Sv: vätska i benen
Motivationen finns i båda. Men det är DU som försöker framkalla beteendet genom att trycka ned mulen. Som i så många andra fall vill hästar vara oss till lags och vill göra rätt, då får den beröm vilket den vill ha.
Att själv börja halta och sen fatta att du kommer att hoppa av pga det betyder att det är hästen som framkallar ett beteende för att slippa någonting.
Nej, det är studier man gjort trycka på knapp X. Hästen har varit ensam i sin box. Människa har inte varit i närheten eller påverkat. Däremot har X varit den knapp som gjort att det ramlat ut pellets.
Så där är det bara hästens motivation att få belöningen (i detta fallet mat) som gör det. Dvs exakt samma mekanism som när de lär sig låsa upp boxdörrar eller likande. En motivator, en slump som ger önskad belöning, och hästen försöker upprepa beteendet för att få belöningen igen. Motivatorn är belöningen, ingen människas reaktion.
Och slippa eller få, det är grymt intessant tycker jag, rent generellt. Jag jobbar ju med inlärning, och OFTA inser man att man lurar sig. Där vi tror att en person gör någonting för att få en förstärkare som är X, så är det egentligen så att det som får personen att göra det är INTE förstärkare X, utan personen har en annan förstärkare, som vi inte ens sett.
T ex, jag ber en person räkna ut ett mattetal. Personen gör det, och får en chokladbit av mig, och sen rast. JAG tror förstärkaren och motivatorn är chokladbiten. Men i själva verket kan personen skita i chokladen egentligen, utan det är rasten och få stå och titta på när trafikljuset utanför fönstret växlar färg som är den personens förstärkare. Man brukar märka de där 'felkopplingarna' när man byter miljö.
Nu är det människor och jag menar inte att applicera det rakt av på hästar, utan bara att det generellt kan vara svårt att bedömma om det är en slippa eller en få som motiverar. Vi använder dessutom båda i träning av hästar.
Hästen som rymmer ur boxen, där kan man ju tycka det är ganska lätt att avgöra. Men är det det. Vill hästen komma ut (få) eller vill den inte stå i boxen (slippa). I realiteten är det ganska irrelevant att klyva hårstrån så, men u förlängningen ang inlärning är det viktigt. Nu hänger de i boxexemplet så samman att det är svårt säga vilket. Det ena ger det andra. Men om man t ex boxade hästen i ett ridhus. Dvs den kommer ut ur boxen (slipper), men vinner ingenting vad gäller mer stimulerande miljö, mat, kompisar, friskluft etc. Tar den sig fortfarande ur boxen så fort tillfälle ges, men sen står och snarkar i ett hörn i ridhuset, ja då är det mest troligt slippa boxen. Om den däremot går runt och letar obefintliga höstrån i ridhusbottnen, springer runt etc (dvs ett annat beteende än i box), då är det mest troligt få komma ut som är motivationen.
Vill hästen som fattar galopp på hjälp slippa trycket, få galoppera, ha beröm av matte, undvika spöhjälpen som den vet kommer om man inte hörsammar hjälpen, vara matte till lags på alla sätt som går eller vad är motivatorn där. Motivatorn kan dessutom ändras. I inlärningen kan motivatorn vara en sak, senare ändras till en annan, och ytterligare senare ytterligare en annan.
Så, det är ett hyperintressant ämne, men enligt mig är det lika farligt tycka 'klart det är så' som att 'klart det inte är så'.
Dessutom kan flera saker motivera samtidigt. Att både slippa och få. Om man 'ger' det ena, så räcker inte det för att beteendet ska upprepad. I halta för att få matte att sitta av och få gå hem och äta gräs, om vi antar det är ett inlärt beteende med motivator. Så det kan vara så att motivatorn är kombinationen. Om jag suttit av men lett vidare (dvs slipper matte) men inte gått hem, kanske hästen inte upprepat det. Om jag inte suttit av men ridit hem (dvs få gå hem och äta gräs) kanske hästen inte upprepat det heller. För bara en av motivatorerna skulle inte räcka. (Eller så hade båda räckt var för sig,d et blir ju teoretiskt spekulerande)
Försöker svara lite blandat till det ovan.. säg till om jag missat nåt..
Men det behöver inte vara godis som är motivation, det har jag aldrig menat...
Jag tricktränar själv min häst massor och använder mig mycket sällan av godis (damen gillar inte ens godis), för henne är det tillräckligt underbart att bara få beröm och klappar.
Oh ja, det är högst individuellt vad motivatorn är. Det är absolut inte alltid godis. Lika ofta är det beröm i någon form (verbal, fysisk etc), att undkomma ett tryck, som i sig ine behöver vara speciellt obehagligt, märkt väl. Eller att vara till lags. Det viktiga är eg bara att hitta just den individens stora motivator. Ibland är de väääldigt långsökta, ffa på människor, men djur förvånar de med =)
När jag använder röstkommandon till min häst som innebär en dominant handling (stegring eller liknande) så är det som att hon alltid ifrågasätter sätter mig "får jag, är det okej?". Detta märks tydligt. Men hon tar inte till t.ex. spansk skritt bara för att "testa" om hon får beröm då, men hon har ju fattat att hon måste koppla rätt ord med rätt handling. Men åter igen, det är jag som tagit intiativet till rörelserna.
Mm, och det är återigen individuellt. Vissa individer är mer benägna än andra att testa sig igenom repetoaren än andra. På samma vis som olika hästar är olika lätta att lära olika trick, beroende på deras personligheter. Och hur t ex 'orala' de har. En häst som rent naturligt har nära till orala beteenden och gärna drar, tar upp och plockar med saker är mycket lättare att lära att ta upp en flagga från marken och 'vifta' med än en häst som i princip aldrig naturligt visar orala beteenden.
Ett icke människoinlärt ex, men nämnda ponny bodde över 20 år med en notorisk krubbitare. Han bet aldrig nånsin, tuggade inte ens trä. Sen levde han i 3 veckor med en notorisk boxsparkare. Efter en vecka började han sparka i dörren. Den ponnyn var dock väldigt mycket för att krafsa på och med 'fötterna' undersöka saker, och väldigt lite för orala beteenden.
Min arabvalack (fö han som sparkade upp boxen) bodde i många år med boxsparkaren utan att ta efter alls. Däremot var han väldigt oral i sitt beteende, och skulle mycket väl kunnat apa efter ett gnagbeteende om han bott med krubbitare exvis.
Så hur de är i grund och botten, både om de oftare anv ben än mun, hur villiga de är att vara till lags, hur mkt de 'frågar' etc spelar in ang hur mkt de använder tricks 'oönskat'. Är man kunnig är det ju sällan problem, problemet brukar bli när mer okunniga personer lär in trick.
