Vegan/vegetarian

[Breaktown]

Jag ser ärligt talat väldigt sällan någon som äter kött, sås och potatis på det viset längre. Särskilt inte som standard. Senast jag kom i kontakt med det var nog i Småland för över 30 år sedan. Men om det är vad man uppfattar som standardmat, så fattar jag knappt ens att man ger sig på att bli vegan. Utifrån sådana matvanor måste det ju vara obegripligt att det finns så mycket grönsaker och bönor och sådant i butikerna.

Min bild av dig som jag har fått av forumet är du dels rör dig i väldigt (om du förstår vad jag menar) akademiska kretsar och dels tycker att god vällagad mat är en väldigt viktig dels av vardagen, har "affären som skafferi" m.m.

Absolut inget fel med det men jag tror nog att ditt uttalande om att du inte sett någon äta kött, potatis och sås på 30 är väldigt speglat av detta. Spana in vad 10 random svenskar äter en "grillkväll" på sommaren äter nog minst 7 just detta. Precis som de allra flesta lunchrum i Sverige nog har ett innehåll rätt långt från hur du beskrev ditt.

Det ser jag! Folk som käkar typ pasta, ketchup och köttbullar. Det de kallar sallad är isbergssallad, gurka och tomat.

Det du just i nedvärderande ord beskrev som mat som (min tolkning) knappt går att äta skulle jag påstå är en vanlig tisdagsmiddag hos miljoner barnfamiljer/folk som inte vill lägga tid på mat/folk som gillar spagetti och köttbullar/folk som är nöjda om barnen ens äter tomat och gurka. Det bättrar ju inte direkt på bilden av vegansk/vegetarisk mat som svårare att få till.

 

[Niyama]

Det du just i nedvärderande ord beskrev som mat som (min tolkning) knappt går att äta skulle jag påstå är en vanlig tisdagsmiddag hos miljoner barnfamiljer/folk som inte vill lägga tid på mat/folk som gillar spagetti och köttbullar/folk som är nöjda om barnen ens äter tomat och gurka. Det bättrar ju inte direkt på bilden av vegansk/vegetarisk mat som svårare att få till.

Det var ju en märklig tolkning. Jag svarade på ett inlägg för att skriva att just så ser jag att folk äter, och sen att ja, äter man så så förstår jag att man ser kött som något som måste bytas ut rakt av, typ köttbullar mot sojabullar eller falafel.

Jag la ingen värdering i det överhuvudtaget, men visst, det är inte mat jag är avundsjuk på. Händer förövrigt att jag själv äter pasta och stekt tofu enbart, det funkar när jag inte orkar med nåt annat, men särskilt kul mat tycker jag inte det är.

 

[skogaliten]

Ett hett tips, skilj på militanta veganer och helt normala människor som väljer att inte äta animalier. Militanta veganer hade precis lika gärna kunnat vara radikala inom någon annan grupp och radikala människor går alltid över gränsen, det hör liksom till. Militanta veganer och de som väljer bort animalier har inget gemensamt alls.

Jag har varit vegetarian i över 35 år och har aldrig någonsin kommenterat eller frågat hur någon kan äta ditt eller datt. Jag blir däremot ifrågasatt 99 gånger av 100 i nya sällskap. De "vänliga" säger att jag ger dem dåligt samvete, de flesta beter sig som du och börjar försvara sig mot något ingen mer än de själva ens har pratat om, en liten del börjar prata om hur gott kött är, som om något jag har valt bort för att jag tycker det till både smak och konsistens är vidrigt skulle kunna läska mig? Jag bryr mig inte om vad du stoppar i munnen, du behöver inte bry dig om vad jag stoppar i munnen.

Vad gäller sojan så hoppas jag att du inte äter mejeriprodukter om du är oroad över hur den framställs. Det går åt bra mycket mer soja till mjölkkor än vad alla vegetarianer i hela Sverige hade klarat av att äta tillsammans. Så nej, det är inte ett relevant argument.

Om du tar reda på hur modern (nutida) utfodring av mjölkkor går till, så försvinner sojan alltmer till förmån för svenskodlade protein- och energifoderfoder som åkerböna och raps t.ex.

Åkerböna odlades knappt alls för ett tiotal år sedan, men arealerna både åkerböna och raps har mångdubblats på senare år, och ersätter alltmer importerad soja.
Svenskodlad majs, raps, potatis, åkerböna, ärta, och bättre hantering av vallfoder, är centrala element i bryta behovet av slentrianimporterad soja.

Svenskt lantbruk (både odling och djurhållning för mjölk eller kött) är ett av de minst miljöbelastande jordbruken alla kategorier i världen. Och miljöbelastningen minskar raskt.
Det avser både förbrukning av insatsvaror som mineralgödsel, herbicider, pesticider och fungicider, om förbrukningen av fossila drivmedel, om odlingsmetoder som genererar minimalt med jordförstöring, och om andelen importerade kraftfoderkällor till djurhållningen.

Många påståenden om hur djur föds upp och hålls, som kommer från djurrättshåll, bygger på cherry-picking av data från de sämsta internationella exemplen man kan hitta, som gynnar den ståndpunkt man har bland extremisterna: all djurhållning är "ond", och måste upphöra.

 

[TinyWiny]

Om du tar reda på hur modern (nutida) utfodring av mjölkkor går till, så försvinner sojan alltmer till förmån för svenskodlade protein- och energifoderfoder som åkerböna och raps t.ex.

Åkerböna odlades knappt alls för ett tiotal år sedan, men arealerna både åkerböna och raps har mångdubblats på senare år, och ersätter alltmer importerad soja.
Svenskodlad majs, raps, potatis, åkerböna, ärta, och bättre hantering av vallfoder, är centrala element i bryta behovet av slentrianimporterad soja.

Svenskt lantbruk (både odling och djurhållning för mjölk eller kött) är ett av de minst miljöbelastande jordbruken alla kategorier i världen. Och miljöbelastningen minskar raskt.
Det avser både förbrukning av insatsvaror som mineralgödsel, herbicider, pesticider och fungicider, om förbrukningen av fossila drivmedel, om odlingsmetoder som genererar minimalt med jordförstöring, och om andelen importerade kraftfoderkällor till djurhållningen.

Många påståenden om hur djur föds upp och hålls, som kommer från djurrättshåll, bygger på cherry-picking av data från de sämsta internationella exemplen man kan hitta, som gynnar den ståndpunkt man har bland extremisterna: all djurhållning är "ond", och måste upphöra.

Jag behöver inte ta reda på och jag behöver inte läsa propaganda från något håll. Jag är inte extremist åt något håll och ser inte som min livsuppgift att påverka någon åt något håll heller. Herregud, till och med mina barn fick välja så snart de kunde uttrycka sin önskan om de ville äta animalier eller inte. Innan de kunde de fick de animalier. Jag bor och lever i en lantbruksbyggd och min närmaste granne är mjölkbonde. Vi pratar jag och hen och jag tror inte att hen ljuger om vad hen ger sina djur. Jag tror inte heller att min lokale kvarngubbe ljuger om vad han säljer eller att övriga bönder jag pratat med häromkring ljuger om vad de ger sina djur. Foder är ett av mina intresse (ja jag är en äkta fodernörd) så att det blir tal om foder nu och då, att vi jämför ko och häst i foderrelaterade frågor är inget märkligt alls. De bönder jag har omkring mig, både kött och mjölkproducenter är för övrigt de som aldrig gått på som ånglok om mitt val av kost utan som bara säger jaha, när det kommer på tal. Eller jo, en som jag bott granne med i många år utbrast va!!! är du en sådan där militantvegan det trodde jag inte om dig!!! Jag skrattade och sa att jo, men det har du väl märkt hur ofta jag släpper ut era djur Hen insåg hur extremkorkat hens uttalande var och bad om ursäkt.

Jag har en granne som har försökt odla raps i några år. Hen är den enda här omkring som ens försöker. Varje gång har det slutat med att hen får plöja ner alltihop. Att det kommer mer och mer alternativ innebär inte att det odlas eller ens går att odla överallt i vårt land eller att alla tycker att det är en bra ersättning för sojan.

 

[Petruska]

Min bild av dig som jag har fått av forumet är du dels rör dig i väldigt (om du förstår vad jag menar) akademiska kretsar och dels tycker att god vällagad mat är en väldigt viktig dels av vardagen, har "affären som skafferi" m.m.

Absolut inget fel med det men jag tror nog att ditt uttalande om att du inte sett någon äta kött, potatis och sås på 30 är väldigt speglat av detta. Spana in vad 10 random svenskar äter en "grillkväll" på sommaren äter nog minst 7 just detta. Precis som de allra flesta lunchrum i Sverige nog har ett innehåll rätt långt från hur du beskrev ditt.

Det är klart att jag vet ungefär det där. Men det ändrar ju inte min erfarenhet att jag vet hurdana sociala mönster den ingår i.

 

[Petruska]

inte sett någon äta kött, potatis och sås på 30

Det har jag naturligtvis sett. Det händer också att jag äter så själv. Tex har ett av mina favoritlunchak återkommande "fläsktisdag". Fläsk med raggmunk. Löjligt gott!

Men den typen av mat som standard, ser jag aldrig att någon håller sig till. Nu är det ju ett begränsat antal människor man vet vad de äter, men kollegors luncher ger ju någon inblick i deras matvanor.

 

[Wingates]

Ett hett tips, skilj på militanta veganer och helt normala människor som väljer att inte äta animalier. Militanta veganer hade precis lika gärna kunnat vara radikala inom någon annan grupp och radikala människor går alltid över gränsen, det hör liksom till. Militanta veganer och de som väljer bort animalier har inget gemensamt alls.

Problemet är att ena gången sägs det som du säger - och andra gången är att vara vegan en livsstil (dvs man är inte vegan bara för man äter veganskt). = "vegan" är en "militant vegan" och övriga äter bara inte animalier.
Jag förstår att det gör folk lite förvirrade och att man drar alla över en kant, tyvärr. Utöver det lägger jag noll värdering i det hela - så länge folk äter det de trivs med och gillar är jag glad

 

[skogaliten]

Jag behöver inte ta reda på och jag behöver inte läsa propaganda från något håll. Jag är inte extremist åt något håll och ser inte som min livsuppgift att påverka någon åt något håll heller. Herregud, till och med mina barn fick välja så snart de kunde uttrycka sin önskan om de ville äta animalier eller inte. Innan de kunde de fick de animalier. Jag bor och lever i en lantbruksbyggd och min närmaste granne är mjölkbonde. Vi pratar jag och hen och jag tror inte att hen ljuger om vad hen ger sina djur. Jag tror inte heller att min lokale kvarngubbe ljuger om vad han säljer eller att övriga bönder jag pratat med häromkring ljuger om vad de ger sina djur. Foder är ett av mina intresse (ja jag är en äkta fodernörd) så att det blir tal om foder nu och då, att vi jämför ko och häst i foderrelaterade frågor är inget märkligt alls. De bönder jag har omkring mig, både kött och mjölkproducenter är för övrigt de som aldrig gått på som ånglok om mitt val av kost utan som bara säger jaha, när det kommer på tal. Eller jo, en som jag bott granne med i många år utbrast va!!! är du en sådan där militantvegan det trodde jag inte om dig!!! Jag skrattade och sa att jo, men det har du väl märkt hur ofta jag släpper ut era djur Hen insåg hur extremkorkat hens uttalande var och bad om ursäkt.

Jag har en granne som har försökt odla raps i några år. Hen är den enda här omkring som ens försöker. Varje gång har det slutat med att hen får plöja ner alltihop. Att det kommer mer och mer alternativ innebär inte att det odlas eller ens går att odla överallt i vårt land eller att alla tycker att det är en bra ersättning för sojan.

Observera, jag ifrågasätter på inget som helst vis valet att äta vegetariskt eller veganskt, var och en får äta det som man känner sig bekväm med.

Det jag ifrågasätter är påståenden om vad svenska husdjur äter. Hur nötboskap utfodras i feedlots i USA, Brasilien, eller Australien är mindre intressant, eftersom det inte är uppfödningssätt som vi i Sverige inte påverkar nämnvärt.

Här ger SLU lite snabbfakta:

https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/nyheter-huv/soja-till-husdjur/

Som djurhållare blir jag lite förvånad över att dina grannar inte moderniserar sig vad avser foder. Det är både miljöovänligt och ekonomiskt vansinnigt att hålla fast vid gamla tänkesätt. Industriellt producerat djurfoder (kraftfoder som helfoder eller koncentrat) till nöt och får, innehåller numera små andelar soja, i vissa fall, t.ex. det foder jag använder, ingen soja alls.

Här kommer några artiklar om hur sojan fasas ut från djurfoder, för att ersättas av t.ex. åkerböna:
https://norrkoping.etc.se/inrikes/har-odlas-bonorna-som-ersatter-miljoboven-soja

http://www.greppa.nu/atgarder/ersatt-sojan-med-eget-proteinfoder.html (avser gris, där kanske mest soja använts)

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4916172 (från 2010, ersättandet har pågått en tid...)

https://lantmannen.com/hallbar-utveckling/viktiga-fragor/soja/ (Största foderproducentens syn på saken, ja, de utvecklar sojafria foder, står på slutet...)

https://lantbruksnytt.com/raps-ersatta-soja/ (avser foder till mjölkkor)

http://www.grisportalen.se/huvudsida/NyTeknik/101129Agromek/101201Fermenterad.html (mer om gris)

http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/foder/ko-fardigfoder/ (här finns exempel på soja och palmoljefria kraftfoder till mjölkkor)

 

[Niyama]

Problemet är att ena gången sägs det som du säger - och andra gången är att vara vegan en livsstil (dvs man är inte vegan bara för man äter veganskt). = "vegan" är en "militant vegan" och övriga äter bara inte animalier.
Jag förstår att det gör folk lite förvirrade och att man drar alla över en kant, tyvärr. Utöver det lägger jag noll värdering i det hela - så länge folk äter det de trivs med och gillar är jag glad

Jag är vegan, dvs jag äter inte bara helvegetariskt utan undviker även animalier i kläder osv. Jag har varit med på demonstrationer, t.ex. mot djur på cirkus. Lagligt och icke våldsamt. Jag kommenterar aldrig vad blandkostare äter (förutom vänner som kommenterar min mat på samma skämtsamma sätt). T.ex. när jag suttit i skolan och ätit med klasskamrater eller på jobb med kollegor, har jag aldrig någonsin kommenterat att folk äter kött. Men nästan varje gång har jag fått kommentarer, om jag är en sån som släpper ut minkar? Om jag äter soja? Om jag har tänkt på hur långt mina grönsaker fraktas? Om jag har bil? Om jag flyger? Om jag vet om att *någon viss sak* innehåller animalier? Jag ska liksom ställas till svars för allt. När mitt enda svar, på fråga om min mat, var "jag är vegan". Det räcker med att säga det, så drar det igång.

 

[Niyama]

Tillägg: alla av mina närmare vänner äter kött. Några jagar. Uppenbarligen går det utmärkt att umgås utan att ständigt ifrågasätta varandras val. Trots att några här säkert skulle klassa mig som "militant vegan".

 

[TinyWiny]

Problemet är att ena gången sägs det som du säger - och andra gången är att vara vegan en livsstil (dvs man är inte vegan bara för man äter veganskt). = "vegan" är en "militant vegan" och övriga äter bara inte animalier.
Jag förstår att det gör folk lite förvirrade och att man drar alla över en kant, tyvärr. Utöver det lägger jag noll värdering i det hela - så länge folk äter det de trivs med och gillar är jag glad

Jag har aldrig hört någon som säger så om sig själv, alltså att de inte är veganer för att de "bara" väljer bort animalier. Enbart andra som tar förgivet att det är så det är, att är man vegan så är man en radikal idiot som släpper ut djur och beter sig vidrigt illa. Att ett ord används felaktig, att vegan för vissa är synonymt med militant vegan innebär inte att det är ordets betydelse.

 

[TinyWiny]

Observera, jag ifrågasätter på inget som helst vis valet att äta vegetariskt eller veganskt, var och en får äta det som man känner sig bekväm med.

Det jag ifrågasätter är påståenden om vad svenska husdjur äter. Hur nötboskap utfodras i feedlots i USA, Brasilien, eller Australien är mindre intressant, eftersom det inte är uppfödningssätt som vi i Sverige inte påverkar nämnvärt.

Här ger SLU lite snabbfakta:

https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/nyheter-huv/soja-till-husdjur/

Som djurhållare blir jag lite förvånad över att dina grannar inte moderniserar sig vad avser foder. Det är både miljöovänligt och ekonomiskt vansinnigt att hålla fast vid gamla tänkesätt. Industriellt producerat djurfoder (kraftfoder som helfoder eller koncentrat) till nöt och får, innehåller numera små andelar soja, i vissa fall, t.ex. det foder jag använder, ingen soja alls.

Här kommer några artiklar om hur sojan fasas ut från djurfoder, för att ersättas av t.ex. åkerböna:
https://norrkoping.etc.se/inrikes/har-odlas-bonorna-som-ersatter-miljoboven-soja

http://www.greppa.nu/atgarder/ersatt-sojan-med-eget-proteinfoder.html (avser gris, där kanske mest soja använts)

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4916172 (från 2010, ersättandet har pågått en tid...)

https://lantmannen.com/hallbar-utveckling/viktiga-fragor/soja/ (Största foderproducentens syn på saken, ja, de utvecklar sojafria foder, står på slutet...)

https://lantbruksnytt.com/raps-ersatta-soja/ (avser foder till mjölkkor)

http://www.grisportalen.se/huvudsida/NyTeknik/101129Agromek/101201Fermenterad.html (mer om gris)

http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/foder/ko-fardigfoder/ (här finns exempel på soja och palmoljefria kraftfoder till mjölkkor)

Det är just ifrågasätter du gör när du utgår ifrån att jag utgår från radikala gruppers desinformation. Jag blev vegetarian i en tid då "ingen" visste vad det ens innebar. När vissa inom hälsofrämjandet slog på stort då och då och åt vegetariskt. Då den vegetariska maten i skolan bestod av några gurkbitar och möjligtvis en halv tomat och den enda vegetariska färdigmaten du kunde köpa i affär var pastaringar i tomatsås. Nu tar alla förgivet att jag är militant vegan Det är inte bättre kan jag säga.

Jag har enbart och bara skrivit om svenska förhållanden. Att det förvånar dig att svenska bönder fodrar som de gör förvånar mig. Det är ingen hemlighet. Förut menade du att ingen soja används alls och nu används små mängder? Vad är små mängder för dig? Vad är små mängder soja för en mjölkko/dag exempelvis? 50 gram? 100 gram? 1 kg? 3 kg?
Hur mina grannar väljer att göra är inget jag kan påverka överhuvudtaget och jag gladde mig när ena grannen sådde raps just med tanke på sojan. Nu känns det mest som om hen kommer hamna på ruinens brant om hen fortsätter försöka. Det är enorma pengar hen har fått plöja ner.

 

[skogaliten]

Det är just ifrågasätter du gör när du utgår ifrån att jag utgår från radikala gruppers desinformation. Jag blev vegetarian i en tid då "ingen" visste vad det ens innebar. När vissa inom hälsofrämjandet slog på stort då och då och åt vegetariskt. Då den vegetariska maten i skolan bestod av några gurkbitar och möjligtvis en halv tomat och den enda vegetariska färdigmaten du kunde köpa i affär var pastaringar i tomatsås. Nu tar alla förgivet att jag är militant vegan Det är inte bättre kan jag säga.

Jag har enbart och bara skrivit om svenska förhållanden. Att det förvånar dig att svenska bönder fodrar som de gör förvånar mig. Det är ingen hemlighet. Förut menade du att ingen soja används alls och nu används små mängder? Vad är små mängder för dig? Vad är små mängder soja för en mjölkko/dag exempelvis? 50 gram? 100 gram? 1 kg? 3 kg?
Hur mina grannar väljer att göra är inget jag kan påverka överhuvudtaget och jag gladde mig när ena grannen sådde raps just med tanke på sojan. Nu känns det mest som om hen kommer hamna på ruinens brant om hen fortsätter försöka. Det är enorma pengar hen har fått plöja ner.

Är det inte mer intressant vad summan av svenska bönder åstadkommer, än vad just din granne gör/inte gör, eller lyckas/misslyckas med?

Och en sak som svenska bönder jobbat hårt med, och faktiskt blivit allt bättre på, är att ändra och optimera fodret i djurhållningen, och att ge sig in på en resa bort från importerad soja, mot svenskodlade proteinkällor.
Liksom man jobbar hårt för att bli klimatneutral avseende CO2 utsläpp, bland annat genom att sträva efter att övergå till fossilfria drivmedel i traktorkörningen (RME eller HVO -raps igen), skapa biogasanläggningar, optimerad användning av konstgödsel med mera.

Jag, och grannar, har både lyckats och misslyckats med odling eller skörd, speciellt första gången med något nytt.
Mina egna första försök med helsädesensilage t.ex. kan ses som ordentliga misslyckanden, fodret skördades för sent och blev för grovt, och fungerade därför inte till mina djur, så jag fick byta bort dem, och dessutom köpa grovfoder dyrt.

Omvärlden förändras, så de premisser som eventuellt påverkade ett beslut för kanske 20+ år sedan, ser idag annorlunda ut.

Var någonstans har jag skrivit att man inte använder soja alls?

Så här skrev jag (kopierat från ett tidigare inlägg):
"Om du tar reda på hur modern (nutida) utfodring av mjölkkor går till, så försvinner sojan alltmer till förmån för svenskodlade protein- och energifoderfoder som åkerböna och raps t.ex."

 

[majola]

Själv har jag dragit ner mycket på kött och äter mer vegetariskt, men skulle vilja äta ännu mer vegetariskt. I och med detta har jag också blivit nyfiken på vegankost, vad äter ni, hur strikta är ni?

Följer några vegankonton på Instagram och tycker maten ser supergod ut!

Det kött jag äter är mestadels närproducerat (säger man så om kött?) Tyvärr blir det en del kyckling pga familj som inte äter grönsaker.

Hur mår ni, märks någon skillnad?

Jag har ätit vegankost sedan feb/mars ungefär. Började övergå mer och mer till veganskt i februari och runt månadsskiftet blev det liksom så att jag valde att äta helt veganskt. Resten av familjen är blandkostare, men äter huvusakligen lakto-ovo-vegetariskt.

Vad jag äter? Till frukost blir det ofta smoothie, har efter lång tvekan vågat prova gröna smothies och det var ju faktiskt gott! Är ganska feg fortfarande dock. Imorse gjorde jag en med banan, apelsin, äpple, lite citronsaft, en dadel, rucola, chiafrön och kokosvatten. Kaffe med havremjölk. Smörgås eller sojajoghurt med müsli. Ibland pannkakor på helgerna.

Lunch/middag försöker jag strömlinjeforma så att vi antingen kan äta samma allihop, eller att jag bara gör mindre ändringar till mig. Men om jag t ex gör en soppa som ska ha grädde i sig så tar jag växtgrädde till hela soppan liksom... Vi äter mycket kikärtor som "köttersättning" i grytor osv. Inte särskilt mycket vego-schnitzlar och dylikt, men ibland tycker jag att det är kul att testa. Har börjat experimentera lite med tofu. De första försöken blev inte så bra, sedan ändrade jag taktik till att följa beprövade recept. Det var bättre...

Nya favoriter är kikärts-tikka masala och tofuburgare. Linssoppa med kokosmjölk åt vi ofta innan också. Pannkaka till lunch göra jag ungeför varannan fredag, och sist gjorde jag hela satsen vegansk och ungarna klagade inte.

Den här veckan ska vi bland annat äta potatis- och purjolöksoppa, cannelloni (velar lite mellan tofu och sojafärsfyllning), wraps...

Jag har sett till att ha rikligt med veganska snacks hemma (nötter, choklad, kakor, popcorn etc). På så sätt har jag glidit igenom den första tiden lite på en chokladkaka så att säga. Avsikten var att alltid ha något gott att äta för att inte frestas att göra "undantag". Det har funkat bra och trots att jag har varit sjuk och inte tränat och dessutom ätit betydligt mer sötsaker än annars så har jag hållit vikten. För mig är det definitivt positivt eftersom jag har lite övervikt som måste bort. Hoppas på viktnedgång när jag kan börja jogga igen och tänker dra ner på godiset och snacksen nu när jag har kommit in i det hela lite mer.

Känner mig risig, men absolut mycket piggare än jag brukar vara efter ett par månaders förkylning med bihåleinflammation. Det sätter jag på pluskontot. Jag tog tillskott av b-vitamin, zink och d-vitamin redan innan och det har jag självklart fortsatt med.