Vår valp har börjat matvägra.

[mellon]

Valpen är 7 månader och har alltid varit mycket matglad.
Nu har hon plötsligt börjat med att inte vilja äta vid alla mål. Hon får mat 3 gånger/dag, har tänkt minska till 2 gånger. Igår åt hon bara kvällsmat, och i dag har hon inte ätit alls. För övrigt verkar hon pgg som vanligt.
Är som vanligt i magen, ej förstoppad eller lös.
Har tänkt att hon kanske löper snart. Kan detta vara ett tecken? Har aldrig haft en löphund förut.
Eller kan det vara så att en hund kan tröttna på att alltid äta samma foder. Hon får aldrig annan mat, inte ens en smula, förutom små små korvbitar när vi tränar.
Har hela tiden fodrat med Hills Large Breed.
Någon som har något bra matförslag?

hej svejs

 

[Nossan]

Du verkar ha haft hund förut i alla fall vad jag förstår av ditt inlägg?, annars brukar ju hundar ibland vila från mat något dygn, som de vilda rovdjur de egentligen är. Är hon frisk och pigg för övrigt och dricker vatten är det ju inga problem. Min hund är inte alls matglad, äter Hill´s sensitive skin utblandat med bra rester från vår mat. Din hund kan säkert må bra av morgon och kvällsmål nu. Om det är ett tecken på att hon skall löpa snart vet jag inte..men det kommer säkert fler svar.

 

[Francess]

Ja! Dra ner till två måltider per dag och var stenhård! Vill valpis inte äta ett mål, ta bort det och servera igen nästa mål. De svälter INTE ihjäl medvetet!

Min tik blev också lite tramsig med maten vid den åldern och hon löpte första gången vid nästan exakt 9 månader. Antar att hormonerna spelar in ett bra tag innan. Plus att de kommer in i första trotsåldern på riktigt, det ska testas med allt! Lite pubertalt.

Ge inte valpen extra godsaker för att "öka" aptiten, då får ni bara problem i framtiden, med en kräsen hund som vägrar äta när den inte känner för det. Byt inte foder i onödan heller. Många brukar fodra med valpfodret till de är 12 månader. Ge däremot gärna torrfodret uppblött.

Vad är det för ras? *nyfiken* Min veterinär berättade nämligen att speciellt ungtikar av schäfer, belgiska vallhundar, settrar och nån mer ras, oftast är petiga med maten tills de blir 2-2½ år gamla.

Å andra sidan gör det inget om en hund av stor ras håller sig lite slankare/magerlagd tills den är fullvuxen, för att inte belasta leder och senor i onödan med för tung vikt.

Min schäfertik är nu snart 20 månader (redan!) och är fortfarande petig med maten då och då. Hon har sina egna fasteperioder och så länge hon mår bra och dricker som hon ska och är på gott humör (som vanligt) låter jag det bero. Ofta är det bara nyttigt för hundarna att fasta någon dag då och då med jämna mellanrum. Så länge de är friska och inte har några mysko symptom så sköter naturen det hela bäst!

Lycka till! Och försök att inte bli pjoskig! Finns oftast ingen anledning att börja truga!

 

[mellon]

Tack för svaren. känner mig lugnare nu.
Det är en Golden Retriver vi har.
Och det är vår första hund.

 

[KaZa]

Min veterinär berättade nämligen att speciellt ungtikar av schäfer , belgiska vallhundar, settrar och nån mer ras, oftast är petiga med maten tills de blir 2-2½ år gamla.

Nähä! Menar du Mina schäfertikar är periodvis hopplösa med maten. Och att man har en tik som är hopplös och sedan får en valp som tar efter är inte kul. Uppfödaren sa att behålla en valp skulle lösa alla min vuxna tiks matvägrarproblem. Men istället fick jag två st ibland matvägrande hundar. Vuxna tiken som borde försvara sin mat när valpen kommer säger istället -Varsågod, ät mer än gärna upp min mat. Jag vill inte ha den. :smirk:

Att skaffa hund nr 2 innan man är "färdig" med hund nr 1 är jag helt på det klara med, men att hund nr 1 borde vara duktig på att äta också tänkte jag inte på.


Till trådskaparen: Ber om ursäkt för att jag tog en bit av din tråd, men jag tycker du har fått goda råd ovan. Se bara till att aldrig blanda i godare smaskigare mat bara för att hon matvägrar. Då blir oftast hunden bara mer och mer kräsen.

 

[inapina]

Så höll min valp åxå på vid den åldern! Jaag gjorde så att jag lät maten stå framme i 10-15 min. å sen tog jag bort den. Så den lär sej att den måste äta när det väl finns mat. om man låter maten stå framme hela tiden tycker hunden ofta att det inte spelar nån roll om h*n äter för maten kommer ju ändå finnas kvar om h*n blir hungrig. Nu när jag har gjort så ett tag så äter 9-månaders valpen suuper!!! Lycka Till!!!

 

[Francess]

Hehe! Låter som om veterinären har rätt.

Hur gammal var din tik när ni tog valpar på henne?

 

[KaZa]

Hur gammal var din tik när ni tog valpar på henne?

Låt mig tänka... valpen är 6 mån och tiken är nu 3 år. 2½ år när valparna kom.

 

[Jadzia]

Matvägran hänger ofta ihop med (hrm, vad ska jag säga för att inte göra dig upprörd) inte optimal arbetsförmåga eller drifter. En bra hund äter och gör det gärna.

Jag är faktiskt rätt skeptiskt till att avla på hundar som inte äter som de ska.

 

[Bebben]

Jag satte mig och tänkte tillbaka på dom arbetande hundar vi haft nu, för att komma ihåg hur dom åt och hur bra dom var, så att säga.

Av dom 4 Schäfrar, 1 Malinois och 2 Briarder som jag bott ihop med och verkligen minns så har 2 hundar ätit dåligt.
Den ena var en Schäfer, min första hund faktiskt.
Väldigt stressad, antagligen pga smärta. Han hade grav HD, och fick somna strax efter att vi fick reda på det (förröntgades). Han jobbade bra, när han väl var koncentrerad nog att jobba och göra det man bad honom om.

Den andra var ena Briarden. Vann allt i utställningsväg, och var väldigt duktig inom lydnad. Men VÄLDIGT nervöst lagd. Bråkig var han också, han skulle bråka med allt och alla. Antagligen eftersom han var så nervig ocvh rädd av sig.

Undrar om din (?) teori kan stämma där faktiskt..

(Frallorna jag bott ihop med räknar jag inte, dom är inte direkt arbetande hundar Resten av våra hundar har jag inte bott ihop med på riktigt, så där minns jag inte matvanor alls.)

 

[Jadzia]

Det är faktiskt inte min teori, men jag är benägen att hålla med om den. Jag tycker att allt det där verkar hänga ihop, nerver, matlust, stabil könsdrift osv.

 

[Tippan]

Mmm jag började också fundera i de banorna faktiskt... Det är konstigt om en frisk och levnadsglad hund skulle matvägra mer än då och då (Men det finns nog de som vill äta lite mer sällan)

Men jag känner inga hundar det passar in på Den ena som matvägrat är den hunden som gått ekl på jaktprov och har så mycket arbeter och allt i sig och den andra är en äcklig översexuell hane. Den sistnämnda började dock att äta efter 1 vecka på hundhem när matte var bortrest. I dessa båda fall handlar det nog om bortskämdhet tror jag.

 

[KaZa]

Inte det minsta upprörd. Men du får gärna utveckla dig.

Jag tror nog inte att maten har med arbetsförmågan att göra. Men jag kanske inte riktigt förstår vad du menar.

Jag känner hundar som äter alltifrån varannan dag upp till 5 ggr om dagen och de har lika stor arbetsförmåga och näringsbehåv, men dock med olika stort tuggbehov.

Den som äter en gång varannan dag äter rent kött med lite vitaminer/mineraler (vet ej riktigt vad han blandar i) och den andra som vill ha mat 5 ggr dag äter en del havrekross och även lite mindre fett kött i varje mål. Dessa hundar har även fri tillgång på popcorn för att kunna tillgodo se sig av sitt tuggbehov när näringsbehovet är fulgott. Den som äter 1 ggr varannan dag äter aldrig popcorn.

Min tik äter bra, dock har hon under sommaren många dagar som hon helt struntar i maten. Vinterhalvåret är likadant fast inte lika ofta. Jag har ännu inte hittat något samband då det är så oregelbundet. Hon matvägrar i 3-5 dagar. Och äter endast lite lite grann under denna tid.

Sedan 3 veckor tillbaka har jag börjat köra en ny variant i matväg och hon har än så länge ätit både fruktost och middag med god aptit.

Kan inte riktigt hålla med dig om att man inte ska avla på hundar som inte äter ordentligt. Beror ju helt och hållet på varför den inte äter. Serverar man kött till min tik eller många andra så skulle de ju garanterat äta varje måltid. Är det då dåligt avelsmaterial? Vad bör de kunna äta för att platsa som aveltikar?

Intressant ämne. Träffar snart alla valpköparna och ska då höra om någon av deras blivit krånglig, De har i alla fall hittills ätit bra. Likaså min tiks syskon äter bra. Antingen är det mig det är fel på eller så har jag en tik med litet tuggbehov.

 

[Jadzia]

Det som menas är att matlusten, könsdriften, nerverna ohc allt det där hänger ihop. En sund och normalt funtad hund ska äta det som serveras oavsett var, när och hur. Jag har svårt att förklara det i skrift, men det har med livsviljan att göra. Man kan koppla det till hunden när den är valp. En livskraftig och drivande valp bökar sig så fort det bara går fram till spenarna. De är först där när modern återvänder och drar sig inte för att knuffa undan svagare syskon. De har en natulig kämparanda.

Nu kan ju en hund naturligtvis vara matglad ändå. Se bara på labbarna. Dock brukar strulighet med maten ofta vara ett symptom på att det saknas något i hunden. Det kan vara en så liten bit att det inte märks. Det kan bara vara en pytteliten sänkning i koncentrationsförmågan. Ofta blir dessa strulhundar bra tävlingshundar ändå, men de saknar som sagt en liten pusselbit. De riktigt rejäla hundarna som fungerar till både tävling och tjänst har oftast en god matlust och de vet inte vad det betyder att vara kräsna.

Det är inte normalt för ett djur att matvägra, oavsett art. Ofta är det då något sjukligt fel på djuret. Att hundar börjar matvägra utan att det är något fysiskt fel på dem ser jag som oroväckande.

Hundar som ska gå i avel bör vara kompletta. Där räknar jag också in matlusten. De ska ha stabila löp, ingen krånglig skendräktighet, bra koncentrationsförmåga och nerver. Det får inte finnas fladdrighet av något slag. De ska ha sådan motor att bollar och godis inte behövs och tillräckligt med jävlar anamma för att vilja prestera ännu bättre om man ryter i åt dem att skärpa sig. Hanarna bör ha samma egenskaper, men istället för löpen får man se till att de har en god könsdrift utan att vara översexuella. De ska veta vad man gör med en löptik, men också att man låter bli så länge tiken inte är redo.

Jag får högre och högre krav på vilka hundar jag anser ska gå i aveln. Det räcker inte med att hunden vunnit SM fjorton gånger. Det kan ju vara en halvbra hund med en riktigt bra förare. Så länge den bara är halvbra är det dock inget att avla på. Man kan komma långt med de flesta hundar ur både bruks- och utställningslinjer och avkommorna blir väl hyggliga, men på sikt utarmas rasen. Ser jag till min egen tik så kommer hon ur linjer där hundarna är hyggliga, men hon blev ju katastrofal. Alltför många hundar är rent skräp idag, så även min, och styrde vi aveln hårdare skulle det inte behöva vara så. Varför nöja oss med att tillverka fordar då vi kan bygga BMW?

 

[KaZa]

Ja okej då förstår jag.

Men tyvärr tror jag inte att det funkar att ställa kraven så höga. Det är iof det optimala, men det är alltför stor efterfrågan på hundar.

Och tyvärr är det nog så att många kanske suktar efter BMW, men klarar inte av deras styrka och snabbhet. Vilket slutar i en rejäl avkörning eller krock.

Men visst börjar gränsen mellan sällskapshund och brukshund suddad ut.

 

[Jadzia]

Men fixar man inte en rejäl Schäfer/Rottweiler/Dobermann, eller vad det nu må vara, bör man köpa sig en annan ras. Det skulle fungera att ställa så höga krav om man fick både uppfödare och vanligt folk att inse att de gör raserna en otjänst. Alla hundar passar inte alla människor, så enkelt är det. Våra bruksraser ska inte behöva göras om till kramnallar bara för att efterfrågan på dessa finns. Här anser jag att alla uppfödare har ett ansvar. Sluta avla på skräp och halvbra hundar. Gallra hårt som f*n och para bara de som verkligen är något att ha.