Varför betäcker ni?

smulan87

Trådstartare
Jag hade en intressant diskussion med en vän för ett tag sedan gällande varför man betäcker sina ston. I min värld tänker jag att det är långt ifrån alla ston som passar i avelsboxen och även om alla förutsättningar är rätt, stam, meriter, temperament, exteriör osv. så är det långt ifrån en garanti att det kommer ut en 'bra' (och frisk) unge. Så sett är det ju säkrare att köpa sig en för då kan man ju kritiskt granska den innan sas. Jag vet ju att det finns både mkt. meriterade uppfödare här, men också en del som nu tar sitt första föl.

Så min frågeställning är således till er alla, varför betäcker du? Är det för att du hemskt gärna vill ha en påläggskalv efter just ditt sto för eget bruk, för att sälja vidare, för att dit sto har riktigt bra stam, för att ditt sto har riktigt bra egna meriter, för att ditt sto är skadat, för att ditt sto har lämnat riktigt bra avkommor tidigare osv. osv..
 
Jag hann ju aldrig ta föl på min nordis då hon skadade sig men tanken var att ta en avkomma för att hon var så jäkla trevlig i allt, exteriört ok och en bra mamma till två tidigare avkommor. Hennes stam var ointressant då hennes far och morfar var väldigt vanligt förekommande men jag hade fått en trevlig häst det är jag säker på.
 
Jag hade en intressant diskussion med en vän för ett tag sedan gällande varför man betäcker sina ston. I min värld tänker jag att det är långt ifrån alla ston som passar i avelsboxen och även om alla förutsättningar är rätt, stam, meriter, temperament, exteriör osv. så är det långt ifrån en garanti att det kommer ut en 'bra' (och frisk) unge. Så sett är det ju säkrare att köpa sig en för då kan man ju kritiskt granska den innan sas. Jag vet ju att det finns både mkt. meriterade uppfödare här, men också en del som nu tar sitt första föl.

Så min frågeställning är således till er alla, varför betäcker du? Är det för att du hemskt gärna vill ha en påläggskalv efter just ditt sto för eget bruk, för att sälja vidare, för att dit sto har riktigt bra stam, för att ditt sto har riktigt bra egna meriter, för att ditt sto är skadat, för att ditt sto har lämnat riktigt bra avkommor tidigare osv. osv..
Jag har alltid tävlat men har tyvärr skadat mig och lagt ridstövlarna på hyllan. Därför gick jag över till att försöka avla fram de hästar jag själv skulle vilja rida och tävla. Jag har som målsättning att sälja avkommorna men vissa behåller jag själv för att låta andra ryttare rida.
 
Jag har alltid varit fascinerat av avel, och möjligheten att "göra" hästar som uppfyller mina (och förhoppningsvis andras) önskemål.

Mitt första sto som jag köpte då jag var 15, var tyvärr inte tillräckligt bra för att avla på, så de nästa ston jag har köpt har varit med avsikt att de ska kunda användas i avel efter ändt tävlingskarriär. Jag tycker inte om att sälja mina hästar, så det är även en bonus att jag kan ha kvar dom som avelsston när dom blir pensionärer. :)
Just nu har jag inte tillräckligt med plats för att ha flera föl/unghästar, men om vi får tag på en större gård om några år skulle jag vilja ha minst 3-4 avelsston, och då avla främst för att sälja men även behålla några själv som tävlingshästar.
 
Jag betäcker för att sälja. Endast ett föl är tillverkat som min blivande ridhäst.
Mina tre avelsston har meriter antingen från unghästtest eller tävling eller avkommor som presterat. Ett av dom ska till sporten efter nästa föl för att meritera sig mer.
 
Jag skulle nog ta föl på mitt sto, dels för att få en avkomma själv som förhoppningsvis blir lik mor sin i sättet och dels för att det är spännande att få vara med på hela resan.
 
Har gått den 'långa vägen'. Började för 2 år sedan när mitt sto blev skadad. Fick rådet att betäcka henne och blev tipsad om en seminstation. Skulle bara göra en framtida ridhäst till mig själv och visste inte vad en brunstcykel var eller hur lång en sån är.

Stoet blev dräktigt mot alla odds, och jag insåg rätt fort att jag satt i klistret och inte hade en aning om nånting. Frågade snällt om hon fick stå kvar på stationen och på den vägen är det.

Jag är fortfarande en rookie inom avel men blev rätt fort biten och snöade in på det. Jag hade den enorma turen att sitta med ett bra sto från början, sedan har jag köpt två till och tanken är att ha ett sto inom varje disciplin (dressyr/hoppning). Planen är att spara ett eventuellt stoföl från respektive sto för att behålla stolinjen, hingstfölen kommer att säljas.

De två stona jag väljer att betäcka i år har bra stam och det är hästar som ger en fantastisk ridkänsla, jag hoppas att de nedärver det till sina avkommor.
 
Spännande att höra era anledningar!
För egen del har planen alltid varit att någon gång ta föl på våra ston just för att vi tror att de har något att tillföra aveln. Men tanken var väl kanske inte riktigt än men en skada som behövde återhämtningstid gjorde att den ena betäcktes och när vi väl hade fått henne dräktig så beslöt vi att betäcka den andra också så att fölungarna ska ha varann sedan. Så jag förstår ju verkligen er som fastnar i det, för oj vad spännande och nervöst det är, värre än att tävla och då är vi bara i början av resan ännu! Vi tar fram dessa fölungar för egen del men tror ändå våra hingstval och mödernets prestationer är intressant för andra om utifall att vi får för oss att sälja. Men jag kan bara instämma i vad ni säger -att det ska bli oerhört roligt att få vara med om den här resan! :)
 
Förra gången var det för att stot blivit skadad och hon även inom en snar framtid skulle bli själv på gården men även för att få en ersättare till henne att rida, har fortfarande kvar avkomman som i år är 12 år.

I höstas var det dags att ta bort 2 av 3 hästar hemma och ny skulle införskaffas och då letade jag efter en med intressant stam att avla på och tycker själv att jag hittat en som nu mera är min.
På henne kommer det vara avkommor både till försäljning och till mig själv.

Har alltid varit intresserad av avel oberoende på vilket djur det handlar om.
 
För att jag är väldigt intresserad av avel och vill lära mig mer, och omsätta mina tankat till praktik.

Min plan var att köpa ett helt annat sto, men så snubblade jag över ett sto som jag inte kunde sluta tänka på, och så fick jag anpassa mig efter henne. Men hon är efter elithingst, var breedersfinalist och har en mamma som hoppat svår klass, så hon var inte helt tokig.

Hon har lärt mig enormt mycket men är nu 26 år så den yngsta avkomman är fem år. Lite synd eftersom jag nu vet precis vilken sorts hingst som passar henne bäst. Avkomman jag har kvar är lik mamma i en del avseenden men helt olik henne i andra. Gäller både yttre och inre egenskaper.

Tanken var att behålla en avkomma själv och sälja resten vilket jag också gjort. Hon kommer att sättas i avel så småningom, men hon är så rolig att rida att jag har svårt att avstå från det.
 
Jag har betäckt mitt sto två gånger, bägge gångerna för att hon har skada (ej ärftlig) som gör att hon inte går att rida på som tänkt och meningen är att avkommorna ska bli ridhästar till mig istället för henne. Sedan har jag råkat tycka att det har varit skitskoj att föda fram en häst och får jag möjlighet till att göra det igen så skulle jag nog göra det och då med tanke att jag måste sälja avkomman, jag skulle nog då precis som när jag valt hingstar till mig själv inte ha som främsta tanke att betäcka för toppsport utan för en hobbyhäst.
 
För oss började det med att jag började drömma om en påläggskalv från mitt sto eftersom hon är så väldigt ridbar och arbetsglad. Jag tittade lite på hingstar och började forska lite i blodslinjer. Sedan släktforskade jag på mitt sto och upptäckte att hennes syster placerat sig i Pavo Cup som 4-åring och som 5-åring, samt att hon gick final i unghäst-vm. Sedan fick jag kontakt med hennes f.d. ägare i Holland som berättade lite mer om stolinjen och uppfödaren.
När intresset väl var väckt räckte det såklart inte med ett sto utan vi började leta med ljus och lykta efter ett riktigt bra sto. Vi lyckades hitta en annons om ett Stall Damino-sto i Norge, och efter lite övertalning fick vi köpa den. Målet med de båda är att sälja fölungar som blir bra tävlingshästar för dressyr, samt att få fram ett par stoföl fina nog att föra blodet vidare till nästa generation. En dröm är såklart att föda upp en svårklasshäst, en annan är att få fram ett hingstämne som någon annan vill ta fram till visning, en tredje är att få många nöjda köpare som blir framgångsrika på tävling (på alla nivåer).
 
Det första fölet jag tog var egentligen onödigt. Inte korkat, men inget sto jag hade valt att avla på idag, av den simpla anledningen att hon inte når upp till den nivån jag vill avla fram. Det var min första häst, en helt okej häst, absolut inte dålig, kanonpsyke och bra, välseparerade gångarter och avkomman är idag en otroligt trevlig och bra ridhäst.

Har efter det blivit väldigt insatt i aveln i rasen, löjligt nördig på stammar/linjer och egenskaper och varit med i avelsarbetet hos några företag jag jobbat åt. Så jag sålde ridhästen för ett tag sen, lånade ett avelssto av en nära vän/samarbetspartner att avla lite på. Första är nu ett år, vi äger henne tillsammans och hon ser i dagsläget vansinnigt lovande ut. Andra bör ploppa ut när som helst.

Jag skulle aldrig få för mig att avla på något halvdant för att jag personligen gillar hästen, för det finns aldrig någon garanti att det inte blir aktuellt att sälja. Och då vill jag ju även undvika att göra en brutal förlustaffär om jag kan. Det är ju trots allt lika dyrt att föda upp en VM-häst som en skogsmulle.

Så jag betäcker för att kunna avla fram riktigt bra hästar. Målet är att de ska kunna gå VM, samtidigt som de ska ha bra psyke och vara lättridna. Jag vägrar acceptera att man ska behöva välja, det finns hästar som har både och. Samtidigt som det blir en liten "försäkring", ifall gångarterna inte räcker till för riktigt hög nivå, så kan det fortfarande bli en bra och trevlig ridhäst.
 
varför? bra fråga...
Men avel har varit ett stort intresse i väldigt många år.
Första stoet jag betäckte (som dock inte blev dräktigt - kanske tur det, med facit i hand... ) skulle ha en lång konvalecens efter en allvarlig senskada, orsakad av omkullridning över ett hinder. Året var 1987...
Nästa stora häst hade också en skada och då valde jag att betäcka henne dels pga konvalecensen men framförallt för att hon var så fantastisk att rida och jag ville ha en kopia av henne...
Och på den vägen är det...

Den ras jag avlat mest på är shetlandsponnyer, men här har även fötts halvblod, engelskt fullblod, svensk ridponny och new forestponny. Och jag anser att all hästavel, oavsett ras, lär mig mer om avel och hur jag ska välja hingstar och så. Min shetlandsavel har varit ett väldigt billigt sätt att lära mig halvblodsavel...

Stona jag har i avel är utvalda för att jag tror att de har något att tillföra sin ras och sitt användningsområde. Jag väljer absolut bort ston som jag själv inte tror på, av någon anledning. Kanske inte för att de nödvändigtvis är "dåliga" (den senaste jag sålt fick 42 p på utställning i helgen...), utan snarare mer för att de inte passar in i mitt avelsmål, inte är stöpta i den mall jag önskar i min egen avel.
Jag siktar på att föda upp hästar som jag själv ska vilja behålla, antingen för att avla vidare på mot målet att föda upp den perfekta avkomman, eller för att använda för egen del som ridhäst eller ponny till barnen.
Mina tre shetlandsston - två i avel nu, den tredje i framtiden, 3 år nu - är alla födda här och utvalda för att avlas vidare på. Mitt nf-sto (3 år) är också född här, hon ska förvisso ridas i några år, men det troliga är att hon sätts i avel i framtiden.
Jag äger några till ston av olika raser, men det är långt ifrån säkert att de kommer betäckas. Jo, kanske welshponnyn...
 
Första gången betäckte jag för att jag ville ha en efter just henne då hon för mig är den perfekta ridhästen. Bra exteriör, bra lynne, bra gångarter och väldigt samarbetsvillig. Avkomman blev det jag önskade men ännu bättre! Han har verkligen allt , är 3år, hingstämne mycket lovande och verkar ännu enklare att handskas med än vad mamman var i den åldern. Han betäcker sina första ston iår.

Kommer sätta in mamman i aveln nästa eller nästnästa år och då avlar jag för att antingen behålla eller sälja... hoppas på lättridna hästar med bra gång som de flesta kan rida. Blir nån avkomma riktigt bra behåller jag som egen tävlingshäst. Tror hon kan ge islandshästaveln mycket :)
 
Mitt första avelssto var en trevlig ridhästar som tyvärr fick en skada.Hon hade jättefint temperament tyvärr inget hon nedärvde.Mitt andra ett fullblodssto med bra tävlingsmeriter inom galoppen bet med halvblodshingst.Blev en supergo avkomma.Hon har jag kvar och dräktig samt ännu ett dräktigt fullblodssto.Försökt med en ponnyavkomma men den var dödfödd.Alltid varit intresserad av avel sen jag 14 år insåg att min ponny hade en flyingehingst som farfar.Haft mycket kontakt med avelsfolk genom åren både inom halvblod och ponny.Tyvärr inte haft råd med många bet men hoppas en dag få fram en fin tävlingshäst där jag som uppfödare o äg kan följa den på tävlingsbanan.
 
Jag ägnar mig åt arabhästavel. Avel har alltid intresserat mig, och arabhästen är outstanding i min värld.
Köpte min första arab för 26 år sedan, som kom att bli min soulmate och bästa vän. Hon fick fem föl och dog för några år sedan.
Jag visste inget om avel då, så jag frågade mig fram, läste på och begick många misstag. Ganska snart förstod jag att mitt första sto inte räckte till exteriört, så jag letade upp ytterligare ett sto, som också kom att bli mycket betydelsefullt. Från henne har jag kvar en linje som jag behåller och avlar vidare på.
Därefter har många ston och föl kommit och gått. Nu har jag fyra ston, ett ur linjen jag beskrev ovan och tre ur en annan linje. Mamma och två döttrar. Mamman ska slippa fler föl, men döttrarna ska få ta över. Jag har också en tvåårshingst ur "min linje" som jag hoppas på.
Tyvärr är vårt avelsförbund inte värt namnet, så med hjälp av deras oförmåga att ta tag i saker och också pga dålig rygg och lite annat gör jag nu ett uppehåll i aveln. Tiden får utvisa om jag alls startar upp igen.
 
Jag ville ha en avkomma efter mitt sto.
Framförallt pga hennes ridbarhet och psyke.
Hon gick SM ena dagen och vann för att dagen efter agera handikapphäst.
Det är inte många hästar som klarar den vändningen med bravur.
Hon har mycket hjärta och arbetar som en tiger men har ingen fantastiskt kapacitet/talang.
Men att ha hjärtat att alltid kämpa och göra sitt bästa och vara lätthanterlig tycker jag är viktigt.
Framförallt som jag är ute efter att tillverka hobbyhästar för träning och tävling som alla kan rida och ha roligt med.
Dock gjorde ett trauma att hon fick bli mamma tidigare än väntat.
Men hon har fått världens goaste och trevligaste grabb som jag tror blir perfekt för mig och hon verkar älska sitt nya jobb som mamma :love:
Så nu försöker vi att tillverka en till :)
 

Liknande trådar

Avel Jag går och funderar lite på vad jag ska välja för hingst till mitt sto till våren. Stoet är import Litauen och hyfsat ok ihopsatt med...
Svar
15
· Visningar
2 288
Avel Har smått börjat fundera på om det är dags att betäcka mitt sto igen, hon blir 16 år nästa år och hade föl som 5-åring. Åren går ju fort...
2
Svar
21
· Visningar
3 774
Senast: Freazer
·
Avel Detta är förutsättningarna: Jag har en hingst med något annorlunda färg som är född 2014, egen uppfödning efter föräldrar med stamtavla...
Svar
6
· Visningar
1 835
Avel Jag har ett islandssto som är avelsbedömd med helt okej poäng och som har en bra och spännande stam. Stoet är dessutom en väldigt...
Svar
3
· Visningar
1 500
Senast: Marty
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp