Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Aha, tänkte att det berodde på min sågning ett par sidor bak.Jag tänker att det kanske mer har att göra med hur "smarta" och "bra" böcker alla andra läser snarare än att det är just Keyes?
Apropå Keyes läste jag Vattenmelonen när den var ny och tyckte den var dödstråkig.
Sedan läste jag en som hette typ En annorlunda semester som handlar om en kvinnlig alkoholist och tyckte att den var jättebra. Jag gav till och med bort den till en tjejkompis med missbruksproblem.
@Anna Du nämnde "The fault in our stars" innan, men du skrev inte mer än "herregud". Är nyfiken på vad du tyckte!
En oväntad semester, ja, den är bra. Väldigt realistisk och hemsk (Keyes hade själv svåra alkoholproblem i ganska unga år) men ändå väldigt rolig.
@Anna Du nämnde "The fault in our stars" innan, men du skrev inte mer än "herregud". Är nyfiken på vad du tyckte!
Jag har inte orkat läsa den för jag orkar inte cancer. Är den väldigt jobbig på den punkten?
Jag har inte orkat läsa den för jag orkar inte cancer. Är den väldigt jobbig på den punkten?
Ja, den är väldigt jobbig på den punkten.
Alltså, det är ju en bok som berör mycket och det jobbiga har ju såklart med cancern att göra, men JAG tyckte inte att den var jobbig på "det sättet". Den är fantastiskt rolig också!
Jag läser sällan deckare, tycker de är så otroligt lika allihopa. Samma med chick-lit.
Däremot plöjer jag sånt när jag är hos mina päron, har ingen aning om varför, men där läser jag allt sånt som jag kan komma över. Hatar till exempel böckerna om Kay Scarpetta men ändå sitter jag där och läser
Absolut! Det är det jag menar. Jag gillar alltså inte dem särskilt mycket, men ändå sitter jag där och plöjer dem. Speciellt böckerna om Scarpetta trots att jag tycker att de är mer irriterande än till exempel Donna Leon.Scarpetta skulle jag räkna som deckare. Med obducent-touch.