Igår blev Griseo 5 månader och nästa vecka är det 7 veckor sedan vi hämtade honom från Tjeckien.
De första veckorna var jag lite förvånad, han var så annorlunda mot alla tidigare beauceroner - drog inte i kopplet, hoppade inte, tuggade inte på oss eller på saker som han inte borde tugga på. Kändes envis ibland, något jag definitivt inte är van vid.
Vi lärde oss snabbt att han är en mycket försiktig kille när det gäller den sociala biten, nya människor är läskiga men hanteras ganska bra tillsammans med de andra hundarna. Främmande hundar är han rädd för, så det kommer att bli en hel del jobb där.
Han har hela tiden varit ganska framåt och busig inomhus men väldigt försiktig utomhus - bara att gå ut på innergården (vi bor i en fyrlängad skånegård) och leka har varit svårt för honom, han har inte känt sig trygg och säker. Samma sak ute på träningsplanen och i träningshallen - han har gärna gått dit men har inte varit helt avslappnad.
Nå, nu senaste tiden, kanske sedan 3 veckor tillbaka, har det hänt massor! Han är rejält mycket vildare, hoppar på oss, drar i kopplet, kan bitas lite ibland (men tuggar fortfarande inte på saker inomhus, duktig kille) och har växlat upp rejält i aktivitet, dock har han i grunden ett lugnt temperament, har inga problem med att gå och lägga sig och vila när jag jobbar, bara han får rasa av sig lite på eftermiddagen/kvällen. Vi ser varje stökighet som ett framsteg och blir glada för varje skutt, även om han ibland tacklar oss lite väl vilt - han är dock lyhörd och lyssnar när man säger till honom. Han kan ligga kvar i ett rum även om jag går därifrån, tidigare följd han mig som klistrad, var jag än gick i huset.
Han är en otroligt snäll och vänlig kille, supergosig och som en stor nallebjörn. Vi vägde honom härom dagen - 29 kg!! Hoppas verkligen att han inte blir så hög!
Vi hade min mans föräldrar på besök för några veckor sedan och även om Griseo tyckte att de var lite läskiga i början så blev han snabbt rätt okej med dem. Han tog gärna godis men i övrigt brydde han sig inte om dem, la sig och sov utan minsta oro, bara ganska ointresserad. Helt okej för mig, han behöver inte vara supersocial, bara han inte är rädd.
Vi har endast haft ett fåtal hundmöten och jag försöker verkligen se till att vi inte får möten i mörkret (inte helt lätt när vi driver hundcenter här hemma och det är massor av folk här och tränar nu när vädret blivit kallt och ruggigt), jag vill verkligen inte få möten där han får en dålig upplevelse. då är det bättre att vi inte får några möten alls just nu. Kommer att jobba med det här sakta och lugnt, eftersom han verkar vara en hund som behöver tid på sig att bli trygg.
Han är rolig att träna med, galen i mat, väldigt glad för leksaker, smart och lättlärd och jag ser hur han växer till sig mentalt varje vecka, tar för sig mer (utan att bli allt för störig, han är ju som sagt en väldigt snäll hund).
Den där envisheten jag såg i början verkar mest ha varit pga en viss osäkerhet, när han inte förstod vad vi ville, för ju mer säker han blir desto mer följsam har han blivit, väldigt skönt.
Jag hoppas att vi kan få honom trygg med andra hundar, det är väl största oron. Har redan förlorat en stor del av mitt hjärta till den här supergulliga grabben så jag vill verkligen få det att fungera.
Lite roliga särdrag har han rent fysiskt också - en dubbel framsporre samt en blå fläck i ena ögat (harlekinfärgade beauceroner, som han är, får ha helt eller partiellt blå ögon).
Bilder från igår på 5-månadersdagen. Med tanke på hur grov han är så tycker jag ändå att han har vuxit väldigt "snyggt".
Här ser man den blå fläcken i vänster öga samt dubbla framsporrar på höger fram.