Varför rider just du?

[the_connemara]

Fick en snilleblixt när jag var ute i rastade de överpigga ungstona i helgen. Jag rider för att ge hästen en sorts friskvård, precis som jag själv går på gympa för att gymastisera och träna min kropp allsidigt. Inget skänker mig så stor glädje som när hästen blir tillfreds med ryttaren och ridningen och känns lösgjord och fri i sina rörelser.

Förr, när jag tävlade ponny (gud vad gammal jag låter! det var ju bara 3 år sedan) så red jag ju mest för att hästen skulle "gå bra". Jag är inte så tävlingsinriktad som person så jag red inte för att vinna (tävlade hopp/dress/flt på låg nivå men gillade mest dressyrarbetet hemma) men man red ändå till störst del för att hästen skulle gå bra tävlingmässigt sett. Detta innbar ju dock att den arbetade rätt men jag tänkte inte riktigt så som jag tänker nu, med att hästen skulle gå bra för att må bra både i kropp o knopp även om det innebar det.

Men just känslan av de två stona i helgen, det gav mig en riktigt aha-upplevelse!

Den första hade en väldig överskottsenergi och fick börja trava nästan direkt eftersom hon blir väldigt trippig o hittar på egna små bussteg när hon ska skritta och hon är så pigg. Efter en stunds trav på lösa tyglar o stor trav (men hon har hittat sin takt nu så traven var det inget fel på) kunde man börja korta upp tyglarna o ta lite lätt kontakt och få ut halsen och nosen. Ngn galoppfattning o lite rund go framåtgalopp sedan var saken biff. Hon travade på genom hela kroppen och sökte lätt, jämn kontakt på båda tyglarna med nosen väl framme i en lång rund form. Det kändes verkligen nyttigt för henne!

Det andra stoet var lugnare i början men är fruktansvärt het innan hon blvit tillfreds med ryttaren och ridningen. Har under hösten (red henne lite i somras o ridit ngn gång nu på julen) börjar sätta huvudet i skyn i traven och bli kanonhård i munnen och bara vilja dra i väg =( Fick vara nog så hård mot henne första halvan och hon blev rätt stissig tills hon mer eller mindre tvingades lyssna och då blev belönad med en mjuk ryttare. Snabbt fattade hon poängen och sedan med mkt eftergifter och beröm hittade även hon rätt takt o tempo o då kände man hennes underbara trav som bara i sig känns lösgörande. Från att sitta med en stum mun med huvudet i knät på en stressad, taxtravande galenpanna till att hitta en enorm potential i en lugn och harmonisk häst som väntade på sin ryttare, det känns som att man gör hästen en tjänst genom att rida den när man kommer dit!

Är det fler som tänker såhär eller är jag helt "off road" vad det gäller ridning?

 

[Maytin]

Sv: Varför rider just du?

Låter alldeles fantastiskt...Förstår om det är en ren njutning för dig och dina hästar.... Hos oss är vi ju på "lära"stadie men visst känns det fantastiskt när man får sån kontakt och allt bara flyter... men jag måste säga att LIVET med hästar är en av de mest fantastiska upplevelser jag fått genom livet...jag är ju sedan barnsben en utpräglad hundmänniska och har ALLTID levt med hund och sedan jag av en slump kom i kontakt med min nuvarande ras så trodde jag att mitt öde var beseglat, och samma lika med hästarna... ibland så kan jag dock beklaga att jag inte gjorde detta i yngre år...började med hästar alltså...för bara känslan som jag får när jag kommer ut i stallet på morgonen..den är obeskrivlig.. lukten, känslan, blickarna,när dom kommer med sin underbara mule och hälsar en God Morgon ja ALLT...det är som om dom ger en själslig balsam varje gång...JAG bara ÄLSKAR det... sen när man dessutom får ynnesten att rida och njuta detta djur från ryggen, känna rörelserna, värmen och fridfullheten...mumma.... trots att jag i nuläget jobbar med min rädsla efter olyckan, kommer jag ihåg hur underbart det kändes innan...och när jag ser mina barn rida och utvecklas tillsammans med våra hästar blir jag bara så LYCKLIG...skulle inte byta bort detta för allt smör i småland...

 

[Fredrika77]

Sv: Varför rider just du?

Vilka härliga beskrivningar ni ger av ridning och om samvaron med dessa underbara varelser. Jag rider först och främst för min egen skull. Är på nybörjarstadiet och det är hästarna som ger mig mer än vad jag ger dem. Märker dock att de mår gott av motionen, och ibland får man den där härliga kontakten också, av ömsesidigt arbete.

 

[Hotandspicy06]

Sv: Varför rider just du?

Oh! Låter sköönt

Jag rider för att jag älskar hästar! Jag älskar verkligen allting som har med hästar att göra. Att rida- o känna att häsyn är pigg o glad o bara vill, mocka- o få veta att hästen kan ligga där på natten o gotta sej, pyssla med pållen, ja ni fattar, ALLT! Just bara därför att hästen är ett fantastiskt djur! Man behöver alldrig säga något, dom förstår endå!

Det är därför....

 

[the_connemara]

Sv: Varför rider just du?

Vilken underbar tråd det blev Tack för alla fina svar!

 

[Jennifer80]

Sv: Varför rider just du?

Ja det är väl mest för att man älskar hästar .

Sedan vet jag inte vad som gjorde det men så länge som jag kommer ihåg har alltid drömt om en egen häst!

jag fick vänta länge på den drömmen men den blev verklighet en dag .
Innan dess träffade jag många hästar på olika ridskoler och läger. Jag har varit lite nervös när jag red tidigare, var rädd för att ramla av, men ngt gjorde att jag kännde mig så lycklig med hästarna.
Jag har inte haft det lätt i skolan var väldigt mobbad, men när jag var med hästarna så glömde jag bort allt annat!
Det var nog det som gjorde att jag sitter här idag!
Hästarna gav mig självförtroende och typ en uppgift i livet, en dröm som jag ville att den skulle bli verklighet.

Och nu har jag min dröm, visst går det upp och ner i ridningen men min häst gör mig så lycklig med honom glömmer jag bort alla räkningar som ska betalas m.m. Jag kan helt enkelt koppla av ! Och det är det som gör det så underbar!

 

[_Eva_]

Sv: Varför rider just du?

Lätt!
För att jag är kär i min häst. Hon och jag har väldigt roligt ihop. Hon älskar att komma ut, på kuppen mår jag bättre, fysiskt och psykiskt.
Win, win situation, lixom.

Har dock inget intresse av att rida andra hästar.

mvh Eva

 

[todde]

Sv: Varför rider just du?

Jag har alltid intresserad mig för hästar men har aldrig kommit igång p.g.a pengabrist o inte haft rätt tid till detta. Nu när min dotter la av så fick jag helt plötsligt allt över mig... Först blev jag ju sur.. sedan... ja jag kan väl inte tacka henne tillräckligt mycket det är ju nog detta jag har drömt om att kunna rida o hantera en häst utan någon hjälp ifrån andra kunna lita på sig själv o få självförtroendet att växa. Jag har numera lagt allt annat till sidan o koncentrera mig på min ridning jag har uppsatta mål som att tävla på typ klubbnivå älskar den atmotsfären. Sedan har jag lärt mig att (tror jag) förstå mitt sto jag respektera henne väldigt mycket o kan bara hålla med Kyra " om man vill be ett sto om något så få man sända in en ansökan i 3 ex") Detta stämmer till fullo .