Detta blir långt, men jag försöker få med så mycket som möjligt av historien.
Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit till Sverige från Irland tre månader tidigare. Hon köptes billigt som projekt med okänt förflutet. Hon var då väldigt rädd och osäker. Gick i princip inte att rida i ridhus eller ridbana då hon stannade vid utgången och vägrade gå. Gick mycket bättre att rida ut i skogen, så länge man inte red för långt i hennes värld. Så till en början blev det mycket tillitsövningar och korta uteritter. Det gick ganska fort att få det att lossna och vi började träna lite dressyr och hoppa små hinder. Efter några månader fick hon en skada och fick vila 1,5 år.
När vi kommit igång efter långsam igångsättning började vi tävla lite dressyr. Lätt c och lätt b. Det gick ganska bra. Hon var så lydig och fin och vi fick några placeringar.
Efter jag flyttat till nytt stall 2019 och sålde min andra häst så tappade hon all framåtbjudning och fick väldigt svårt med galoppen, särskilt vänster. Kollad på klinik, halt båda bak och lindriga pålagringar höger bakkota(av trauma, ej förslitning) svarade mycket bra på behandling och veterinären tyckte jag kunde sätta igång helt och se hur det funkade.
Hon har senaste åren haft extremt dålig framåtbjudning sommartid. Jag har varit på kliniken otaliga gånger och gjort olika tester. Har röntgat hovarna och har tecken på att ha haft hovbenssänkning någon gång. När vet vi ej men undviker kraftigt bete.
Sen hältan 2019 har hon varit igång för det mesta och vilat perioder när hon känts väldigt seg. Tävlade några gånger och det funkade helt okej. Hösten 2022 skulle vi tävla och jag kände på framridningen att det inte fanns någon vilja. Gick inte fram över huvud taget. Inne på banan gick det okej i skritt och trav, men i galoppen tog det stopp så vi utgick.
Har bytt stall några gånger till och står nu i ett stall hon trivs jättebra i. Hon är nu 18 år och vi rider mest ut då det är det som funkar bäst. Men har varit väldigt fin när vi tränat hemma så jag tänkte att vi börjar om från början och åker och startar en lätt c. Sagt och gjort. Katastrof!! Ju mer jag rider på framridningen desto mer bromsar hon. Lägger jag på skänkeln så stannar hon. Först kan jag rida i alla gångarter, sen bara skritt och trav. Sedan går det bara att skritta och till sist går hon inte överhuvudtaget. Jag valde naturligtvis att inte starta.
Nu blir det aldrig mer någon tävling men jag vill så gärna veta vad det är som händer.. finns det något fysiskt som man bör kolla upp eller blir hon så stressad så hon blir helt blockerad mentalt? Varför har det då funkat förr? Nu är vi tillbaka som hon var när jag köpte henne 2015.
Jag känner mig som världens sämsta hästägare och vill bara förstå. Hoppas någon orkar läsa och har något tips och erfarenheter.
Jag köpte min häst 2015. Hon var då 10 år och hade kommit till Sverige från Irland tre månader tidigare. Hon köptes billigt som projekt med okänt förflutet. Hon var då väldigt rädd och osäker. Gick i princip inte att rida i ridhus eller ridbana då hon stannade vid utgången och vägrade gå. Gick mycket bättre att rida ut i skogen, så länge man inte red för långt i hennes värld. Så till en början blev det mycket tillitsövningar och korta uteritter. Det gick ganska fort att få det att lossna och vi började träna lite dressyr och hoppa små hinder. Efter några månader fick hon en skada och fick vila 1,5 år.
När vi kommit igång efter långsam igångsättning började vi tävla lite dressyr. Lätt c och lätt b. Det gick ganska bra. Hon var så lydig och fin och vi fick några placeringar.
Efter jag flyttat till nytt stall 2019 och sålde min andra häst så tappade hon all framåtbjudning och fick väldigt svårt med galoppen, särskilt vänster. Kollad på klinik, halt båda bak och lindriga pålagringar höger bakkota(av trauma, ej förslitning) svarade mycket bra på behandling och veterinären tyckte jag kunde sätta igång helt och se hur det funkade.
Hon har senaste åren haft extremt dålig framåtbjudning sommartid. Jag har varit på kliniken otaliga gånger och gjort olika tester. Har röntgat hovarna och har tecken på att ha haft hovbenssänkning någon gång. När vet vi ej men undviker kraftigt bete.
Sen hältan 2019 har hon varit igång för det mesta och vilat perioder när hon känts väldigt seg. Tävlade några gånger och det funkade helt okej. Hösten 2022 skulle vi tävla och jag kände på framridningen att det inte fanns någon vilja. Gick inte fram över huvud taget. Inne på banan gick det okej i skritt och trav, men i galoppen tog det stopp så vi utgick.
Har bytt stall några gånger till och står nu i ett stall hon trivs jättebra i. Hon är nu 18 år och vi rider mest ut då det är det som funkar bäst. Men har varit väldigt fin när vi tränat hemma så jag tänkte att vi börjar om från början och åker och startar en lätt c. Sagt och gjort. Katastrof!! Ju mer jag rider på framridningen desto mer bromsar hon. Lägger jag på skänkeln så stannar hon. Först kan jag rida i alla gångarter, sen bara skritt och trav. Sedan går det bara att skritta och till sist går hon inte överhuvudtaget. Jag valde naturligtvis att inte starta.
Nu blir det aldrig mer någon tävling men jag vill så gärna veta vad det är som händer.. finns det något fysiskt som man bör kolla upp eller blir hon så stressad så hon blir helt blockerad mentalt? Varför har det då funkat förr? Nu är vi tillbaka som hon var när jag köpte henne 2015.
Jag känner mig som världens sämsta hästägare och vill bara förstå. Hoppas någon orkar läsa och har något tips och erfarenheter.
det gjorde inte speciellt mycket men den oseriösa hästhandlaren brydde sig inte speciellt mycket. Jag fick inte heller med passet med hästen (köpte osett, säljaren hade en bulvan som var helt ok när jag kollade upp henne. Säljaren var redan ökänd, så från henne ville jag inte köpa häst..). Jag fick dock en riktig kanonhäst superbilligt, så jag var trots allt nöjd!
