AgentCarter
Trådstartare
Inspirerat från en annan tråd undrar jag när du tycker det går över gränsen från "harmlöst" till ofredande?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
När jag visar att jag inte uppskattar det personen gör och den ändå fortsätter, så är det trakasserier, sen finns det ju någon form av gråzon. Om det är sexuellt eller inte beror ju på om personen anspelar på någon form av attraktivitet hos mig.
<snip>
När jag visar att jag inte uppskattar det personen gör och den ändå fortsätter, så är det trakasserier, sen finns det ju någon form av gråzon. Om det är sexuellt eller inte beror ju på om personen anspelar på någon form av attraktivitet hos mig.
I vissa situationer är det direkt sexuella trakasserier om man är något annat än asexuella mot varandra. T ex om en läkare eller psykolog börjar tala om ens utseende på ett annat än professionellt sätt.
Oj ofredande var det visst det frågades om då är det väll när någon handgripligen gör något mot mig som jag uppfattar som sexuellt.
För mig är det väldigt rörliga gränser helt beroende på omständigheter: Vem, var och hur, som Tingeling sa, även vad jag har för roll i det hela.
Men rent spontant skulle jag fysiskt dra gränsen vid om någon rörde vid mig på ett sexuellt/intimt sätt även då jag sagt ifrån, eller som inledande/oombedd "kontakt", så att säga. Verbalt vet jag faktiskt inte, aldrig varit i närheten av den situationen.
<snip>
Varför ska man behöva säga ifrån att man inte vill?
Och annars riskerar man att ga sa langt som skolan i BC Canada som har forbjudit lekskolebarnen att rora varandra. Ingen lek med beroring, inget halla handen ... och absolut inga kramar.
Främst för att det för mig personligen definitivt finns lägen där jag är svårtolkad, eller rentav ger omedvetet inbjudande signaler, och att jag i de situationerna har förståelse för att man misstolkar mig och kanske prövande lägger en hand på mitt lår. Och nej, jag vill inte att någon någonsin i en flirtig situation först frågar om vederbörande får t.ex. röra mig, det skulle jag heller aldrig göra tillbaka.Varför tycker ni inte att det är sexuellt ofredande även första gången? Varför ska man behöva säga ifrån att man inte vill?
Jomen precis så tänker jag också. Vem, hur och avsikten med beröringen är ju det som avgör tycker jag.knapplån
Jag tycker att gränsdragningen kan vara oerhört svår, just för att det beror på personen och hur det görs.
Den gången jag stod i en krogkö och plötsligt hade en främmande karljävels hand i skrevet bakifrån, då reagerade jag på reflex - vände mig och lappade till honom ordentligt över käften. Fick in en fullträff... Där var gränsen ordentligt överskriden och han fick sitt straff direkt.
Men jag har ett annat tillfälle i tanken, som jag funderat på många gånger sen dess. Var på julfest med jobbet för många år sedan, körde lastbil då och samtliga arbetskamrater var karlar. På detta åkeriet hade jag då varit i ca ett halvår, men några av grabbarna kände jag sen flera år tillbaka, då vi jobbade ihop på ett annat åkeri tidigare.
Chefen bjöd på ölprovning och alla var väl rätt glada i hatten, några mer och andra mindre. En av killarna, kanske 10 år äldre än jag (och lyckligt gift sen mååånga år, en av de tidigare kollegorna), tyckte det var toppen att få sitta bredvid mig dricka ur ölglasen vi provade ur - jag tycker öl smakar rävpiss, men jag smuttade i alla fall artigt på alla sorterna ...
Efter ölprovning och julmat gick vi vidare till en pub och där var det en annan av killarna (även han hade sällskap) som började kladda på mig. Riktigt obehagligt... Men i nästa stund var det helt okej när "killen med ölen" lade armen om mig och skojade lite. Han gjorde det ju liksom på ett helt annat sätt och med helt andra avsikter (=typ ingen avsikt alls...). Han "räddade mig" då också från det kladdande äcklet på detta sätt.
Vid det här tillfället blev det liksom så tydligt för mig att det beror på vem, hur och avsikten...