S
Spider84
Nu ska ni få roa er med att analysera, kritisera och komma med råd.
Lite snabb summering:
Hade ute equiterapeut i april då det visade sig att Ami var rejält sned i bäckenet och hade låsningar. Detta efter en gammal skada från en panik i transporten.
Detta har lett till att hon haft ont i bakknäna sedan dess (olyckan), vilket var några år sen...också kul att få veta.
Konstigt att hon började vägra vid hoppningen (hon som älskar att hoppa!) och inte ville trampa.
Nåja det har gått rekord fort att få henne rakare (även eq var förvånad) och nu är hon ca 1cm sned i sidled och mycket bättre blir det inte på kort sikt, samt alla låsningar släppt och musklerna mycket sällan blir stela.
Jag håller givetvis noga uppsikt på henne för att se att det bara blir bättre och bättre och inte tvärtom. Samt noggrann koll av bakknäna för att veta att jag inte ber om för mycket.
Som bäst är hon i kroppen, som mjukast i musklerna, efter att vi hoppat eller efter vi varit ute och fräst i skogen, vilket ju inte är så konstigt eftersom hon får använda kroppen så mycket och verkligen köra igenom den. Även stretchingen är enligt henne väldigt skön efter detta.
Till problemet:
Min häst ha aldrig varit speciellt "snabb" av sig. Är man ute är hon alltid segast, går och dagdrömmer. Förutom i galoppen då hon gärna skulle dra på allt hon har varenda gång.
Sån är hon även i paddocken (seg). Dock har jag inte tyckt att det gjort så mycket i början eftersom hon ändå gjorde det jag bad om, men nu har jag märkt i traven att hon bär sig mycket bättre om man får lite mer energi. Farten ökas något, men inte markant utan det är det energiska som ökar mest.
Det enda jag vet dock för att få till det är att brassa runt i galopp lite innan vi börjar med "allvaret"...men då blir hon ju helt uppe i varv och kan spänna sig. Det går bättre och bättre med att hon kan slappna av, men ibland så blir det lite väl mycket.
Jag har även börjat titta lite försiktigt på trampet igen, med noga uppsikt på muskler och bakkän!!
Och det går riktigt bra. Jag travar rakt fram med böjning längs staketet och vinklar försiktigt om bäckenet samtidigt som jag lägger spöt på rumpan (bara lägger inget annat) och hon sätter sig bra, slår av farten men håller travtakten och är ändå utlängd i överlinjen. Efter två steg travar hon på bra framåt och söker fint framåt-nedåt.
Problemet är dock att det försvinner lite väl mycket energi. Det är på gränsen att hon saktar av till skritt och dessutom sätter hon sig för mycket, därav energi bristen antar jag.
Jag har funderat på att ta det ur galoppen; alltså galoppera, bryta av och sen be om tramp, men det tror jag bara blir pannkaka av alltihop. Vi jobbar inte ens med galoppen än.
Så nu fick ni mycket text och lita att bita i också.
Lite snabb summering:
Hade ute equiterapeut i april då det visade sig att Ami var rejält sned i bäckenet och hade låsningar. Detta efter en gammal skada från en panik i transporten.
Detta har lett till att hon haft ont i bakknäna sedan dess (olyckan), vilket var några år sen...också kul att få veta.
Konstigt att hon började vägra vid hoppningen (hon som älskar att hoppa!) och inte ville trampa.
Nåja det har gått rekord fort att få henne rakare (även eq var förvånad) och nu är hon ca 1cm sned i sidled och mycket bättre blir det inte på kort sikt, samt alla låsningar släppt och musklerna mycket sällan blir stela.
Jag håller givetvis noga uppsikt på henne för att se att det bara blir bättre och bättre och inte tvärtom. Samt noggrann koll av bakknäna för att veta att jag inte ber om för mycket.
Som bäst är hon i kroppen, som mjukast i musklerna, efter att vi hoppat eller efter vi varit ute och fräst i skogen, vilket ju inte är så konstigt eftersom hon får använda kroppen så mycket och verkligen köra igenom den. Även stretchingen är enligt henne väldigt skön efter detta.
Till problemet:
Min häst ha aldrig varit speciellt "snabb" av sig. Är man ute är hon alltid segast, går och dagdrömmer. Förutom i galoppen då hon gärna skulle dra på allt hon har varenda gång.
Sån är hon även i paddocken (seg). Dock har jag inte tyckt att det gjort så mycket i början eftersom hon ändå gjorde det jag bad om, men nu har jag märkt i traven att hon bär sig mycket bättre om man får lite mer energi. Farten ökas något, men inte markant utan det är det energiska som ökar mest.
Det enda jag vet dock för att få till det är att brassa runt i galopp lite innan vi börjar med "allvaret"...men då blir hon ju helt uppe i varv och kan spänna sig. Det går bättre och bättre med att hon kan slappna av, men ibland så blir det lite väl mycket.
Jag har även börjat titta lite försiktigt på trampet igen, med noga uppsikt på muskler och bakkän!!
Och det går riktigt bra. Jag travar rakt fram med böjning längs staketet och vinklar försiktigt om bäckenet samtidigt som jag lägger spöt på rumpan (bara lägger inget annat) och hon sätter sig bra, slår av farten men håller travtakten och är ändå utlängd i överlinjen. Efter två steg travar hon på bra framåt och söker fint framåt-nedåt.
Problemet är dock att det försvinner lite väl mycket energi. Det är på gränsen att hon saktar av till skritt och dessutom sätter hon sig för mycket, därav energi bristen antar jag.
Jag har funderat på att ta det ur galoppen; alltså galoppera, bryta av och sen be om tramp, men det tror jag bara blir pannkaka av alltihop. Vi jobbar inte ens med galoppen än.
Så nu fick ni mycket text och lita att bita i också.