Vart står jag i rang?

[kryddelydd]

Men tror du att det beror på att "tuffingen" utstrålar något slags inbyggd självsäkerhet eller överlägsenhet, eller på att han helt enkelt i tidigare skeden framgångsrikt skapat och befäst den positionen genom våld eller hot om våld?

Han har nog den inbyggda utstrålningen.
När han först kom, dängde han upp den dåvarande flockledaren eftersom han blev angripen.
Han går inte till angrepp men när tvååriga hingstar släppts in i flocken och gått på honom, har han försvarat sig. Först mest genom att freda sig med attityden "jaja men du är lite tröttsam" och om unghingst inte gett sig med attityden "nu räcker det!"
Jag har aldrig sett honom vara den angripande parten.

 

[kryddelydd]

Fast då tycker jag att man ska göra just det, tala om "vem som bestämmer". Rang handlar ju mycket om sex och resurser. "Är det dina eller mina avkommor som får leva vidare?" "Är det du eller jag som parar?" (Grabbar emellan) "Är det dina eller mina föl/valpar.." (tikar/ston) Då gäller detta begränsade resurser för överlevnad. "Vems gener dör, dina eller mina?"
En häst är ju knappast kan ju knappast bestämma över en människa egentligen, på vilket sätt skulle den göra det?
-Gå och hämta min havre, annars biter jag dig!

Däremot, kan hästen skrämmas och detta kan vara effektivt och ge omedelbara resultat. (Ryttaren kliver av eller går undan)
Men du slåss knappast med hästen om dens havre, eller diskuterar avel på det sättet.

Intressant.
Jag var igår och tittade på en saluhäst. Jag har aldrig träffat på dess make.
Häst som enligt beskrivning fungerar ganska bra i flock, gör inget väsen av sig, antagligen relativt låg i rang men de andra behöver vara "högröstade" för att flytta på honom. När han blir ordentligt tillsagd, viker han.
Han är rätt lite hanterad - sägs det - men orädd. Snäll i stallgången och att lyfta hovar.

Ett riktigt hår av hin när vi gick ut på ridbanan. Skulle tränga undan mig och flytta mig. Nafsade.
När jag gick intill hästen - som verkat bufflig men rätt OK - och lade armen över hans rygg, gick han till angrepp. Hotade med tänderna, hotade med bogen, hotade med att vända in baken och visa sig redo att sparka.
Jag "skrämde" bort honom genom att vifta lite med det jag hade till hands. Hästen kanske backade undan ett steg och stegrade sig sedan och viftade med frambenen. Därefter högg han.

Tydligen är det så han gjort mot andra människor också.

En häst som skrämmer människor på ett väldigt utagerande sätt och ändå väldigt dramatiskt i mina ögon.

Hästen visade ingen osäkerhet alls utan enbart aggressivitet.

Situationen slutade tio minuter senare med att jag fick hästen att gå undan, backa, byta varv på en liten volt runt mig, stanna, hålla sig borta från mitt utrymme, utan att våld behövde blandas in mer än att jag slängde till honom med grimskaftsänden vid ett tillfälle och ägaren kom på skakiga ben med ett spö som dock inte behövde användas mer än till att peka.

Man beskriver att den här hästen, som är sju år gammal och inte använd (ingen tränsning, ridning et c) beter sig så mot andra hästar i flocken och mot de människor som försökt bestämma över hästen eller som försökt säga till när den är för närgången.

Gällande en sådan individ kan man verkligen fundera på "rang".
Gentemot människor försöker han skrämmas och dominera, hade lite svårt att acceptera att bli dominerad men tog det efter en stund.
Gentemot hästar försöker han tydligen dominera genom att gå på, men flyttar sig om någon är tillräckligt hårdhänt.

Jag funderar på om det handlar om att hästen har svårt att förstå hur den ska bete sig. Han är åtminstone inte en typiskt ranghög häst så som jag normalt sett uppfattar ranghöga hästar: de är oftast lättfostrade bara man är tydlig och konsekvent.

Synpunkter på denna individ (som antagligen passar bäst som korv)?

 

[Efwa]

@kryddelydd

Inte fasen vet jag, men rang har ju inte med det hela att göra alls. Jag säger som förr, den slutar ju inte om den fått någon att backa. Den kommer ju göra så här varje gång när man gör samma sak igen, om ingen sätter gränser. Då skulle man ju kunna tolka det som att den blivit högst i rang men slutar inte försöka komma högt i rang.....förstår du vad jag menar? Moment 22.

Dominera......ja, eller kanske ha kontroll på situationen? Tycker det är roligt att se folk bli rädda?

Jag skulle tro, som jag tror du också tolkar den. Den har fått belöning för att göra så här och gör det. Inte lärt sig att människor också ska respekteras.

Alternativt har så ont att det är det enda han vet att göra.

Jag skulle inte heller tolka honom som ranghög........

 

[kryddelydd]

@kryddelydd

Inte fasen vet jag, men rang har ju inte med det hela att göra alls. Jag säger som förr, den slutar ju inte om den fått någon att backa. Den kommer ju göra så här varje gång när man gör samma sak igen, om ingen sätter gränser. Då skulle man ju kunna tolka det som att den blivit högst i rang men slutar inte försöka komma högt i rang.....förstår du vad jag menar? Moment 22.

Dominera......ja, eller kanske ha kontroll på situationen? Tycker det är roligt att se folk bli rädda?

Jag skulle tro, som jag tror du också tolkar den. Den har fått belöning för att göra så här och gör det.

Alternativt har så ont att det är det enda han vet att göra.

Nej, hästen har inte så ont att den inte kan göra annat än att hota.

Jag tror, precis som du tolkat det, att det handlar om ett inlärt beteende genom att den får sitt space fritt. Den dominerar. Och det är väl mycket vad det går ut på: dominera eller låta sig domineras eller samexistera vänligt. Och när man träffar på en ny individ ska man etablera positioner.

Ja, antagligen kommer den här hästen att göra likadant när den anser att man sätter press på den (även om pressen i det här läget var rätt beskedlig: klappa hästen på högersidan när man står bredvid den). Dominera, sätta på plats.
Och gissningsvis inte en värst "ranghög" individ i en flock utan en som försöker komma sig upp i smöret genom att skrämma, hota. Och låter sig flyttas på när någon tröttnat tillräckligt för att vara brysk eller hård mot den.

Kul häst att försöka sälja... och få betalt för.

 

[Efwa]

@kryddelydd
Jag håller med. Det enda är väl tanken om att "komma upp sig i smöret" som blir konstigt.
Då krävs det ju en rangordning och jag tror inte ens en häst liskom tänker så. Vad ska han komma upp till? Vad ser han att andra får som inte han får, som han vill ha?
Vad vill han bestämma över som han inte redan bestämmer över?

Det blir så konstigt eftersom de som är sura oftast får som de vill.......vad strävar han mot då? Att få mer än det finns?

 

[Blandrastik]

@kryddelydd

Inte fasen vet jag, men rang har ju inte med det hela att göra alls. Jag säger som förr, den slutar ju inte om den fått någon att backa. Den kommer ju göra så här varje gång när man gör samma sak igen, om ingen sätter gränser. Då skulle man ju kunna tolka det som att den blivit högst i rang men slutar inte försöka komma högt i rang.....förstår du vad jag menar? Moment 22.

Dominera......ja, eller kanske ha kontroll på situationen? Tycker det är roligt att se folk bli rädda?

Jag skulle tro, som jag tror du också tolkar den. Den har fått belöning för att göra så här och gör det. Inte lärt sig att människor också ska respekteras.

Alternativt har så ont att det är det enda han vet att göra.

Jag skulle inte heller tolka honom som ranghög........

Den hästen skulle jag säga, under förutsättning att den mår bra, är dåligt domesticerad. Den är inte tam helt enkelt. Jag tycker @Efwa resonemang är viktigt. "Vad tjänar hästen på beteendet?" Ingeting skulle jag säga. Precis som sagt innan, titta på dominanta ston, som liksom bara glider in i flocken som delar sig som Moses hav. Dominans kommer alltid nerifrån och upp. Det är flocken som bugar och drar sig undan för henne. Det är dominans. Eller titta på valpen som försöker slicka den vuxna hunden i mungiporna för att tala om "du dominerar mig, jag är bara en fjompig valp"

Så du beskriver bara en dåligt utbildad häst, som lärt sig att skrämmas känns bra. Av nån märklig anledning, eller inte märklig alls om man tog reda på anledningen.

 

[kryddelydd]

Den hästen skulle jag säga, under förutsättning att den mår bra, är dåligt domesticerad. Den är inte tam helt enkelt. Jag tycker @Efwa resonemang är viktigt. "Vad tjänar hästen på beteendet?" Ingeting skulle jag säga. Precis som sagt innan, titta på dominanta ston, som liksom bara glider in i flocken som delar sig som Moses hav. Dominans kommer alltid nerifrån och upp. Det är flocken som bugar och drar sig undan för henne. Det är dominans. Eller titta på valpen som försöker slicka den vuxna hunden i mungiporna för att tala om "du dominerar mig, jag är bara en fjompig valp"

Så du beskriver bara en dåligt utbildad häst, som lärt sig att skrämmas känns bra. Av nån märklig anledning, eller inte märklig alls om man tog reda på anledningen.

Nu kanske jag märker ord, men tam är hästen. Lite för tam, rent av... vill vara med.
När hästen var släppt i hagen igen, gick den inte iväg till sina kompisar utan stod kvar i vår ände av hagen och gnäggade åt oss och såg ut att vilja vara med.

Men illa uppfostrad, absolut. Har inte fått lära sig gränser.
Men man kan fundera över hur det blivit så. Hästen i fråga har haft samma ägare sedan den var föl, gått i samma hage fram tills den rätt nyligen flyttats dit där den står nu. Beteendet kom INTE i samband med flytten: hästen flyttades för att ägaren/uppfödaren inte klarar av den utan är rädd. Hästen flyttades till ett stall där ägarens syster, som också är rädd för hästen, skulle försöka fostra den. Ägarens syster är den som var med igår (ägarens syster och stallägaren var med).
Hästen har nog aldrig stött på någon som lyckats "sätta den på plats" utan ägaren har backat för hästen.
Belöningen för hästen är lite oklar: den har skrämt människan till att backa men så långt jag vet har man egentligen inte satt press på hästen. Man har inte försökt rida in eller köra in hästen eftersom man nämligen inte kommit så långt som till att flytta undan hästen från sig utan att den "svarat upp" och skrämts.

Som skrivet tidigare: den provokation som fick hästen att gå till angrepp var att jag stod bredvid hästen (ungefär i sadelläget) och strök hästen över ryggen och lade handen på "bortsidan".
Så någon uppenbar vinst är det ju inte, mer än att hästen får bestämma vad som är dess "personal space" och att den har fått människor att visa undergivenhet.
I det här fallet: om dominans kommer nerifrån, har ägaren låtit hästen dominera genom att backa när den visat sig aggressiv.

Det är verkligen intressant att hästen visar så uttalad aggressivitet vid en ganska lindrig provokation från min sida.
Å andra sidan var det inte jättesvårt att få hästen att visa viss undergivenhet genom att slicka sig om munnen, sänka huvudet och faktiskt acceptera att hålla avstånd.

 

[Efwa]

@kryddelydd

Jätteintressant, konstigt och samtidigt läskigt.

Man undrar ju lite hur det blivit så här.

 

[kryddelydd]

@kryddelydd

Jätteintressant, konstigt och samtidigt läskigt.

Man undrar ju lite hur det blivit så här.

Ja, och det väcker ju frågan om "personlighetsstörningar".
Det handlar ju inte om en individ som "bara" är bufflig och ouppfostrad; sådana hästar har jag träffat på tidigare.
Utan en häst som beter sig väldigt aggressivt vid en lindrig "provokation" som inte kan handla om smärta utifrån den givna situationen och utifrån att hästen har detta beteendet etablerat.
Hästen har lärt sig att "svara upp" på ett oerhört aggressivt sätt och det gör de flesta hästar inte.

 

[Efwa]

Ja, och det väcker ju frågan om "personlighetsstörningar".
Det handlar ju inte om en individ som "bara" är bufflig och ouppfostrad; sådana hästar har jag träffat på tidigare.
Utan en häst som beter sig väldigt aggressivt vid en lindrig "provokation" som inte kan handla om smärta utifrån den givna situationen och utifrån att hästen har detta beteendet etablerat.
Hästen har lärt sig att "svara upp" på ett oerhört aggressivt sätt och det gör de flesta hästar inte.

Det måste ju finnas hjärnskador bland hästar också, som hos oss.

Nu har ju du träffat denna häst och vet jumer än jag. Men, jag tänker direkt på @Alexandra_W och hennes häst som just oprovocerat anfaller/anföll.
Nu känner ju hon hästen sedan den var liten så det var en personlighetsförändring som blev relativt plötslig och olik hästen.

Så visst kan de helt oprovocerat göra utfall p.g.a smärta.

 

[Aionee]

@kryddelydd Min upplevelse är att hästen sade ifrån när du trängde dig oartigt in på hans "space", du ber honom att inte vara bufflig men sen trängder du dig själv in på samma sätt. Hästen reagerar precis som du gjorde när du ville få honom att sluta vara bufflig. Alltså tror jag att hästen är van vid att folk backar undan så fort han markerar och att gränserna är lite mer i hans fördel än vad man vill att de ska vara för att det ska vara säkert att hantera hästen.
Han verkar även vara en känslig individ som skulle behöva någon som kan läsa av hans språk och inte bara går på med inställningen att "såhär hanterar man hästar och då ska hästen finna sig där". Men jag tror inte att det har med rang att göra, min lågrangade häst kan bli surig om jag inte respekterar hans utrymme eller gör något han inte finner okej. Fortfarade inget relaterat till rang.

 

[kryddelydd]

@kryddelydd Min upplevelse är att hästen sade ifrån när du trängde dig oartigt in på hans "space", du ber honom att inte vara bufflig men sen trängder du dig själv in på samma sätt. Hästen reagerar precis som du gjorde när du ville få honom att sluta vara bufflig. Alltså tror jag att hästen är van vid att folk backar undan så fort han markerar och att gränserna är lite mer i hans fördel än vad man vill att de ska vara för att det ska vara säkert att hantera hästen.
Han verkar även vara en känslig individ som skulle behöva någon som kan läsa av hans språk och inte bara går på med inställningen att "såhär hanterar man hästar och då ska hästen finna sig där". Men jag tror inte att det har med rang att göra, min lågrangade häst kan bli surig om jag inte respekterar hans utrymme eller gör något han inte finner okej. Fortfarade inget relaterat till rang.

Jag uppfattar INTE hästen i fråga som en känslig individ.

Din upplevelse är att en häst som utan problem accepterar ryktning men som går till attack med sparkar, stegringar och bett på att bli klappad är en känslig individ...
du kan inte ha någon upplevelse alls av situationen. En upplevelse förutsätter att man varit med om en situation.

Jag tror faktiskt att jag har betydligt bättre förutsättningar att bedöma hästen, som var där och blev attackerad, än du som läser min text.

Jag kan hålla med dig om att hästen är van att folk backar undan men det är ett väldigt extremt reaktionsmönster hästen har utvecklat. En vanlig häst attackerar inte på det sättet på ganska snällt närmande.

Du tolkar min text som att jag "bara går på" "med inställningen att såhär hanterar man hästar och då ska hästen finna sig".
Tack för den.

Jag närmade mig - tro det eller inte - hästen på ett vänligt sätt och första kontakten var en häst som gärna kom fram i hagen och som inte hade minsta synpunkter på ryktning eller lyfta hovarna. Jag kastade mig inte på något bryskt sätt över hästen - även om det är vad du har bestämt dig för att jag gjorde.

Ja, jag utrycker mig surt. Eftersom du förutsätter i ditt svar att jag saknar förmåga att läsa av hästar och att närma mig dem på ett respektfullt sätt.
Jag har ganska stor hästvana både av egna och andras hästar och har en skaplig förmåga att bete mig olika beroende på individ. Jag anlitas då och då för att hjälpa till med "svåra" hästar, även sådana som är lättskrämda och osäkra.

Detta är en häst som kan bli väldigt farlig för en person som är för försiktig och inte klarar att läsa av/hantera hans aggressivitet.
Jag funderar mest på hans beteende i termer av rang - fast inte gentemot mig personligen utan generellt utifrån hans beteende.
Jag har inte iakttagit hästen i flock - helt enkelt eftersom han verkade ganska ointresserad av de andra hästarna i hagen.

När jag avslutat hanteringen släpptes hästen ut i hagen igen och stod då kvar uppe vid öppningen och tittade på oss människor och ropade lite på oss och verkade vilja vara med.

En häst som inte förstår "språket", ja.
En häst som inte förstår hur den ska bete sig, ja.

En känslig och missuppfattad individ - antagligen inte.
Värd att försöka jobba igenom? Det vete sjutton.

 

[mackan]

@Efwa att hästen skulle ha ngn hjärnskada eller lynnesfel för att förklara att den beter sig så tycker jag inte alls känns troligt . Det går att få en häst att bete sig så om den som redovisat är uppfödd hos en ägare som inte kunnat sätta gränser och blivit rädd för den - behöver inte vara en skarp individ alls för att det ska bli så .

@kryddelydd att lägga armen över hästen är generellt ett ganska "intimt" grepp , hästar tillåter tex bara det flockindivider emellan via invit och nära vänner emellan om det är vänskapligt. Annars kan det vara en dominanshandling, alternativt ses bara som "fräckt" om individerna som sagt inte har förtroende sinsemellan. Oavsett så är ju hästen helt klart avvikande i fråga om aggression mot människor, men beteendet i sig på en sån häst utifrån ditt närmande tycker jag inte är jätteöverraskande . Jag håller med @Aionee utifrån det och läser dennes inlägg som att hon pratar om just detta . Jag tycker nog du överreagerar rejält på hennes inlägg som personligt . Jag läser det inte alls som du gör dvs kritik till dig, men jag tycker reflektionen över hästens reaktioner är rätt sunda reflektioner som sagt, utifrån mitt inlägg oavsett hennes.

 

[Efwa]

@Efwa att hästen skulle ha ngn hjärnskada eller lynnesfel för att förklara att den beter sig så tycker jag inte alls känns troligt . Det går att få en häst att bete sig så om den som redovisat är uppfödd hos en ägare som inte kunnat sätta gränser och blivit rädd för den - behöver inte vara en skarp individ alls för att det ska bli så .
.

Nä, det tänkte inte jag heller att just denna har. Det var egentligen mest en reflektion att de, precis som vi kan ha det.
Jag tolkar den som jag skrev förut, att den antingen lärt sig att så här gör man för att få folk att backa.....eller smärta.

Smärta blir för mig, som sitter framför padda och inte sett hästen, mer och mer troligt kanske. Jag vet inte....men om den vill vara med folk men inte klarar det av någon anledning. Den borde sky människor helt och hållet om den anfaller.

Jag tänkte faktiskt även på en annan sak lite senare. Det kan ju också vara ett moment 22-problem.
Säg att den motioneras för lite eftersom den har skrämt sin ägare och dens syster. Och eftersom den inte får utlopp för sin energi, eller sitt behov av att rörs sig mycket (det kanske är en sådan häst) så blir den argare och argare och får röra sig mindre och mindre.
Kanske är det därför den faktiskt vill vara med och står och gnäggar efter människor?

 

[mackan]

Nä, det tänkte inte jag heller att just denna har. Det var egentligen mest en reflektion att de, precis som vi kan ha det.
Jag tolkar den som jag skrev förut, att den antingen lärt sig att så här gör man för att få folk att backa.....eller smärta.

Smärta blir för mig, som sitter framför padda och inte sett hästen, mer och mer troligt kanske. Jag vet inte....men om den vill vara med folk men inte klarar det av någon anledning. Den borde sky människor helt och hållet om den anfaller.

Jag tänkte faktiskt även på en annan sak lite senare. Det kan ju också vara ett moment 22-problem.
Säg att den motioneras för lite eftersom den har skrämt sin ägare och dens syster. Och eftersom den inte får utlopp för sin energi, eller sitt behov av att rörs sig mycket (det kanske är en sådan häst) så blir den argare och argare och får röra sig mindre och mindre.
Kanske är det därför den faktiskt vill vara med och står och gnäggar efter människor?

Jag tror varken den har hjärnskador eller smärta faktiskt . Som sagt - det går att få monster av väldigt många hästar om de inte uppfostrats från födseln tyvärr . Många tror att det är unikt etc men det är det inte med tillräckligt dålig hantering . Titta på hundar - det går ypperligt fort att skapa en liten monsterhund direkt som valp och vidare i vuxen ålder till ett riktigt monster . Ingen skillnad med hästar - utom att de väger hundratals kilo ....

Nej varför skulle den sky människor bara för det ? Den lyckas ju i det den gör , utöver det får den mat och hantering som är trevlig av människorna ?

 

[Efwa]

Jag tror varken den har hjärnskador eller smärta faktiskt . Som sagt - det går att få monster av väldigt många hästar om de inte uppfostrats från födseln tyvärr . Många tror att det är unikt etc men det är det inte med tillräckligt dålig hantering . Titta på hundar - det går ypperligt fort att skapa en liten monsterhund direkt som valp och vidare i vuxen ålder till ett riktigt monster . Ingen skillnad med hästar - utom att de väger hundratals kilo ....

Nej varför skulle den sky människor bara för det ? Den lyckas ju i det den gör , utöver det får den mat och hantering som är trevlig av människorna ?

Äh, det är bara tankar som jag skriver upp. Jag vet egentligen inte alls vad jag tror.
Jag håller med dig i resonemanget och håller med mig själv också, mest för att tankar är tankar.
Och jag är säker på att det är lika lätt, som du skriver, att få en elak häst som en elak hund av ett blankt blad, så att säga.

Jag har inte så stor erfarenhet av elaka hästar...tack och lov. Trots hästägande och en massa stall sedan mitten av 80-talet.

Den enda riktigt elaka var en fullblodshingst som tolererade viss hantering och var en bra ridhäst (privathäst på ett stort ställe).
Först efter jag flyttat från stället hörde jag att knölen (ordentligt konvex nosrygg) visade sig vara en gammal, minst 4 år gammal, bihåleinfektion som ätit upp nosryggsbenet.

Jag vet än idag inte om det var därför han var sådan eller om han helt enkelt var en elak hingst. Han blev inte snäll för att de botade detta men sedan var han ju också gammal och beteendet var i såfall nu befäst.

 

[Alexandra_W]

Det här med rangordning och hästar blir jag mer och mer tveksam till sett ur det vi "trott förr" ju mer jag studerar hästar.

Jag har haft alla sorter genom åren tror jag, de som bara klivit in i hagen och sen varit högsta hönset utan en fråga, och de som slagit sig dit fast de inte borde vara där. De som hamnat där innan de var reda (genom att plötsligt vara äldst i hagen t ex) och så de som aldrig verkar brytt sig ett smack om det där utan bara ser världen i termer av kompisar och dela med sig.

Men främst blir det där med rang intressant när man studerar interaktionen mellan unga och äldre hästar. Där den äldre helt klart har sista ordet - om den vill det. Men där de äldre hästarna står ut med en hel massa från de yngre, inklusive låter sig drivas undan. Det kan bitas och huggas och drivas och vara riktigt pestigt från den yngres håll. Den äldre står ut, går undan när det blir för drygt. När den äldre tycker det räcker och säger ifrån så är det inte ovanligt att det nonchaleras. Både gång ett och fem. Men när den äldre "tar i" och tycker att "nu skärper du dig och lägger ner" så lyssnar den yngre och bli så vattenkammad och välartad så.

Men just att den vuxna så ofta tillåter så otroligt mycket innan det "ryts till" - det är helt ologiskt sett i den mänskliga aspekten av rang/rangordning osv. Där vi anser en häst som bufflas, tränger, försöker bitas eller hotar för att slippa något/vi ska sluta med något ses som dominant och att den står högre i rang/har tagit över. Samtidigt är det ett beteende som tillåts i väldigt hög grad när det gäller unga hingstar och valacker tillsammans med äldre hästar.

Om det är ett utfall av att vi faktiskt har grymt onaturliga flockar, eller om det sker bland vilda hästar med vet jag inte. FÖL har stort utrymme ja, men nu pratar jag om åringar och tvååringar.

Så jag har faktiskt slutat tänka så mkt på rang, och nöjer mig med att hästarna faktiskt ser en poäng i att göra det jag ber dem om. Oavsett vad de ser mig som (antagligen som markservicepersonal med lite ettrigt humör och tidvis dålig humor )

Vad gäller dne häst som beskrevs när den leddes till ridbanan och trängdes, bufflades, bets och blev hotfull när armen las över den. Utan att ha sett det, så reagerar jag inte lika starkt som många andra om att den är så avvikande. Den är antagligen ohanterad och ouppfostrad. Men det finns hästar som använder tänderna för att kommunicera det mesta, och som svarar med att prova slippa allt som är det minsta obehagligt. Oavsett om de vunnit ngt på det eller ej. Min åring t ex har humör, och väldigt nära till att bitas. Alltid varit så, finns bilder från första gången han hade grimma. Han var inte så imponerad, och på bilden ser manen mycket SUR fölunge stå och förbannat försöka hugga efter grimman. Det gick sådär bra. Hans respons även idag är att hugga bort/mot sådant som han uppfattar som negativt. När han fick en smäll på benet och antagligen fick rätt ont en kort stund högg han i luften mot benet (mot det som gjorde honom illa i hans värld, antar jag) Nu har han inget emot att man lägger en arm över honom, men OM han hade det skulle han definitivt hugga mot den delen av sin kropp (vilket då blir mot människan) för att få bort det obehagliga.

Så jag tror man måste i alla lägen se hela bilden innan man säger varken bu eller bä om saker och ting. För det är så många fler lager än det verkar vid första anblicken.

 

[mackan]

@Alexandra_W jag tycker det är en myt bland domesticerade hästar att de äldre per automatik är högst i rang . Det är inte sällan ngn yngre 4 åring tar över och bestämmer tex över en 15 åring . Sen att de inte är "lämpade" "mogna" osv i våra ögon är ju rätt ovidkommande . De bestämmer ändå - i alla lägen har jag sett i flera fall . Men det är väldigt intressant som du säger att filosofera över/ försöka tolka . Personligen tror jag inte vi ngsin kan aspirera som människor på att få full insikt i dynamiken

Som kuriosa i pusslet kan jag tex säga att de flesta av de helt klart etablerat ranghöga gärna delar med sig - i alla lägen om mat och resurser finns naturligt . Det tror jag de flesta erfarit - titta på hästar som har vettiga foderhäckar och mat i hagarna osv varesig det är en foderhäck de står runt eller mat i fråga om sly, bark, gräs, många foderhögar i hagen osv .

 

[Alexandra_W]

@Alexandra_W jag tycker det är en myt bland domesticerade hästar att de äldre per automatik är högst i rang . Det är inte sällan ngn yngre 4 åring tar över och bestämmer tex över en 15 åring . Sen att de inte är "lämpade" "mogna" osv i våra ögon är ju rätt ovidkommande . De bestämmer ändå - i alla lägen har jag sett i flera fall . Men det är väldigt intressant som du säger att filosofera över/ försöka tolka . Personligen tror jag inte vi ngsin kan aspirera som människor på att få full insikt i dynamiken

Absolut. Jag var kanske lite otydlig, när jag skrev "blev äldst i hagen" har det handlat om när en vuxen häst plötsligt går med enbart väldigt mycket yngre och timidare. Tex en åttaåring som plötsligt går med bara en åring. Där den inte har många val annat än försöka agera nån slags ledarfigur och stöd åt den unga vilsna som söker och behöver någon att söka till sig.

Annars så håller jag helt med om att ålder inte styr per automatik när de väl är bara lite äldre.

 

[kryddelydd]

Vad gäller dne häst som beskrevs när den leddes till ridbanan och trängdes, bufflades, bets och blev hotfull när armen las över den. Utan att ha sett det, så reagerar jag inte lika starkt som många andra om att den är så avvikande. Den är antagligen ohanterad och ouppfostrad. Men det finns hästar som använder tänderna för att kommunicera det mesta, och som svarar med att prova slippa allt som är det minsta obehagligt. Oavsett om de vunnit ngt på det eller ej. Min åring t ex har humör, och väldigt nära till att bitas.

Så jag tror man måste i alla lägen se hela bilden innan man säger varken bu eller bä om saker och ting. För det är så många fler lager än det verkar vid första anblicken.

Hästen som beskrivs blev mer än hotfull. Den gick till angrepp genom att stegra sig och slå med frambenen samt högg (direkt ur stegringen).
Att en häst som inte är uppfostrad markerar och visar missnöje ser jag inte som konstigt.
Men ett så tydligt angrepp är inte vanligt.

Jag försöker inte få det till att hästen är "galen" men den är helt klart avvikande från "det normala".
Och jo, jag tror att det är ett inlärt beteende där hästen har skrämt sin ägare hela vägen.
Det som jag kanske är mest förundrad över är att hästen, som skrämt sin ägare med ganska små medel, har lärt sig att reagera så extremt kraftfullt.

Eller så är det helt normalt: övriga personer som försökt fostra den har backat för ganska beskedliga hot från hästens sida; jag satte tryck på den genom att inte backa och då blev hästen upprörd och förstärkte med det den kunde hitta på.