Lillagoajag
Trådstartare
Ja, jag har verkligen funderat mycket över detta, och jag kan verkligen inte förstå detta. Alltså, jag kan förstå det i ett större perspektiv att det "alltid" är provocerande med folk som går emot en norm, men även när man pratar med enskilda, annars vettiga, personer så kan man få hör de konstigaste argumenten och idéerna. Vad är det som är så himla farligt?
Jag har själv valt att inte dricka. Det är inte ett val jag gjort "for life", jag kanske börjar dricka om ett, fem, tio, trettio år, men just nu känns det rätt för mig att inte dricka. Antalet gånger jag har druckit kan räknas på en hand och jag tycker inte om smaken, jag tycker inte om känslan av att ens bli lite lullig, det är inte ett gift jag vill ha i min kropp och dessutom tjänar jag pengar på det Jag är ändå en glad och sprallig person, kan släppa loss (flera gånger har det hänt att folk trott att jag är full pga är glad ) och jag skulle aldrig få för mig att klaga på att andra dricker. De gånger jag diskuterat alkohol har det ALLTID varit den andra parten som dragit igång diskussionen. Jag lider alltså inte utav detta. Jag har helt enkelt gjort ett val FÖR MIG men bryr mig knappast om hur andra gör. Förutom när de är på min (icke)alkoholkonsumtion.
För det är ett jävla tjat. Jag har fått höra saker som som att "jag tyckte inte heller om alkohol när jag var ung, men man lär sig ju" (ska jag tvinga i mig något som inte är nyttigt och som jag inte saknar för att göra dig glad ), "kom igen var inte så tråkig", "men om du bara gav det en chans" eller "jag ska nog lura i dig alkohol nån gång" (och då blir jag riktigt förbannad). Eller kanske det mest irriterande "jaha ja, du beställer en alkoholfri drink/öl - då borde du ju dricka alkohol" (eh, nej ) Det händer också att folk på riktigt blir förbannade över att jag väljer bort alkohol. Jag har till och med blivit tvungen att säga upp en bekantskap pga att den personen inte kunde acceptera detta. (Vilket för mig kanske snarare tyder på att det var hen som hade ett problem med alkohol.)
Och när jag pratar med andra som inte dricker så delar de mina erfarenheter. Att inte dricka alkohol provocerar. Men VARFÖR? Jag KAN verkligen inte förstå det. För mig är det ungefär som att jag skulle bli arg på någon som inte äter choklad, bara för att jag gillar choklad.
Så, ni nyktra bukefalister - vad har ni för teorier? (Och bra svar på tal ) Ni som dricker - blir ni provocerade av att någon inte vill dricka?
Hjälp mig förstå min omvärd!!
Jag har själv valt att inte dricka. Det är inte ett val jag gjort "for life", jag kanske börjar dricka om ett, fem, tio, trettio år, men just nu känns det rätt för mig att inte dricka. Antalet gånger jag har druckit kan räknas på en hand och jag tycker inte om smaken, jag tycker inte om känslan av att ens bli lite lullig, det är inte ett gift jag vill ha i min kropp och dessutom tjänar jag pengar på det Jag är ändå en glad och sprallig person, kan släppa loss (flera gånger har det hänt att folk trott att jag är full pga är glad ) och jag skulle aldrig få för mig att klaga på att andra dricker. De gånger jag diskuterat alkohol har det ALLTID varit den andra parten som dragit igång diskussionen. Jag lider alltså inte utav detta. Jag har helt enkelt gjort ett val FÖR MIG men bryr mig knappast om hur andra gör. Förutom när de är på min (icke)alkoholkonsumtion.
För det är ett jävla tjat. Jag har fått höra saker som som att "jag tyckte inte heller om alkohol när jag var ung, men man lär sig ju" (ska jag tvinga i mig något som inte är nyttigt och som jag inte saknar för att göra dig glad ), "kom igen var inte så tråkig", "men om du bara gav det en chans" eller "jag ska nog lura i dig alkohol nån gång" (och då blir jag riktigt förbannad). Eller kanske det mest irriterande "jaha ja, du beställer en alkoholfri drink/öl - då borde du ju dricka alkohol" (eh, nej ) Det händer också att folk på riktigt blir förbannade över att jag väljer bort alkohol. Jag har till och med blivit tvungen att säga upp en bekantskap pga att den personen inte kunde acceptera detta. (Vilket för mig kanske snarare tyder på att det var hen som hade ett problem med alkohol.)
Och när jag pratar med andra som inte dricker så delar de mina erfarenheter. Att inte dricka alkohol provocerar. Men VARFÖR? Jag KAN verkligen inte förstå det. För mig är det ungefär som att jag skulle bli arg på någon som inte äter choklad, bara för att jag gillar choklad.
Så, ni nyktra bukefalister - vad har ni för teorier? (Och bra svar på tal ) Ni som dricker - blir ni provocerade av att någon inte vill dricka?
Hjälp mig förstå min omvärd!!