Vårföräldrar 2013 #7

[YorkWann]

Och angående julklappar ska Charlie få böcker, Pippis hus med tillbehör (enda filmen han gillar) och ett påslakanset med frost (han älskar musiken därifrån). Ett halsband och lite pyssel också.

Måste bara påpeka att det där var underbart att höra. Vi har en liten kille på förskolan som älskar Frost, mer än allt nnat just nu, men han får inte leka det hemma eller ha frostgrejer för - han är ju kille...

 

[Amha]

Usch vad otäckt. Himla tur att du sökte vård ändå, det är så mycket som kallas "normalt" när man är gravid och ammar/inte får sova annars.
Hoppas på ett snabbt agerande nu då, så ni får veta lite mer och att du kan börja må bättre!
Man oroar sig så mycket för allt som kan hända med barnen att man glömmer bort att man kan råka ut för elände själv.

Ja, det är ju så. Och som sagt oroar man sig för barn (och partner) mer än sig själv. Jag mår egentligen väldigt bra, lite för bra för att ha en sån diagnos kanske men det är ju bra för jag har massor med saker att ordna innan sjukskrivningen. Vi har ju blåst ut tvättstugan pga mögel och den måste jag få ordning på så sambon i alla fall kan tvätta när jag är dålig.

@leia tack för tummarna. Det ordnar sig. Vi skojar lite om mitt hopplösa minne här hemma. Man måste ju försöka hålla någorlunda god min känner jag. Sambon kom med två koppar kaffe, den ena min och jag hade hällt upp och valt färg på dem (olika färg och storlek) och jag hade ingen aning om vilken som var min trots att jag nyss hällt upp dem. Kan man göra annat än flina åt sig själv? jag har i alla fall en ursäkt!

 

[vindvissla]

Men hjälp, det här har jag helt missat. Så hemskt .
Hoppas verkligen du får effektiv hjälp snabbt. Kram
(Vad hade du för nick innan? Jag verkar ha glömt.)

 

[Amha]

Men hjälp, det här har jag helt missat. Så hemskt .
Hoppas verkligen du får effektiv hjälp snabbt. Kram
(Vad hade du för nick innan? Jag verkar ha glömt.)

Ptjau, jag ser det inte så än. Jag blir nervös framåt kvällen och surfar tills jag somnar med mobilen i handen för att inte väcka någon pessimist i mig. Så onödigt då det känns som om det kommer att lösa sig i övrigt. Stora problemet är ju allt praktiskt men det kommer hantverkare i morgon bitti så det ska väl gå att få ordning på. Men hemskt, ja.. Alltså, det känns förjäkligt att vara borta från barnen på behandling och sådär men vi får se hur planen ser ut. Kanske inte blir så farligt länge från barnen? Det märks. Är inte kallad än men hoppas på brev i morgon.

Jag är gamla DS

Var på gymmet idag för att försöka komma i form inför behandlingarna. Han som sålde gymkortet tittade så i mina ögon när vi pratade att jag började undra om jag skulle varna honom för hypnospupillen så han inte blir förtrollad den byter storlek så ofta så den är lite skum att titta på.

 

[majola]

Hela vår värld har vänts upp och ner. Jag fick i fredags veta att jag har en hjärntumör och vi väntar på att få höra någon information av värde. Jag har än så länge bara fått det radiologen lyckats få fram. Min sambo är livrädd, jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Läkaren som är en vanlig vc-läkare sa att jag inte ska dö och jag försöker hålla fast vid det men det är väldigt obehagligt att ha något fel i sin hjärna. Den är fångad i ett skede där den inte är så större än en hasselnöt ungefär så jag hoppas att läkarna är skickliga och fixar till det här. Chocken släpper fortfarande lite i omgångar men för det mesta tänker jag ändå att det här ska de kunna ordna. Idag ska jag till gymmet, har fått OK av deras personal att köpa ett kort på kortare tid för att förhoppningsvis komma i tillräcklig form så att jag lättare tar mig igenom behandling. Hoppas att de kan hjälpa mig med ett träningsprogram också. "I form på ett par veckor" eller så

Det här måste jag komma igenom för barnens (och lite för sambons) skull men ovissheten som är nu innan man faktiskt vet något och kan påbörja behandling osv är hemsk. Riktigt, riktigt hemsk.

Amha, jag vet inte vad jag ska säga, men jag önskar dig och din familj massor av kraft och så positivt tänkande som det bara går nu!
Skönt ändå att läkaren är så positiv och att tumören verkar vara operabel. Min pappa fick en cancerdiagnos i höstas och även för honom var det den sista tiden innan behandlingen inleddes som var värst rent mentalt tror jag. Han oroade sig för hur han skulle klara cellgifterna osv.

Det är klart att hela din värld vänds upp och ner nu. Med två små barn, hus och sambo. Det fanns ju en misstanke om hjärntumör hos min man när jag var höggravid med vårt yngsta barn - bara en kort tid men jag trodde jag skulle sprängas. Hoppas att du har ett nätverk som kan hjälpa er den här tiden så att du kan fokusera på att bli frisk igen!

Måga kramar från oss. Jag kommer att tänka på dig jättemycket och hålla tummarna.

 

[Amha]

Amha, jag vet inte vad jag ska säga, men jag önskar dig och din familj massor av kraft och så positivt tänkande som det bara går nu!
Skönt ändå att läkaren är så positiv och att tumören verkar vara operabel. Min pappa fick en cancerdiagnos i höstas och även för honom var det den sista tiden innan behandlingen inleddes som var värst rent mentalt tror jag. Han oroade sig för hur han skulle klara cellgifterna osv.

Det är klart att hela din värld vänds upp och ner nu. Med två små barn, hus och sambo. Det fanns ju en misstanke om hjärntumör hos min man när jag var höggravid med vårt yngsta barn - bara en kort tid men jag trodde jag skulle sprängas. Hoppas att du har ett nätverk som kan hjälpa er den här tiden så att du kan fokusera på att bli frisk igen!

Måga kramar från oss. Jag kommer att tänka på dig jättemycket och hålla tummarna.

Tråkigt med din pappa. Min pappa hade ju cancer 3 ggr under min uppväxt. Det var ju länge sedan och han klarade ju av det bra. Idag är cellgifterna snällare har jag hört så jag hoppas att det stämmer ifall de vill sätta in sånt.

Jag hade alldeles säkert haft mer oro om andra saker havererat såsom kroppens fysiska funktioner. Typ armar, ben, balans etc. Nu är det ju "bara" minne, syn och anfallen. Inte ens huvudvärk har jag fått. Hoppas att tumörproffsen är lika positiva bara

Vi har ett bra nätverk. Sambon har syskon och pappa här som alla erbjöd hjälp direkt. Min mamma och styvfar hugger säkerligen in med. Mamma får veta av styvfar i morgon. Stora grejen är väl att hålla bort folk så man får ta hand om sig själv och familjen. Vi är tydliga med just det.

 

[Zewz]

@Amha Har tänkt på dig idag, har du fått några besked om något?

 

[Amha]

@Amha Har tänkt på dig idag, har du fått några besked om något?

Nä, inte än. Jag har gymmet som andra hem tills vidare så jag har chans att hämta mig efter behandlingar. Börjar kännas lite jobbigt att eventuellt bli inlagd och att åtminstone stora tjejen kanske tycker att det är jobbigt. Att missa minstingens framsteg känns också tufft. Hoppas att det kommer att gå så smidigt som möjligt och att jag får spendera mycket tid hemma. Förmodligen massor med åkande iom att jag bor söder om stan och sjukhuset med proffsen ligger på norra sidan dock. Passande med ett inkomstbortfall på en sådär 25000-30000 jämfört med normal inkomst och behöva åka bil . Det skiljer en timme mellan bil och kollektivtrafik (30 min mot 1 h 20 min så det funkar ju bara om man mår bra.

Har haft möte med förskolan om hur man ska möta A och vad jag vet, vad de kan göra för att underlätta för oss alla, var tumören sitter osv. Vi kom fram till att de ska skriva ner allt de vill att jag ska komma ihåg, antingen via mail eller på lappar/senilblock som placeras på hennes hylla så om de saknar något t.ex behöver jag få det i skrift och inte bara face2face för då glömmer jag det. Har ju varit så ett tag men nu vet jag nu att det inte kommer att bli bättre i det närmaste så det behövs någon åtgärd. Jag berättade även att de 3 gånger min pappa hade cancer (jag var 6-7 år, brorsan 4-5 och syrran 1-2 första gången) kallade vi det för knölar för det var lätt att förstå och min plan är att använda samma ord nu. Jag var även tydlig med att jag inte under några som helst omständigheter vill att förskolan pratar med henne om att jag kan dö för jag har inga som helst planer på det och det förstod ansvarig pedagog. För ett barn i den åldern räcker det nog med att höra att jag är sjuk och läkarna ska försöka fixa till det tycker jag. På förskolan kommer allt se ut som vanligt i alla fall, förutom att hon kanske får en extra dag framöver när behandlingarna är igång. Mailade ansvarig på kommunen och det lät inte som om det blir problem, de skulle hantera det snabbt lovade han. Pedagogerna önskar sig bilder på andra som hämtar och A kanske inte känner jätteväl vid namn eller så. Då skriver de ut och tittar på under dagen så att hon är beredd.

Har pratat med grannparet som älskar att busa med tösen när vi möts ute. Otroligt barnkära personer, som gärna hjälper till vid behov med barnpassning, dagishämtning osv om det krisar. Det känns bra att ha en back-up om det behövs med kortare varsel. Vi ska dit i morgon, jag och barnen, så åtminstone stora tjejen får känna in miljön.

Hemma är det.. Full fart hade en plattsättare ute igår till tvättstugan som kunde dra igång rätt omgående. Så lät det inte först men när jag berättade varför det brinner i knutarna kunde han "swisha förbi" på vägen hem ibland ringde även en snickare idag och sa att jag sitter i skiten. De kom efter ett annat jobb och skulle "titta". De började på en gång och återkommer i morgon för att fortsätta så nu börjar jag se lite ljusare på att kunna lämna över till sambon ensam.

 

[majola]

Nä, inte än. Jag har gymmet som andra hem tills vidare så jag har chans att hämta mig efter behandlingar. Börjar kännas lite jobbigt att eventuellt bli inlagd och att åtminstone stora tjejen kanske tycker att det är jobbigt. Att missa minstingens framsteg känns också tufft. Hoppas att det kommer att gå så smidigt som möjligt och att jag får spendera mycket tid hemma. Förmodligen massor med åkande iom att jag bor söder om stan och sjukhuset med proffsen ligger på norra sidan dock. Passande med ett inkomstbortfall på en sådär 25000-30000 jämfört med normal inkomst och behöva åka bil . Det skiljer en timme mellan bil och kollektivtrafik (30 min mot 1 h 20 min så det funkar ju bara om man mår bra.

Har haft möte med förskolan om hur man ska möta A och vad jag vet, vad de kan göra för att underlätta för oss alla, var tumören sitter osv. Vi kom fram till att de ska skriva ner allt de vill att jag ska komma ihåg, antingen via mail eller på lappar/senilblock som placeras på hennes hylla så om de saknar något t.ex behöver jag få det i skrift och inte bara face2face för då glömmer jag det. Har ju varit så ett tag men nu vet jag nu att det inte kommer att bli bättre i det närmaste så det behövs någon åtgärd. Jag berättade även att de 3 gånger min pappa hade cancer (jag var 6-7 år, brorsan 4-5 och syrran 1-2 första gången) kallade vi det för knölar för det var lätt att förstå och min plan är att använda samma ord nu. Jag var även tydlig med att jag inte under några som helst omständigheter vill att förskolan pratar med henne om att jag kan dö för jag har inga som helst planer på det och det förstod ansvarig pedagog. För ett barn i den åldern räcker det nog med att höra att jag är sjuk och läkarna ska försöka fixa till det tycker jag. På förskolan kommer allt se ut som vanligt i alla fall, förutom att hon kanske får en extra dag framöver när behandlingarna är igång. Mailade ansvarig på kommunen och det lät inte som om det blir problem, de skulle hantera det snabbt lovade han. Pedagogerna önskar sig bilder på andra som hämtar och A kanske inte känner jätteväl vid namn eller så. Då skriver de ut och tittar på under dagen så att hon är beredd.

Har pratat med grannparet som älskar att busa med tösen när vi möts ute. Otroligt barnkära personer, som gärna hjälper till vid behov med barnpassning, dagishämtning osv om det krisar. Det känns bra att ha en back-up om det behövs med kortare varsel. Vi ska dit i morgon, jag och barnen, så åtminstone stora tjejen får känna in miljön.

Hemma är det.. Full fart hade en plattsättare ute igår till tvättstugan som kunde dra igång rätt omgående. Så lät det inte först men när jag berättade varför det brinner i knutarna kunde han "swisha förbi" på vägen hem ibland ringde även en snickare idag och sa att jag sitter i skiten. De kom efter ett annat jobb och skulle "titta". De började på en gång och återkommer i morgon för att fortsätta så nu börjar jag se lite ljusare på att kunna lämna över till sambon ensam.

Det låter bra Amha! Du har kampgeist och förskolepersonalen verkar oerhört proffsig! Det är ju så svårt att förklara för så pass små barn, men din strategi låter jättebra tycker jag. Till mina barn (ffa storebror, dottern är ju så liten ännu) har jag typ sagt att morfar är sjuk och att läkarna inte kan göra honom helt frisk igen (tyvärr är det så) men att de kan hjälpa honom att må så bra som möjligt och inte bli sjukare så snabbt. Har dock ingen aning om ifall det var det "rätta" eller ej. Håller tummarna för er!

 

[Amha]

Det låter bra Amha! Du har kampgeist och förskolepersonalen verkar oerhört proffsig! Det är ju så svårt att förklara för så pass små barn, men din strategi låter jättebra tycker jag. Till mina barn (ffa storebror, dottern är ju så liten ännu) har jag typ sagt att morfar är sjuk och att läkarna inte kan göra honom helt frisk igen (tyvärr är det så) men att de kan hjälpa honom att må så bra som möjligt och inte bli sjukare så snabbt. Har dock ingen aning om ifall det var det "rätta" eller ej. Håller tummarna för er!

Ja men det låter ju rätt bra att säga så. Jag står fast vid att jag ska överleva det har så än är jag bara sjuk

 

[majola]

Ja men det låter ju rätt bra att säga så. Jag står fast vid att jag ska överleva det har så än är jag bara sjuk

Det är klart du ska!!!

 

[Zewz]

Ja men det låter ju rätt bra att säga så. Jag står fast vid att jag ska överleva det har så än är jag bara sjuk

Jag gillar din inställning, försök håll fast vid den Din strategi med A låter också sund, berätta, men hålla det odramatiskt.
Jag gjorde misstaget att berätta kort för Tova om min olycka. Hon bläddrade i en mc-tidning och letade upp en hoj åt mig. Då berättade jag att jag haft en motorcykel men att den gick sönder när jag blev påkörd av en bil. Hon vart helt knäckt stackaren..

Angående inkomstbortfallet, har du någon form av sjukförsäkring (genom facket kanske?) så är det mycket möjligt att de ersätter sånt. Här ersattes ju maken de (få..) dagar han tog föräldraledigt när jag var sjukskriven. Nästan omöjligt att leva på en sjukpenning och en föräldrapenning ju.

Tänkt mycket på dig nu. Var hos tandläkaren idag för jag haft bekymmer länge, och ska laga ett hål snart. Till saken hör att jag normalt behöver en rejäl hutt midazolam för att klättra upp i stolen men bestämde mig för att det bara är en lagning, ingen rotfyllning, och definitivt ingen hjärntumör. Jag är alltså sjukt lyckligt lottad.
Det blev rörigt men det här berör mig mer än jag trodde det skulle göra.
Vi håller på dig!

 

[Amha]

@Zewz jag svara mer sen men jättetack för tipset om sjukförsäkring! Jag ska ringa och kolla det på en gång! Har mailat mitt försäkringsbolag också men har inte fått svar så jag tänkte ringa.

 

[Amha]

Jag gillar din inställning, försök håll fast vid den Din strategi med A låter också sund, berätta, men hålla det odramatiskt.
Jag gjorde misstaget att berätta kort för Tova om min olycka. Hon bläddrade i en mc-tidning och letade upp en hoj åt mig. Då berättade jag att jag haft en motorcykel men att den gick sönder när jag blev påkörd av en bil. Hon vart helt knäckt stackaren..

Angående inkomstbortfallet, har du någon form av sjukförsäkring (genom facket kanske?) så är det mycket möjligt att de ersätter sånt. Här ersattes ju maken de (få..) dagar han tog föräldraledigt när jag var sjukskriven. Nästan omöjligt att leva på en sjukpenning och en föräldrapenning ju.

Tänkt mycket på dig nu. Var hos tandläkaren idag för jag haft bekymmer länge, och ska laga ett hål snart. Till saken hör att jag normalt behöver en rejäl hutt midazolam för att klättra upp i stolen men bestämde mig för att det bara är en lagning, ingen rotfyllning, och definitivt ingen hjärntumör. Jag är alltså sjukt lyckligt lottad.
Det blev rörigt men det här berör mig mer än jag trodde det skulle göra.
Vi håller på dig!

Oj, stackars tjej det är ju sånt man präntar in i de små hjärnorna att bilar är livsfarliga så jag förstår att det var svårt.

Jag ringde TryggHansa där jag har min personförsäkring. Jag är ny kund hos dem och jag var orolig att eftersom att symptomen funnits längre kanske de inte skulle ta det. Den började gälla 1 december och runt 28 sökte jag vård.inga problem. Är den godartad ger de 80000 i handen plus ersättning för sjukskrivning (engångsbelopp) och inläggning. Cancerdiagnos går efter egen tabell. Facket ger 10% av lönen med sitt försäkringsbolag så det känns positivt ändå. 10% kan jag få retroaktivt från sjukning under graviditet samt ev för föräldraledighet. Vi kanske har det rätt gott ändå ekonomiskt trots detta.

Starkt jobbat av dig! Tandläkare är läbbigt bannemig jag går hellre till gynekologen. Tur att jag kunde påverka dig positivt gällande tandläkaren i alla fall. Och du, det är faktiskt bara en hjärntumör! Den ska de fixa till har jag bestämt. Även om den kanske inte försvinner helt ska de ju kunna banta ner den och/eller att den stannar av. Hur svårt kan det vara? Fick höra från en idag att minnet ju är viktigt och synen med. Eh.. Inte jämfört med livet! Jag klarar mig utan högra ögat! Tro mig!

 

[Kaktusblomma]

Oj, stackars tjej det är ju sånt man präntar in i de små hjärnorna att bilar är livsfarliga så jag förstår att det var svårt.

Jag ringde TryggHansa där jag har min personförsäkring. Jag är ny kund hos dem och jag var orolig att eftersom att symptomen funnits längre kanske de inte skulle ta det. Den började gälla 1 december och runt 28 sökte jag vård.inga problem. Är den godartad ger de 80000 i handen plus ersättning för sjukskrivning (engångsbelopp) och inläggning. Cancerdiagnos går efter egen tabell. Facket ger 10% av lönen med sitt försäkringsbolag så det känns positivt ändå. 10% kan jag få retroaktivt från sjukning under graviditet samt ev för föräldraledighet. Vi kanske har det rätt gott ändå ekonomiskt trots detta.

Starkt jobbat av dig! Tandläkare är läbbigt bannemig jag går hellre till gynekologen. Tur att jag kunde påverka dig positivt gällande tandläkaren i alla fall. Och du, det är faktiskt bara en hjärntumör! Den ska de fixa till har jag bestämt. Även om den kanske inte försvinner helt ska de ju kunna banta ner den och/eller att den stannar av. Hur svårt kan det vara? Fick höra från en idag att minnet ju är viktigt och synen med. Eh.. Inte jämfört med livet! Jag klarar mig utan högra ögat! Tro mig!

Åh, Amha, jag har helt missat. Det berör oerhört mycket.
Jobbigt att få den diagnosen, hoppas att du får veta mer snart. Du har ju ett imponerande förhållningssätt till allt, det är klart att du inte ska dö! En stor kram till dig och hela familjen!

 

[Amha]

Barnen håller på att lära sig enkel matematik i förskolan. Jag fick veta idag av ansvarig pedagog att dottern, i ett annat tema, började studera formerna på vårt hus och informerade om att det fanns både triangel och kvadrat på huset. Det är något jag vet att mina klasskamrater i skolan hade problem med i början. Jag blir så himla imponerad av henne! Hon lär sig så himla fort och det är så härligt att se att hon får chansen till det. Jag har insett att vi kommer behöva tänka till så vi inte ställer för höga krav på henne i skolan sen utan att hon måste få chans att göra själv så hon får lära sig med samma glädje som hon har i sitt lärande idag. Det är väl bara att börja öva jag har också många gånger fått höra att hon är så himla rolig för hon drar skämt och grejer som hon kommer på själv. Kul när de gillar henne.

 

[majola]

Igar var jag pa radhuset för att stämma av att allt är ok inför T:s kindergarten-start. Och jag passade pa att lämna in R:s anmälan ocksa. Helt galet vad tiden gar fort - snart är vara ungar tre! Ja, Tor föddes ju redan i februari @Solvind ...

Efter pask ska vi i alla fall hälsa pa pa "kindi" ett par ganger och sedan börjar hon väl direkt efter födelsedagen.

Pa tal om Frost-feber: sa här sag Tabea ut pa Rövarkulans Faschingsfest (ungefär som karneval)...

Hon har börjat "skriva" sitt namn nu, även om det bara ät den ömma modern som kan känna igen "bokstäverna". T gar ganska bra och hennes älsklingsbokstav E skriver hon pa smabarns vis med 17 streck i stället för tre. Det är sa gulligt!

Häromdagen fragade jag henne "Oj, Tabea, har du skrivit O som i Oma här?" "nej, det är 0 (noll)" svarade hon surt. Jamen förlat att jag sag fel...

Hon är torr nattetid sedan strax innan jul och jag gatt fran fasen "äter nästan allt" till att säga usch och fy om det mesta.

 

[Zewz]

Tova framstår också (för mig iaf ) som väldigt skärpt och uppmärksam. Kommer ihåg och uppmärksammar saker som man inte kunnat drömma om. Hon frågar så mycket och tidigare har man oftast dragit en enkel version av svaret men inser nu att hon faktiskt fattar om jag drar ett mer avancerat svar. (Tex vad det är för träd, jag förklarar, björk, al, ek osv, och det kommer hon ihåg nästa gång vi går förbi. Hon pekar på en skotare eller timmerbil och jag förklarar istället för att bara säga "lastbil" som man kanske gjort förr. Så Tova förklarade häromdagen för pappa hur en skotare fungerar )

Hon är också helt torr numera, det imponerar också på mig. Det har gått oförskämt smidigt!

Tror hon får stor glädje av att byta avdelning på förskolan efter sommaren, umgås vi med barn i olika åldrar tyr hon sig mer till de äldre barnen än de i samma ålder.

Hur har det gått med hantverkare och allt, @Amha ?

.

 

[Zewz]

Men man börjar bli sugen på att hålla henne hemma från förskolan. Igår när jag hämtade satt det lappar om vattkoppor, svinkoppor, ögoninflammation, öroninflammation och springmask Vart kommer allt ifrån?

 

[majola]

Men man börjar bli sugen på att hålla henne hemma från förskolan. Igår när jag hämtade satt det lappar om vattkoppor, svinkoppor, ögoninflammation, öroninflammation och springmask Vart kommer allt ifrån?

Oh, hjälp! Allt pa en gang?!

Hos oss har visst tva pedagoger och minst ett barn magsjuka (barnets syskon gar naturligtvis fortsatt pa kindi samt Rövarkulan - se den andra traden...). Hoppas innerligt att vi inte far det da jag ska flyga till Sverige och hälsa pa mina föräldrar om fyra dagar... Och min pappa är mitt i cellgiftbehandlingen och ska väl helst inte umgas med magsjuka personer... Dessutom nös Raphael hela dagen igar (fast idag har han inte nyst nagot alls) sa jag haller andan lite. Och knaprar nagra homeopatiska piller som ska stärka immunförsvaret typ (ja, eller hur...).