-brist, lika lite som vi dör knall och fall av andra bristtillstånd. Men människan kan inte leva utan B12, lika lite som vi kan leva utan något annat essentiellt näringsämne.

 

[Dentaku]

Jag behöver f ö själv ta B12-tillskott pga för dåligt upptag i tarmen(även om det inte är jämförbart med att inte ha något upptag alls). Så av den anledningen ser jag inga problem med att veganer behöver tillskott för att få en fullvärdig kost. De flesta av oss nordbor skulle må bra av D-vitamintillskott, det innebär inte att det är något fel med att bo på våra breddgrader, liksom.

 

[Niyama]

Jo det vet jag och jag vet hur man mår med låga värden men dödligt lär det inte vara sådär rakt av. Jag hade haft symptomen i många år innan det uppdagades och hade fått två barn under de åren dessutom men jag hade kanske bara tur.

Det går inte att läsa länken utan inlogg.

Jag blev riktigt dålig av B12 brist. Hade jag inte fått injektioner då hade jag blivit sängliggande i alla fall. Började på riktigt tro att jag var dödssjuk, men var för trött för att bry mig.

 

[Wonderwoman]

Det är väl ett undantag men Ängavallen använder elektricitet. Hur "bra" det är vet jag inte, men argumentet för det är att gasning är så plågsamt.

Ja SLU gick ju t.o.m ut och sa att bedövning med gasning är rena djurplågeriet och att de skall titta efter en annan lösning. Vet de som varit med vid slakt där man använder ström, de va tydligen rätt så fruktansvärt. Min exmake jobbade med att slakta kalkoner ett tag, där åker de ned i ett vattenbad med ström, och han sa att många va inte riktigt helt bedövade, veterinären ville inte heller ha mer ström pga någon anledning...

 

[Niyama]

Ja SLU gick ju t.o.m ut och sa att bedövning med gasning är rena djurplågeriet och att de skall titta efter en annan lösning. Vet de som varit med vid slakt där man använder ström, de va tydligen rätt så fruktansvärt. Min exmake jobbade med att slakta kalkoner ett tag, där åker de ned i ett vattenbad med ström, och han sa att många va inte riktigt helt bedövade, veterinären ville inte heller ha mer ström pga någon anledning...

Tror mitt inlägg blev lite felformulerat. Givetvis är gasning jätteplågsamt, menade att de använde elektricitet för att det ska vara bättre. På grisarna bedövas ju en och en på den gården, så det borde inte vara riktigt samma sak som med fåglar. Vet dock inte varför de föredrar ström framför bultning.

Fattar verkligen inte hur gasning ens kan vara lagligt.

 

[Wonderwoman]

Tror mitt inlägg blev lite felformulerat. Givetvis är gasning jätteplågsamt, menade att de använde elektricitet för att det ska vara bättre. På grisarna bedövas ju en och en på den gården, så det borde inte vara riktigt samma sak som med fåglar. Vet dock inte varför de föredrar ström framför bultning.

Fattar verkligen inte hur gasning ens kan vara lagligt.

Jo jag förstod det, skrev också att jag känner de som varit med vid slakt med elektricitet, där de slaktades en och en, att det va riktigt hemskt.

Av de avlivningssätt jag sett och varit med vid så är bultning/ skjutning utan tvekan det lindrigaste, gillar inte sprutor heller, för stor risk det kan gå fel enligt mitt tycke och erfarenhet, men bultning/ skjutning så kan djuret stå och käka något gott och vara helt ovetandes och medvetande försvinner helt när man tryckt av.

 

[Petruska]

@Fruentimber !

Jag vaknade i morse och funderade på den här tråden, på kritiska djurstudier och annat relaterat.

Nu tänker jag så här (vilket kanske en miljon människor har gjort före mig, men ändå): jag tror som du att det inte är läge (och kanske aldrig blir det) att se veganism eller någon sorts perspektiv i stil med med kritiska djurstudier som en del av hållbar utveckling. (Jag hoppar över det där med undervisning för/i HU, för det går lite över min kapacitet.)

Men! En riktigt intressant sak med frågeställningen, tänker jag är att hållbar utveckling-diskursen globalt är antropocentrisk. Veganism och/eller kritiska djurstudier utmanar antropocentrismen, på det sättet är diskussionen spännande.

Och nu kommer vi till det jag funderade på: Snarare än att införliva den typen av djurrättsliga perspektiv, och på så vis utmana antropocentrismen, så tror jag mer på att utmana antropocentrismen genom att anta ett mer ekocentriskt perspektiv. Det skulle också stämma med den ekologiska hållbarheten, och som jag ser det göra den delen mer tilltalande. Exakt hur detta skulle kunna utformas vet jag förstås inte, men den teoretiska inriktning jag spontant tänker mig är den trots allt globala rörelsen för naturens rättigheter. Terminologin med rättigheter, funkar ju också rätt bra i politiska sammanhang. Det matchar också hjälpligt med de natursyner som ursprungsbefolkningar betonar, tex i FN.

Sen tänker jag mig att djur är sociala aktörer (i alla fall typ ryggradsdjur). Om vi erkänner djur som sociala aktörer, så kan frågan om djur och djurvälfärd ses som en del av den sociala hållbarheten.

Tänker jag fel eller är de gammal skåpmat?

 

[Ciccio]

@Fruentimber !

Jag vaknade i morse och funderade på den här tråden, på kritiska djurstudier och annat relaterat.

Nu tänker jag så här (vilket kanske en miljon människor har gjort före mig, men ändå): jag tror som du att det inte är läge (och kanske aldrig blir det) att se veganism eller någon sorts perspektiv i stil med med kritiska djurstudier som en del av hållbar utveckling. (Jag hoppar över det där med undervisning för/i HU, för det går lite över min kapacitet.)

Men! En riktigt intressant sak med frågeställningen, tänker jag är att hållbar utveckling-diskursen globalt är antropocentrisk. Veganism och/eller kritiska djurstudier utmanar antropocentrismen, på det sättet är diskussionen spännande.

Och nu kommer vi till det jag funderade på: Snarare än att införliva den typen av djurrättsliga perspektiv, och på så vis utmana antropocentrismen, så tror jag mer på att utmana antropocentrismen genom att anta ett mer ekocentriskt perspektiv. Det skulle också stämma med den ekologiska hållbarheten, och som jag ser det göra den delen mer tilltalande. Exakt hur detta skulle kunna utformas vet jag förstås inte, men den teoretiska inriktning jag spontant tänker mig är den trots allt globala rörelsen för naturens rättigheter. Terminologin med rättigheter, funkar ju också rätt bra i politiska sammanhang. Det matchar också hjälpligt med de natursyner som ursprungsbefolkningar betonar, tex i FN.

Sen tänker jag mig att djur är sociala aktörer (i alla fall typ ryggradsdjur). Om vi erkänner djur som sociala aktörer, så kan frågan om djur och djurvälfärd ses som en del av den sociala hållbarheten.

Tänker jag fel eller är de gammal skåpmat?

Jag är ju inte @Fruentimber men blir glad av ditt inlägg! Det du pratar om är ju ekosofi så ja det är ”gammal skåpmat” men vete sjutton var den gömmer sig nuförtiden. Om jag säger Arne Naess så plingar säkert en klocka? Det ansågs ju jävligt flummigt såklart men gick att plugga på GU i alla fall. Vet inte om det finns några sådana levande studier i dag?

 

[Petruska]

Jag är ju inte @Fruentimber men blir glad av ditt inlägg! Det du pratar om är ju ekosofi så ja det är ”gammal skåpmat” men vete sjutton var den gömmer sig nuförtiden. Om jag säger Arne Naess så plingar säkert en klocka? Det ansågs ju jävligt flummigt såklart men gick att plugga på GU i alla fall. Vet inte om det finns några sådana levande studier i dag?

Fast naturens rättigheter är också en liten rörelse numera, där jag tror att rättighetsspråket är mer stringent än hos Naess. Rättigheter är inte flummigt. Den som säger det har fel. Om rättigheter är flummigt så är FN flummigt.

 

[hagel]

Rätt få importerade färska frukter och grönsaker ÄR KRAV-märkta, även om det förekommer.

KRAV certifieringsprocessen är rätt komplicerad, och kostar en del, så majoriteten av producenterna avstår.

Men om "ekologiskt" fungerar som säljargument, så tar t.ex. ICA in t.ex. "ekologiska äpplen" från Argentina. Märkta med något slags eko-märke från t.ex. Argentina.

Vad en sådan märkning står för, är rätt svårt att tolka. Är det en "systerorganisation" till KRAV som certifierar på plats? Är det något som liknar "EU-ekologiskt"? Är det något helt annat?

Som KRAV-certifierad själv, så har vi oftast två kontroller per år, där allt, inklusive vår bokföring, gransksa via KRAVs regler, regler som dessutom är helt publika och som alla intresserade kan läsa på nätet.

Vad avser reglerna för EKO i Argentina, är det svårt att ha en susning, och ska man dessutom ha koll på reglerna i vartenda land, så blir det ogörligt, eftersom det inte finns någon gemensam internationell standard.

Fast KRAV är ju en svensk, privat, märkning. Den går ju inte att jämföra med ekologimärket (det gröna lövet) som visar att produkten är kontrollerad efter EUs ekologikrav. Det är en väldigt gemensam och internationell standard, som uppfyller kraven som EU har till ekologiska varor, även om produkten kommer från Argentina. Om du köper en Argentinsk vara som är märkt med eko-logga kan jag lova dig att den är grundligt kollad, eftersom den annars skulle vara jätteolaglig att sälja.

 

[Fruentimber]

@Fruentimber !

Jag vaknade i morse och funderade på den här tråden, på kritiska djurstudier och annat relaterat.

Nu tänker jag så här (vilket kanske en miljon människor har gjort före mig, men ändå): jag tror som du att det inte är läge (och kanske aldrig blir det) att se veganism eller någon sorts perspektiv i stil med med kritiska djurstudier som en del av hållbar utveckling. (Jag hoppar över det där med undervisning för/i HU, för det går lite över min kapacitet.)

Men! En riktigt intressant sak med frågeställningen, tänker jag är att hållbar utveckling-diskursen globalt är antropocentrisk. Veganism och/eller kritiska djurstudier utmanar antropocentrismen, på det sättet är diskussionen spännande.

Och nu kommer vi till det jag funderade på: Snarare än att införliva den typen av djurrättsliga perspektiv, och på så vis utmana antropocentrismen, så tror jag mer på att utmana antropocentrismen genom att anta ett mer ekocentriskt perspektiv. Det skulle också stämma med den ekologiska hållbarheten, och som jag ser det göra den delen mer tilltalande. Exakt hur detta skulle kunna utformas vet jag förstås inte, men den teoretiska inriktning jag spontant tänker mig är den trots allt globala rörelsen för naturens rättigheter. Terminologin med rättigheter, funkar ju också rätt bra i politiska sammanhang. Det matchar också hjälpligt med de natursyner som ursprungsbefolkningar betonar, tex i FN.

Sen tänker jag mig att djur är sociala aktörer (i alla fall typ ryggradsdjur). Om vi erkänner djur som sociala aktörer, så kan frågan om djur och djurvälfärd ses som en del av den sociala hållbarheten.

Tänker jag fel eller är de gammal skåpmat?

Nej, du tänker inte fel! Vi behandlar även "plant blindness" och liknande som också utmanar antropocentrismen. Och problematiserar antropocentrism i relation till ESD. Vet inte riktigt vad vi kommit fram till... upplever diskussionsklimatet lite väl centrerat kring just veganism och djurhållning som del av förtryck at the moment. Vi kommer lätt ifrån ämnet. Snårigt med diskussioner online.

(Just nu är den rent av lite skitnödig, ärligt talat, där den ena studenten efter den andra fullkomligt blåser iväg i diverse filosofiska tankar med inlägg som avslutas med cringe-aktiga citat. )