Tussinussen
Trådstartare
Var ute igår kväll med min arab och hade sällskap av en tjej ifrån stallet som red på sitt sto. Det brukar gå bra att vara ute tillsammans, fast ibland kan dom lägga öronen bakåt åt varandra och tjafsa lite om vem som ska gå först, och igår var min kille tydlig om att HAN skulle gå före. Vi skulle på en skritttur.
Hursom, vi red en vanlig runda runt några småvägar, sen när vi var lixom längst bort så förstod min kille att nu skulle det bära av hemåt och började takta. Det gör han ibland, fast det brukar vara så att när jag lessnar på det så behöver jag bara dutta lite i tyglarna och säga "sluta" så lägger han av. Sen kan han chansa igen, men säger jag ifrån så slutar han.
Men INTE denna gång. Han skakade på huvudet, han drog o försökte dra upp taktandet i trav. Jag stramade åt tyglarna. Han skakade och drog och dansade. Tänkte jag, han blir lugnare på lös tygel och släppte efter, då ville han trava iväg så jag måste dra åt igen och stoppa honom. Han fortsatte att takta. När jag försökte vara bestämd och få ner honom till skritt så la han sig i sidled och taktade krabbgång. Försökte jag då vända honom runt o få honom att gå framåt så backade han (höll på att backa in i ett hus
).
Detta fortsatte hela vägen hem, han måste ha taktat, dansat och tjafsat i en kilometer. Drakblåste ibland över löjliga saker, typ det kom en människa gående på vägen. Ville inte ens stå still när vi skulle över vägen, annars brukar han vara jätteduktig på att stå och vänta in bilar. Vi försökte ett tag med att han fick gå bakom stoet men då blev han sur och tjafsade ännu mera, det var lugnare när han fick gå först.
Det var inte alls svårt att sitta på detta taktande, tycker nästan det känns bekvämt, men det var just principfrågan att jag inte ville att han skulle göra det och att han inte lyssnade som bekymrar mig.
Grejen är att såhär brukar han inte alls göra, den här hästen har lotsat mig tillbaks till ridningen efter 15-20 års riduppehåll och jag har alltid upplevt honom som pigg men att han lyssnar och är rädd om mig och vill att jag ska vara nöjd med honom. Han har fått mig att känna mig trygg. Men nu kändes det som att de vanliga kommunikationskanalerna mellan oss var avstängda och jag satt där på en främmande häst vars signaler jag inte kunde tolka. Jag ska villigt erkänna att han skrämde mig, just för att jag inte kände igen honom.
Någon som har en förklaring eller råd att ge om hur man ska göra om han beter sig såhär igen? Nu vet jag att det blev nog så att han o jag stressade upp varandra efter ett tag, men hur stoppar jag situationen innan det blir sådär? Eller ska jag bara låta honom takta hem?
Sen vet jag inte varför han gjorde så, det är en gåta. Sur och trött och ville hem kanske....men det har han väl varit fler ggr och han har ALDRIG gjort så förut.
Hursom, vi red en vanlig runda runt några småvägar, sen när vi var lixom längst bort så förstod min kille att nu skulle det bära av hemåt och började takta. Det gör han ibland, fast det brukar vara så att när jag lessnar på det så behöver jag bara dutta lite i tyglarna och säga "sluta" så lägger han av. Sen kan han chansa igen, men säger jag ifrån så slutar han.
Men INTE denna gång. Han skakade på huvudet, han drog o försökte dra upp taktandet i trav. Jag stramade åt tyglarna. Han skakade och drog och dansade. Tänkte jag, han blir lugnare på lös tygel och släppte efter, då ville han trava iväg så jag måste dra åt igen och stoppa honom. Han fortsatte att takta. När jag försökte vara bestämd och få ner honom till skritt så la han sig i sidled och taktade krabbgång. Försökte jag då vända honom runt o få honom att gå framåt så backade han (höll på att backa in i ett hus
). Detta fortsatte hela vägen hem, han måste ha taktat, dansat och tjafsat i en kilometer. Drakblåste ibland över löjliga saker, typ det kom en människa gående på vägen. Ville inte ens stå still när vi skulle över vägen, annars brukar han vara jätteduktig på att stå och vänta in bilar. Vi försökte ett tag med att han fick gå bakom stoet men då blev han sur och tjafsade ännu mera, det var lugnare när han fick gå först.
Det var inte alls svårt att sitta på detta taktande, tycker nästan det känns bekvämt, men det var just principfrågan att jag inte ville att han skulle göra det och att han inte lyssnade som bekymrar mig.
Grejen är att såhär brukar han inte alls göra, den här hästen har lotsat mig tillbaks till ridningen efter 15-20 års riduppehåll och jag har alltid upplevt honom som pigg men att han lyssnar och är rädd om mig och vill att jag ska vara nöjd med honom. Han har fått mig att känna mig trygg. Men nu kändes det som att de vanliga kommunikationskanalerna mellan oss var avstängda och jag satt där på en främmande häst vars signaler jag inte kunde tolka. Jag ska villigt erkänna att han skrämde mig, just för att jag inte kände igen honom.
Någon som har en förklaring eller råd att ge om hur man ska göra om han beter sig såhär igen? Nu vet jag att det blev nog så att han o jag stressade upp varandra efter ett tag, men hur stoppar jag situationen innan det blir sådär? Eller ska jag bara låta honom takta hem?
Sen vet jag inte varför han gjorde så, det är en gåta. Sur och trött och ville hem kanske....men det har han väl varit fler ggr och han har ALDRIG gjort så förut.
