Val.

[sjoberga]

Sedan jag engagerade mig i början av 90-talet har det florerat mängder av studier i migrationsekonomi, den ena mer häpnadsväckande än den andra, och metoderna cherrypickas för att man vill få till ett resultat i en viss riktning. Jag försvarar det överhuvudtaget inte, men anser inte heller att det är bevisat att invandringen är dålig för ekonomin - utan tycker tvärtom det verkar uppenbart att en växande, kreativ utveckling och ekonomi är bättre än en hopsjunkande, protektionistisk sådan. Nu hänvisar jag då återigen till det som @durachiny kritiserar mig för, dvs alternativet att inte tillåta immigration alls. Som är det SD velat införa, alltsedan 1990-talet, bara med mer och mer raffinerade utklädnadsmetoder.

Att räkna samhällsdollar in och ut strikt som Ruist gjorde är både lite intressant som observation och samtidigt nästan helt ointressant. För det är inte så ekonomi och människor fungerar.

Det är definitivt inte ett tecken eller bevis på att invandringen är en ekonomisk förlust för nationen Sverige och dess medborgare.

 

[Zoya]

Frankrike har väl en hel del utanförskapsområden som får områden som Tensta, Bergsjön och Rosengård att framstå som idyller?

Dessutom terrordåd med islamistiska förtecken nästintill var och varannan vecka numera.

 

[Blue]

Att räkna samhällsdollar in och ut strikt som Ruist gjorde är både lite intressant som observation och samtidigt nästan helt ointressant. För det är inte så ekonomi och människor fungerar.

Det är definitivt inte ett tecken eller bevis på att invandringen är en ekonomisk förlust för nationen Sverige och dess medborgare.

Omfördelningen via offentliga finanser används inom den etablerade forskningen världen över för att estimera nettovinsten eller nettoförlusten av invandring. Det beror inte på att nationalekonomer inte förstår bättre eller att de inte tänkt steget längre. Det beror på den samlade bilden av forskningen som tittar på andra faktorer än omfördelningen via de offentliga finanserna har visat på mycket små effekter och ger såpass spridda resultat att det bästa är att helt enkelt bortse från dem.

Det är alltså fortfarande tänkbart att invandring kan höja eller sänka den inrikes födda befolkningens löner något. Det är tänkbart att det kan finnas en undanträngningseffekt av inrikes födda på arbetsmarknaden till förmån för utrikes födda på kort sikt. Det är tänkbart att nyanlända skapar skalfördelar av kollektiva varor (ex lyktstolpar). O.s.v. Den sammantagna bilden av allt detta är dock fortfarande att omfördelningen via de offentliga finanserna är den totalt dominerande faktorn, särskilt när de andra mindre relevanta faktorerna i mångt och mycket "tar ut varandra". Man brukar tala om en felkälla på 5-10% p.g.a detta men inte mer än så.

Ruists senaste studie är inte "nästan helt ointressant" för hur flyktinginvandring påverkar ekonomin som helhet utan den ger den bästa möjliga bilden utav hur den gör det. Han skulle dock säkert vara den första att erkänna att siffran 74 000 per år lika gärna skulle kunna vara 69 000, eller 78 000, just p.g.a av de andra faktorerna.

 

[sjoberga]

Omfördelningen via offentliga finanser används inom den etablerade forskningen världen över för att estimera nettovinsten eller nettoförlusten av invandring. Det beror inte på att nationalekonomer inte förstår bättre eller att de inte tänkt steget längre. Det beror på den samlade bilden av forskningen som tittar på andra faktorer än omfördelningen via de offentliga finanserna har visat på mycket små effekter och ger såpass spridda resultat att det bästa är att helt enkelt bortse från dem.

Det är alltså fortfarande tänkbart att invandring kan höja eller sänka den inrikes födda befolkningens löner något. Det är tänkbart att det kan finnas en undanträngningseffekt av inrikes födda på arbetsmarknaden till förmån för utrikes födda på kort sikt. Det är tänkbart att nyanlända skapar skalfördelar av kollektiva varor (ex lyktstolpar). O.s.v. Den sammantagna bilden av allt detta är dock fortfarande att omfördelningen via de offentliga finanserna är den totalt dominerande faktorn, särskilt när de andra mindre relevanta faktorerna i mångt och mycket "tar ut varandra". Man brukar tala om en felkälla på 5-10% p.g.a detta men inte mer än så.

Ruists senaste studie är inte "nästan helt ointressant" för hur flyktinginvandring påverkar ekonomin som helhet utan den ger den bästa möjliga bilden utav hur den gör det. Han skulle dock säkert vara den första att erkänna att siffran 74 000 per år lika gärna skulle kunna vara 69 000, eller 78 000, just p.g.a av de andra faktorerna.

En genomsnittlig migrant trefaldigar sin inkomst genom migrationen, varav en signifikant del skickas tillbaka till hemlandet.

En 15% större ekonomi är inte skit, det är mycket välfärd.

Bästa möjliga ? Kanske.