Vågar jag sitta upp igen?

[Henny92]

För ungefär två månader sen skulle jag rida min kompis fjording och solen sken och allt var så härligt. Vi hade kanske skrittat en kvart och plötsligt stannade hästen... Det stod en älg mitt på vägen och jag som satt på blev stelfrusen. Hästen kastar sig runt och skenar iväg och jag gör allt för att stanna eller i alla fall sakta ner. Plöstligt bockar hon och jag flyger framlänges och skrapar hakan och armarna. Dessutom gick en tand av och flera sprack.

Nu sitter jag här med ett ärr på hakan som aldrig går bort utan laser eller liknande, och varje gång jag tänker på att rida just den hästen igen gör att magen blir till is. Jag rider lektioner på lördagar och då känns det hur bra som helst. Vad tycker ni, ska jag försöka rida igen eller ska jag strunta i den fjordingen?

 

[Generalen]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Jag kan förstå hur du känner dig, jag har förvisso bara ramlat av två gånger under hela mitt liv som jag sysslat med hästar. En sak som du måste komma ihåg är att hästen flydde från älgen (alla hästar är rädda för älgar, vet ej varför ), och du blev som en last när den försökte fly. Det är en helt naturlig reaktion för vilken häst som helst, så du behöver inte vara rädd för att rida fjordingen. Den gjorde ju bara som som den är skapad för; att fly.

Jag tycker att du ska sitta upp igen, utan tvekan!

 

[Ellinor *]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Hoppa upp igen på hästen. Det var inte dens mening att du skulle trilla av och slå dej. Egentligen skulle du suttit upp när ni kom hem, men förstår att du ej var så sugen på det med tanke på tänderna.. Lycka till!

 

[Myzan87]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Du behöver ju inte ta en särskillt lång tur första gången. Bara på en väg fram och tillbaka samtidigt som du har nån med dej om det känns bättre.

Åkte av min unghäst när hon hade varit inriden i en månad. Iofs var det snö så jag skadade inte mej men man blir endå skakis. Men när jag skulle upp igen så fick mamma hålla henne och vi skulle vara i hagen. Men allt gick bra o sen dess har det blivit fler härliga turer

 

[Luleå]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Glöm det där med att man "måste" sitta upp igen när man har ramlat av!

Sitter upp igen gör man när man känner att man vill och törs. Sitter du upp när du är vettskrämd och spänd vinner du varken över dig själv eller hästen.

Det är dock inget fel på att utmana sin rädsla, om man känner att man vill! Om jag var du skulle jag ta med mig någon som kan leda hästen en liten tur. Ta det med ro, rid korta stunder i taget, kom ihåg att andas så ska du se att rädslan släpper så småningom!

 

[oopsie]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Jag kan förstå hur du känner dig, jag har förvisso bara ramlat av två gånger under hela mitt liv som jag sysslat med hästar. En sak som du måste komma ihåg är att hästen flydde från älgen (alla hästar är rädda för älgar, vet ej varför ), och du blev som en last när den försökte fly. Det är en helt naturlig reaktion för vilken häst som helst, så du behöver inte vara rädd för att rida fjordingen. Den gjorde ju bara som som den är skapad för; att fly.

Jag tycker att du ska sitta upp igen, utan tvekan!

1. Alla hästar är INTE rädda för älgar:smirk: Men många ryttare är det och jagar upp hästen med att själva bli livrädda.

2. Att hästen flyr är en sak. Men den var dessutom totalt OLYDIG som inte lyssnade på ryttaren och dessutom kastade av henne. Bockandet var för att bliav med hennes inverkan och en allvarlig olydnad.

Till Ts : rid inte ut på den hästen är mitt råd. Du har blivit rädd och den är inte särskilt lydig och bra för dej som kanske inte är så säker. Riskera inte din hälsa på andras ouppfostrade hästar.

Fjordingar är rätt hårda och svåra att få stopp på pga sin kraftiga hals, som är mer gjord för att dra. Nu har jag inte ridit fjording sen jag var barn nån gång, men i mina ögon är de trevliga söta hästar, men också starka och rätt okänsliga som de kallblod de är.

Nu kommer många att rycka ut till fjordingens försvar, och det finns säkerligen välridna lydiga fjordingar. Men den här var det inte. Så kanske ska du rida mer på ridskolan/lektioner först. Om du ska vara medryttare så välj en trygg välriden och lugn häst. Kanske en som ägaren kan hjälpa dej med i början genom att ge dej lite lektioner, innan du rider själv på den.

Du ska inte riskera att sitta på en svårstoppad skenande häst, det är farligt och kan sluta illa. Ridning ska vara roligt och man ska kunna rida med självförtroende för att det ska bli roligt.

 

[lilstar]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

sitt inte å fråga oss! det är en mental spärr du har. Jag vet att det är jättehemskt och jobbigt men försök att få sitta upp åtminstone på den snällaste häst du kan hitta.

lycka till!

 

[oopsie]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

sitt inte å fråga oss! det är en mental spärr du har. Jag vet att det är jättehemskt och jobbigt men försök att få sitta upp åtminstone på den snällaste häst du kan hitta.

lycka till!

??? Jag har inte frågat någon? Du svarade nog fel person.

 

[Henny92]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Tack för alla bra svar! Jag har ridit på ridskolan på den häst som jag litar mest på och som är den mest supersnälla som finns (i mitt liv). Fjordingen som jag red är 14 år gammal och det var min kompis som red in den (mer eller mindre lyckat). Även om hon inte skenar är hon väldigt hård i munnen och lyssnar nästan aldrig på bettet. Ouppfostrad och fel inriden kan man nog kalla henne. Jag har inga problem att rida andra hästar som på ridskolan, men det tar ju emot lite att rida på just den fjordingen.

 

[Luleå]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Och då är det säkert vettigare att hålla sig till hästar man trivs med och som är roliga att rida!

 

[Linda.B]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Visst ska du sitta upp igen, om inte på fjordingen så kanske det finns en annan snäll häst, men även en annan snäll häst kan bli skrämd och rusa. Tänk så sorgligt om du inte vågar rida alls igen.

Jag har till och med blivit jagad av en älg när jag var 13 år och var ute och red på min första egna ponny. Vi jagades flera km och nästan fram till stallet, stackars ponnyn fick springa för livet. Då var man ung och inte rädd för något, redan dagen efter var vi ute och red i samma område.

Ta små kort turer runt stallknuten, öka sträckorna succesivt när du känner dig modig & säker. Att ni skulle råka ut för samma elände igen är nog inte jätte-säkert.

Lycka till /Linda

 

[Kastrullhaxan]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

*knapplån*

Jag vill börja med att alla hästar inte alls är rädda för älgar! Jag har själv ridit just en fjording som blev helt förtvivlad när älgen sprang iväg och gulingen jag satt på ville faktiskt springa EFTER älgen och hälsa!

Som någon sa så är fjordingar oftast väldigt starka hästar (jag vill inte tala illa om fjordigar eller någon ras öht, jag är nämligen en liten fjordfantast sedan jag skötte fjordigen som jagade älg) de har en grov hals och är ju byggda för att klara det mesta och vara en allsidig ras. Ibland kan de även vara envisa, men alla hästar är olika oavsett om de är av samma ras. Jag har ridit både starka och mindre starka travare, precis som med välridna halvblodshästar...

Till saken och TS: Om det nu inte känns bra att sitta upp på den där gula hästen så tycker jag inte att du ska göra det heller. Som jag har förstått det så klarar du ju av att rida andra hästar och det är just DEN DÄR hästen som ger dig darriga knän och svettiga handflator. Om du nu inte själv känner att du MÅSTE klara av att sitta på den där hästen så finns det ju ingen anledning att utsätta sig för det, eller hur???

Men sen är det ju (tyvärr) så att man aldrig övervinner en rädsla genom att hela tiden fly från den... Och om du nu verkligen villr ida den där hästen så ta del av andras råd här, be någon leda dig, kanske hemma i hästens hage eller i paddock. Kanske känns det bättre bara av att vara på inhägnat område med hästen eller att bli longerad en stund. Börja i skritt och öka inte farten förran det känna ok.

Jag önskar dig lycka till i framtiden med ditt hästintresse!

//Lillan- som också blivit avkastad och fick en muskelbristning i ryggen, tillräckligt för att sätta skräck i vem som helst skulle jag tro.

 

[Generalen]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Ok, då ändrar jag det till DE FLESTA eftersom det är ett ganska allmänt känt faktum. Och ja, visst var hästen olydig som inte lyssnade men det är en häst, ett flyktdjur, och blev den riktigt rädd så tror jag inte att den skulle stannat upp och undrat om dess ryttare hade någon bättre idé än att fly från monstret. Men det skiljer sig såklart från häst till häst, vissa förlitar sig helt till människan, andra inte.

Sen behöver du ju inte rida ut på fjordingen direkt, sitt upp och ta en tur i paddocken. Det är ju inte så kul att vara rädd för att rida vissa hästar, men du kan ju begränsa dig till saker som du känner dig säker på.

 

[oopsie]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Ok, då ändrar jag det till DE FLESTA eftersom det är ett ganska allmänt känt faktum. Och ja, visst var hästen olydig som inte lyssnade men det är en häst, ett flyktdjur, och blev den riktigt rädd så tror jag inte att den skulle stannat upp och undrat om dess ryttare hade någon bättre idé än att fly från monstret. Men det skiljer sig såklart från häst till häst, vissa förlitar sig helt till människan, andra inte.

Sen behöver du ju inte rida ut på fjordingen direkt, sitt upp och ta en tur i paddocken. Det är ju inte så kul att vara rädd för att rida vissa hästar, men du kan ju begränsa dig till saker som du känner dig säker på.

Vet inte vem du svarar, för jag riden ingen fjording:smirk:


Ang älgar är nog inte alls något "allmänt känt faktum" att hästar är rädda för dem. Varifrån har dui fått det? De flesta hästar är inte rädda alls för andra fyrbenta gräsätare. De kan fly av sånt som kommer uppdykande plötsligt men det är en annan sak.

Oftare är det ryttaren som är skräckslagen för älgar tycekr ajg.

 

[Mabuse]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

För ungefär två månader sen skulle jag rida min kompis fjording och solen sken och allt var så härligt. Vi hade kanske skrittat en kvart och plötsligt stannade hästen... Det stod en älg mitt på vägen och jag som satt på blev stelfrusen. Hästen kastar sig runt och skenar iväg och jag gör allt för att stanna eller i alla fall sakta ner. Plöstligt bockar hon och jag flyger framlänges och skrapar hakan och armarna. Dessutom gick en tand av och flera sprack.

Nu sitter jag här med ett ärr på hakan som aldrig går bort utan laser eller liknande, och varje gång jag tänker på att rida just den hästen igen gör att magen blir till is. Jag rider lektioner på lördagar och då känns det hur bra som helst. Vad tycker ni, ska jag försöka rida igen eller ska jag strunta i den fjordingen?

Jag råkade ut för nåt liknande, en häst som drog med mig och sen gick omkull. För mig blev det enormt stressande att rida den hästen, och när jag pratade med en psykolog om saken så tyckte han att jag skulle undvika att rida den hästen. Du säger ju själv att det går bra att rida andra hästar - varför ska du då rida en häst du får ont i magen av att bara tänka på? Det är ju bara att utsätta sig för nervpress i onödan. Och skulle det hända något igen med den hästen är ju risken att du utvecklar en fobi.

 

[Mabuse]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

sitt inte å fråga oss! det är en mental spärr du har. Jag vet att det är jättehemskt och jobbigt men försök att få sitta upp åtminstone på den snällaste häst du kan hitta.

lycka till!

Har du läst originalinlägget? Trådstartaren rider ju redan på andra hästar, och det går bra. Frågan gällde huruvida hon skulle rida på just den fjording som slängde av henne.

Varför är det så viktigt att hon rider just den hästen?

 

[Mabuse]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Sen behöver du ju inte rida ut på fjordingen direkt, sitt upp och ta en tur i paddocken. Det är ju inte så kul att vara rädd för att rida vissa hästar, men du kan ju begränsa dig till saker som du känner dig säker på.

Det finns ett par hästar jag inte vill rida, eftersom de har betett sig på ett sätt som gör att jag tycker det känns farligt att rida dem. Jag tycker inte att det har hindrat mig i min ridning. Världen är full av hästar, varför skulle jag envisas med att rida just den enda häst som jag är rädd och tycker är obehagligt att rida?

 

[Blandrastik]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

Om jag förstått det hela rätt, så rider du gärna på andra hästar och frågan är om du ska ge dig på just din kompis fjording, som skrämt dig.

Nä, varför det.

Det kan väl omöjligt ge dig någonting, eftersom du inte behöver övervinna din ridrädsla generellt. Sen beskriver du fjordingen som illa riden, så den verkar inte ha något att direkt ge dig. Så vad ska du upp och på den och göra?

 

[Egonson]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

VILL du verkligen rida just den hästen (fjordingen) så försök igen. Men känner du inte alls för det, låt bli. Bättre så för bägge parter

Jag var livrädd för min häst förut, men jag VILLE rida för jag tycker så mycket om henne och jag ville verkligen våga! Jag ville verkligen kunna rida henne.
Hon är väldigt väldigt snäll, men envis och hon var ganska ouppfostrad förut. Hon har stuckit med mig ett antal gånger och inte lyssnat särskilt bra om man säger så..
Jobbig som bara rent ut sagt. Hon hade helt enkelt övertaget och jag var mest en passagerare som inte hade mkt att säga till om vet jag så här i efterhand.
Tur i oturen att hon är så SNÄLL innerst inne, hon vill aldrig skada någon, bara få som hon vill när hon vill det.. :smirk:

Jag var eg. dödsförskräckt för allt vad ridning hette, men jag VILLE rida. Jag älskade ju det innerst inne och för att komma dit fanns ingen genväg liksom. Det var bara att kämpa.

Nu vågar jag allt på henne, men det tog närmare 4 år av träning på bara min egen häst och jag övertalade mig själv hela tiden. Jag vågar vara bestämd och utmanar min egen rädsla, det går fortfarande bättre och bättre hela tiden!

Jag trillade av och blev skrämd första gången när jag var 8, sedan dess har jag kämpat mot rädslan och det har INTE varit lätt.
Allt som allt har det tagit över 12 år att komma över ridrädslan. Jag rider fortfarande bara två hästar som jag speciellt valt ut till mig, som jag litar på och vågar allt på, men det känns bättre och bättre som sagt så jag vågar nog snart prova på flera.

 

[Impala]

Sv: Vågar jag sitta upp igen?

För ungefär två månader sen skulle jag rida min kompis fjording och solen sken och allt var så härligt. Vi hade kanske skrittat en kvart och plötsligt stannade hästen... Det stod en älg mitt på vägen och jag som satt på blev stelfrusen. Hästen kastar sig runt och skenar iväg och jag gör allt för att stanna eller i alla fall sakta ner. Plöstligt bockar hon och jag flyger framlänges och skrapar hakan och armarna. Dessutom gick en tand av och flera sprack.

Nu sitter jag här med ett ärr på hakan som aldrig går bort utan laser eller liknande, och varje gång jag tänker på att rida just den hästen igen gör att magen blir till is. Jag rider lektioner på lördagar och då känns det hur bra som helst. Vad tycker ni, ska jag försöka rida igen eller ska jag strunta i den fjordingen?

Har själv ramlat av en häst (arab, så den är ganska hög, tycker jag iallafall) som skulle hoppa över ett dike i skogen. Hon är rädd för diken i största allmänhet så jag vet att det är svårt att få henne att gå över dom eller hon går inte, hon hoppar! Verkense jag eller hästen har lärt oss att hoppas så när hon hoppar blir det långt och högt ("diket" är väl typ 40-50cm brett... det var inte så djupt men det var lerigt). Sekunden innan hon hoppar så märker jag att hon siktar mot trädet och då fick jag välja på att slå i knätt i trädet eller trilla av baklänges över rygg/rumpa vilket jag gjorde.
Jag gled på nåt sätt över hennes rygg, rumpa och sen ben, jag landade på rygg några centimeter från en tjock rot och en sten. När jag öppnar ögonen så ser jag att mitt ena ben ligger mellan en annan hästs ben som sparkar mot den jag red för hon sparkade mot mig (hennes hov va några centimeter från mitt huvud).
Det sjukaste var att den ända "skadan" var lite skrubbsår på ryggen och att jag tappade luften och så smutts på kläderna förstås. Jag hade inte änns ont, så jag hade tur.
Det jag gjorde var att hoppa upp på hästen igen och fortsatte att rida, visst var jag lite orolig att det skulle hända igen, det var ju första gången jag ramlade av och dessutom hade jag ingen väst på mig.
Men jag tycker att du ska hoppa upp på henne igen och övervinna din rädsla. . Börja med att bara sitta upp och nästa gång kan du ju skritta lite "hemma" och sen öka på lixom. Det kommer säkert att gå jättebra .