varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

[danilo]

Oh jisses, är jag verkligen så dålig på hästar? De fem senaste månaderna har jag ridit tre olika hästar för att prova att bli medryttare på. Men de verkar alltid reagera ganska likadant - på ett negativt sätt. Jag tänkte att någon vänlig själv här kanske vill ha medlidande med mig och hjälpa att komma på problemet?

Den första var ett 7-årigt halvblod i somras, som jag red hela sommaren. Efter ett tag blev han svårfångad i hagen och en gång nervös ute, men sades vara en väldigt lugn häst.

Den andra ett 7-årigt varmblod som jag red några gånger. Gjorde aldrig något dumt, men sista gången blev han nervös över att flera andra hästar galopperade runt på ridbanan.

Den tredje en 11-årig paint som visserligen stått fem veckor och som är dräktig. Henne har jag bara ridit en gång, och hon var nervös en större del av turen och hade väldigt svårt att stå still när jag bad henne om det.

Nu till den stora nöten att knäcka: mig själv.
Jag har hittills tänkt att det dels berott på att jag själv varit mer eller mindre nervös innan jag satt upp, det är ju en ny situation och att prova nya hästar inför folk som tittar på är alltid lite pirrigt. Men sen har jag också funderat på om ägarna kanske inte känner sina hästar riktigt. Om de nu visste vad som hände och såg varför de reagerade som de gjorde, så kunde de ju annars ha hjälpt till och sagt att "nu reagerar han därför, gör då så!". Nu var det bara "nej SÅ har han ALDRIG gjort förut!", vilket förstås gör mig till en ännu mindre liten räka . För några år sedan var jag mer eller mindre rädd för hästar, men har sedan dess jobbat stenhårt på det och är det absolut inte längre. Däremot kanske någon nervös spänning finns kvar?

Jag har också tänkt att just de här hästarna har jag ju inte lärt känna tillräckligt, och därför inte hunnit arbeta med. Annars gillar jag arbete från marken, men det gjorde jag aldrig med dom. Kanske är det just det - det vardagliga arbetet från marken som har fattats? Åh snälla hjälp mig klura ut en lösning innan jag alldeles går sönder av förtvivlan!

 

[mala]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Tror absolut att det är för att du är nervös. Har du vart rädd för hästar förut så kan det ju finnas lite rädsla eller spänning kvar innerst inne och det tror jag hästen märker. Min hade absolut gjort det. Han brukar känna av både om man är spänd och om man är på bra eller dåligt humör osv. En gång när vi red var jag kass i magen för jag hade ätit nåt dåligt. Kände mig som när man är nervös fast att jag inte var det och jag satt stelt i sadeln för att jag hade ont i magen. Hästen reagerade som om jag var nervös och han sprätte och var stel som en pinne. Sånt som han aldrig gör annars.

Hitta nån trygg häst att va medryttare på. Nån som du inte är så nervös för och som inte är så känslig för ryttarens humör. Även om det kanske inte är den häst du utvecklar din ridning på mest så utvecklar du dig genom att rida bort din gamla rädsla.

 

[Uddatyp]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Den första var ett 7-årigt halvblod i somras, som jag red hela sommaren. Efter ett tag blev han svårfångad i hagen och en gång nervös ute, men sades vara en väldigt lugn häst.

Den andra ett 7-årigt varmblod som jag red några gånger. Gjorde aldrig något dumt, men sista gången blev han nervös över att flera andra hästar galopperade runt på ridbanan.
:

asså att dom blir rädda/nervösa en gång..de blir väl alla hästar ibland?
som min gamla häst som aldrig blev rädd för nåt..ingenting kunde skrämma henne..men hon kunde ha dagar då hon blev nervös när de flög ett löv förbi..sen kunde de gå månader mellan dom dagarna..
och sen helt plötsligt kunde hon en dag bara få nervsammanbrott för minsta lilla..

men hade någon frågat mej om hon va trygg o lugn o aldri blev rädd..då hade ja sagt att hon va väldigt trygg..för förutom dom få dagarna så va hon helt orädd för allting.

sen handlar de väl mycke om hur man hanterar de när dom blir sånna..som den ja har nu..nu när de blåser, regnar o sånt så är han mycke mer uppmärksam, tittar lite o så på de mesta..men sålänge ja bara sitter där, andas, tar de lugnt, o tänker att de är självklart att hästen ska bara gå förbi allting..så funkar de jättebra..däremot om ja börjar bli nervös själv o tar i tyglarna osv så skulle han också bli mycke mer nervös..

oj..blev lite långt..

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

ja men det är också lite det som är grejen, att när jag började jobba med rädslan för tre år sedan så hade jag en sån häst, men som sen blev rätt fnurrig han med för att han fick alldeles för lite motion totalt. rädslan kommer också från början från en händelse vid ett intag från en hage, och därför är det så jäkla dumt att jag är nervös i allt pyssel innan jag sitter upp, men när jag väl sitter där så känner jag mig hur säker som helst, men då har ju hästen redan hunnit bli nervös den med.

nu vill jag inte längre leta efter den där gamla trygga hästen, utan en att vara kompis med och utvecklas på. men kanske kan den jag hittat nu bli det, om jag börjar mer från marken och jobbar med nervositeten. och att känna sig hemma i stallet. för det är ju inte det att jag är nervös för att hästen är som den är, det tillhör liksom pysslet innan ridningen och har alltid gjort det. men det vore ju fantastiskt om pirret i magen kunde försvinna.

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

jo, det är ju också svårt: vad gör man! ena ägaren säger att man måste säga till hästen på skarpen, vilket jag tycker verkar göra honom mer stressad än att bara ta det lugnt. andra ägaren säger: gör ingenting, och det funkar inte heller.

man måste ju lära känna hästen innan man vet vad man ska göra, så att försöka göra rätt första gången man träffar hästen kan vara lite problematiskt...

 

[dashy]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

jag tycker att du ska börja med att komma till rätta med dig själv från marken.. borsta gå ut å gå etc.. det finns hur mycket som helst att göra med en häst.. om du nu väl kopplar av när du väl kommit upp så fattar jag inte riktigt problemet.. hitta en lugn å stabil häst, å även nån att rida med som även den har en lugn stabil häst så blir det nog bra ska du se.. det går inte på en dag.. tålamod!!

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

nja saken är väl den att jag är nervös på backen innan jag sitter upp, vilket oftast smittar av sig till hästen. så när jag väl själv sitter upp och blir lugn, så har jag plötsligt en nervös häst jag ska försöka lugna ner. jag smittar ju av mig, så det är väl det som är problemet.

tror också på att jobba mer från marken, tack för tipsen!

 

[Arabizar]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Detta problem har jag själv med dom medryttare som jag haft på pållen...vet inte riktigt hur stor hästkunnskapen när man tror att en i övrigt snäll och lagom pigg häst aldrig ska reagera på någonting ute jag tror inte jag ägt eller ridit en endaste häst/ponny som ALLTID beter sig likadant dag för dag,dom är som vi har olika humör dag för dag och även beroende på väder mm.jag blir lika paff varje gång någon blir chockad av att min eller någons annans häst gjort något utöver det "vanliga",tex bockat i galoppen pga glädje,eller råkat bli rädd för något under ridturen,då heter det plötsligt att hästen var TOKIG i dag osv

min kuse är som en pensionär sommartid,slö och lat,vintertid med kyla,blåst så är det en helt annan femma att rida honom

+ att det tar tid att lära känna en häst,det går inte på 2-3ggr,det kan ta flera månader och i bland år och visst är det alltid lite pirrigt att sitta upp på en ny kuse för första gången som man inte känner

hoppas du hittar den rätta hästen för just dig,men som sagt även den lugnaste häst kan ju bli rädd och reagera på saker!

lycka till Arabizar

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

ja jag kan bara hålla med dig, alla ägare och jag har varit överrens om att hästar är just hästar, och kan reagera på oväntade sätt. det är nog mer det att just de här tillfällena så har de gjort saker som de väldigt sällan gör annars, och att det ibland har blivit ett mönster men just för mig (t.ex. svår i hagen). men det är ju säkert mycket som du säger, att man får ta tid att lära känna hästen. nu har det inte blivit så, utan det har varit max ett år per häst, ofta mindre.

tack, jag hoppas också att det ska gå bra till slut

 

[Glamoroza ox]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

När du är ute & provar nya hästar (framtida medryttarhäst)
kan du inte då fråga ägaren om det går bra att du istället för att rida hästen första tiden istället kan få bara umgås med hästen, pyssla & lära känna den, ut & gå med den osv...

Då kanske du arbetar bort den "markbundna nervositeten" & slipper att hoppa upp på en upprörd häst.

 

[Slobodan]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Hej Alla!

Många bra inlägg... Vi får däremot inte bortse från det faktum att hästar (för det mesta) är oerhört smarta djur som inte för INTE försöker utnyttja situationen att testa sin ryttare. Jag har i de flesta fall vid byte av häst i olika sammanhang blivit utsatt för att hästen vid något tillfälle försökt sätta mig på plats, genom att oftast uppträda nervöst o envist. Vissa hästar tar chansen direkt, medan andra kan vänta veckor! Visst finns det även godhjärtade utan denna tendens ... Dessa hästar har varit allt ifrån hoppetossor till filbunkar, så det jag menar är att det inte behöver vara du som gör något fel utan att hästen helt enkelt bjuder på ett litet skådespel för att slippa arbete. Det är också klart att ägaren inte uppfattar detta som något problem då detta kanske inte inträffat på lääänge?
I ditt inlägg låter det nästan som att du slutat rida dessa hästar när de har blivit nervösa? Det framgick inte så bra så jag kan ha fel! Men om det varit ren test hade det bara krävts lite envishet från ditt håll så hade snart den "lugna snälla" hästen insett sitt misstag o fortsatt vara cool ..

Bra tips att jobba mycket från marken! Jag anser att det verkligen är A o O att kunna verka lugnande på en häst i stallmiljö. Har en stallvän som har förmågan att göra sina hästar stressade, enbart i sitt sätt att tala, rida och pyssla med hästen (Lite skränig, dåligt tålamod, för höga förväntningar på sin häst m.m). Detta gör också att de blir mer nervösa och stressade även i ridning. Exemplevis lyckas en lättviktare till 13 åring då rida hästen bättre för att hästen förknippar inte henne med stressen. Gillar min goda vän men en kurs i sund hästhållning skulle varken skada henne eller pålle!

Långt men inte onödigt! hihi

 

[nyponros]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Nu har jag inte läst de andra svaren, kanske skriver jag precis samma..

Men jag tror att det brukar vara så med de flesta nya hästar man rider, som är privathästar.
De känner ju inte dig heller, och måste ju testa om de kan lita på att du tar hand om dem när det händer ngt läskigt.
Eller så testar de om de kan få bestämma över dig!

Det är inget konstigt eller ngt som är speciellt just för dig, utan de flesta råkar ut för det här på nya hästar.

Kanske försöker de vända hem på uteritten, låtsas vara rädd för allting de ser på vägen, hoppar till för en planka i ridhuset osv

Det är en vanligt förekommande fas som absolut går över, sålänge du behåller lugnet och visar för hästen att du är trygg och är en bra ledare för den.

Jag började själv rida en ny häst, ett hbl, för ett tag sedan.
Han var ganska mkt så som du beskriver, blev "rädd" för allt möjligt, hoppade iväg och tog alla möjligheter till att bli så "rädd" att han kunde sticka hemåt ursäktat.
Då gällde det att ALDRIG låta hans planer fungera, för då skulle det bara blivit värre.

När han backade ner i ett djupt dike och fösökte vända samtidigt var jag glad att jag hade ett spö i handen
Kan vara bra att ha med om man har en häst som inte är spörädd, och klarar av att använda det klokt även fast man är arg såklart.

Han var en sån häst man behövde bli arg på, visa att det inte var ett ok beteende genom att ryta till, vara väldigt bestämd i kroppspråket och aldrig aldrig ge med sig.

Endel hästar funkar det INTE att bli arga på, de kan tex bli ännu värre, jättestressade eller annat som gör att situationen bara blir värre, och då får man försöka överlista dem på ett sätt så de inte förstår att de blivit lurade.
Vill de inte gå framåt /förbi ngt på uteritt får man stå still där helt lugnt helt enkelt tills hästen inte orkar stå längre, absolut inte gå åt andra hållet.


men det du säger om att höästarna kännts väldigt nervösa när ni ridit ut tror jag är en övergående fas, eller så lär du dig att sluta bli nervös över det

Lycka till!

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

himla bra och skön synpunkt! skön för mig, för att det inte bara i sådana fall hänger på mig utan just att hästar är hästar, maktbalans ligger i beteendet. det låter liksom rimligt.

oj jag ska nog förklara mig lite bättre... nu har det varit så att jag under i juni flyttade till ett ställe för att sommarjobba, red då halblodet under hela sommaren, sedan flyttade jag nu till hösten igen och har sedan dess ridit två olika hästar, den senare ska jag antagligen fortsätta rida och den första hade jag gärna fortsatt med men det gick inte för ägaren. så svaret är alltså att jag inte är rädd för nervösa hästar och letar efter en kolugn häst, jag vill gärna ha en vaken och känslig häst.

till saken hör kanske också att jag under hela våren red en valack som var extremt rädd för i stort sett allt. jag borde från början jobbat mycket mer från marken, men det är ju sånt där man lär sig efterhand. då var det så att jag red fyra gånger i veckan och varje gång var det otroliga problem med att han stannade, frös, vände, backade o.s.v. jag tror att jag lärde mig väldigt mycket, i alla fall känns det så nu i efterhand, speciellt att en häst kan reagera väldigt olika på olika behandling av olika människor. men samtidigt fick jag nog med mig lite nervositet från alla de där hemska uteritterna.

 

[danilo]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

skönt att höra från dig också att det faktiskt är ganska vanligt och just en fas som man kan jobba med! det känns lite som att det kanske tillhör hela fasen att lära känna hästen, och att den är olika lång beroende på vilken häst det är.

det är ju det som är så otroligt drygt med att flytta runt och byta hästar som jag har gjort också, det känns aldrig som att man riktigt hinner lära känna hästen. det är klart att man får ett annat förhållande om man känt varandra i flera år... det vore fantastiskt!

 

[Slobodan]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Kul att du ev fortsätter rida en av hästarna! Så fort du kommer igång med ridning av din nya medryttarhäst så är det ju bara att sätta igång att träna , jag tror det kommer att gå jättebra men tänk på att det inte är så avancerat, många läser sig till Nh övningar och kämpar enligt olika teorier så att det ska bli bra, min åsikt är av den att så länge man är konsekvent o lugn så kommer allt att fungera. Gå gärna ut i hagen o titta på hur hästarna är mot varandra, hur finner sig hästarna i sin ordning? Som ledare menar jag inte att du ska jaga iväg din häst o sparka efter den för att sätta den på plats :P men att man inte ska vara rädd att säga "Nej, det här är inte okej".. Skulle man ha en häst som är väldigt innesluten o stressar upp sig själv lätt brukar jag snurra min häst runt mig, fungerar väldigt bra på unghästar framförallt. De är vända mot mig o jag kan snurra den endast genom att sträcka ut min ena arm, inte skrika på hästen utan bara snurra den tills den helt glömt bort varför den höll på att stissa upp sig innan.. de kommer liksom av sig och då är det bara att börja om för de lyssnar bättre när de inte har massa troll som spökar i hjärnan . Träning tar aldrig slut men så länge du försöker att vara lugn o andas så kommer du lyckas galant!

 

[freike]

Sv: varför blir de alltid nervösa? ett nervöst sammanbrott...

Jag kan intyga att vad de andra säger om att det alltid kommer en testningsfas stämmer. Har själv en häst som jag beskriver som lugn, säker och trygg. Och det är han. Inga skenturer, inga avkastningsförsök, inget bitande eller sparkand förekommer någonsin.Men testar alla nya ryttare det gör han! Men inte på en gång. Nejdå, han väntar en månad eller två. Så när ryttaren tycker att det här funkar ju jättebra, då kan han helt plötsligt försöka vägra gå ifrån stallplanen, vägra gå in på ridbanan eller "bli rädd för" precis vad som helst och försöka vända hemåt. Bli störtförbannad hjälper inte, det tar han som en förolämpning och personen i fråga rasar ner från ledarpositionen direkt. Lugn, bestämd, envis och mycket tydlig hjälper som talar om vägen är vad som gäller. Och hur stor envishet som helst.
Jag tolkar faktiskt inte hans beteende som dumhet utan som att han har kommit till den punkt när han frågar ryttaren: törs jag lämna över ledarkapet och ansvaret till dig? Hittils har jag tagit ansvaret slipper jag det nu?
För innan testningsfasen är över tar han faktiskt ansvaret själv. Bedömer han till exempel att en hög träbro är farlig om man rider en ny väg så går han inte över med en "otestad" ryttare. Han blir stående där han är, fast utan bråk, han bara stannar. En "testad" ryttare behöver bara lugnt och sansat tala om att det är ok, lita på mig. Och han går, naturligtvis med tvekan och försiktigt första gången men har ger alltid med sig. Men poängen är att han ger inte med sig med en ryttare som inte gått igenom testningsfasen.
Han är dessutom lat som de flesta djur, inklusive människan. Det är ju bekvämt att slippa göra allt arbete som ryttaren begär. Så det går utmärkt för ryttare som inte klarar testningen att "åka häst" på honom, men då är det han som bestämmer.